Qingming-festivalen
När Chong Er, Jin-statens kung, följande år besökte Jies grav, fann han att det brända pilträdet trots allt levde. Det var som om Jie hälsade dem och uppmuntrade kungen att vara ren och klar. (Illustratör: Zhiching Chen, Epoch Times)


En viktig traditionell kinesisk högtid är Qingming-festivalen (Qingming 清明), benämns även den rena klara dagen eller gravsopar-dagen. Den högtidighålls på den 15: e dagen efter vårdagsjämningen, som i år infaller den 5 april. Det är en dag då kineser besöker sina förfäders gravar för att visa sin respekt och dessutom har våren kommit och den ska också firas.

Till minne av Jie Zitui

Qingmingfestivalens ursprung kan spåras till en legend baserad på texten i Zuo Zhuan, en av de tidigaste kinesiska verken med berättande historia. Den täcker större delen av Vår- och höstperioden (770-476 f.Kr.).

Chong Er som levde mellan åren 697 – 628 f.Kr. var kronprins i delstaten Jin. Han fördrevs därifrån av Liji som då var favorit bihustru åt hans far, kungen. Under sin 19-åriga exil levde Chong Er i extrem fattigdom med bara några få trogna män att tjäna honom. En av dessa män var Jie Zitui.

En dag var Chong Er nära att svälta ihjäl och han svimmade. För att rädda hans liv skar Jie ut en bit kött från ett av sina lår och lagade en skål soppa åt sin herre.

Chong Er blev djupt rörd av vad Jie hade gjort och lovade att återbetala honom i framtiden. Jie insisterade på att han inte ville ha någon belöning, utan han ville bara ha en ren och klar kung för staten Jin.

Efter att Chong Er bestigit tronen kallade han till sig de människor som hade förblivit lojala mot honom och han belönade dem generöst. Den nya kungen, Chong Er, belönade till och med de människor som hade förrått honom, men som nu gav honom sitt stöd. Men han glömde bort Jie.

När Chong Er till slut kom ihåg Jie och hans uppoffring, blev han mycket ångerfull för att ha försummat mannen som hjälpte honom i hans mörkaste stund. Han skickade en budbärare för att leta efter Jie och bjuda in honom till palatset.

Jie hade emellertid flyttat med sin mor till berget Jin (i nordöstra Kina) och bodde där djupt inne i skogarna. Kungen begav sig själv till berget för att leta efter Jie men även han misslyckats med att hitta honom.


Kungen följde rådet och satte eld på berget för att tvinga Jie att komma fram. (Illustratör: Zhiching Chen, Epoch Times)

Kungen följde rådet och satte eld på berget för att tvinga Jie att komma fram. (Illustratör: Zhiching Chen, Epoch Times)

En minister föreslog då att de skulle sätta eld på bergets tre sidor för att tvinga Jie att komma fram. Chong Er följde rådet och satte eld på berget. Bränderna rasade i tre dagar men inga spår hittades av Jie och hans mor.

Jie hittades senare död, lutad mot ett stort pilträd. Ett tygstycke hittades i en hålighet i det till hälften nedbrunna trädet. Där stod det skrivet med blod:

”Jag skar av mitt eget kött för att bistå dig, önskade bara min kung var ren och klar.
Död under ett pilträd och ses inte mer, bättre än att vara en ämbetsman nära dig.
Min kung, om jag är i ditt hjärta, vänligen undersök dig själv när du tänker på mig.
Jag dör utan ånger, bara önskar min kung tar hand om staten, ren och klar.”

Tårarna rullade nerför Chong Ers kinder och han var så ledsen att han grät högt. Han stoppade ner Jies lapp i en ärmficka och lovade att vara en ren och klar kung för sitt folk.

Jie begravdes under pilträdet och till hans minne beordrade kungen att ingen eld eller rök var tillåten den dagen. Dagen kallades Hanshi-dagen (kall-mat-dag) för utan eld fick folket äta kalla måltider.

Nästa år besökte kungen med tjänstgörande ämbetsmän Jies grav på årsdagen av hans död. Till deras förvåning upptäckte de att det stora pilträdet levde och hade fått många nya grenar med gröna blad. Det var som en hälsning till dem från Jie och en uppmuntran till kungen att förbli ren och klar.

När Chong Er såg detta kände han sig tröstad och glad. Han kom ihåg ordet Qingming från Jies tyglapp och namngav dagen Qingmingdagen (Den rena och klara dagen).

Det registrerades senare att Chong Er verkligen var en ren och upprätt konung och folket i Jin levde i fred och harmoni under hans regeringstid.

Qingmingdagen blev från och med då ett viktigt tillfälle för kineserna att minnas förfädernas uppoffringar. Senare införlivades Qingmingfestivalen med Hanshi-dagen, en högtidsdag som ursprungligen inföll på aftonen före Qingmingdagen.

Den gyllene veckan

Förutom en dag med kall mat till minne av Jies renhet och upprätthet och besök vid ens förfäders och nära och käras gravar, är det också den femte perioden i den kinesiska månsolkalendern*, en tid då naturen vaknar och världen åter klär sig i grönt. I forna tider var ceremonierna kring Qingming så viktiga att den utvecklades till en veckolång festival.

Under Tangdynastin (618-907) existerade en rad Qingming-aktiviteter. Dagen för att äta kall mat och den påföljande dagen för att besöka gravar slogs samman. Detta, att endast ha ett tillfälle för att hedra förfäderna istället för en massa slumpmässiga minnesfestligheter, hjälpte till att bromsa extravaganserna. Nu lades utflykter, sport och skriva poesi till, och Qingming-festivalen blev en fyradagars semester.

Under Songdynastin (960-1279) utökades festivalen igen till sju dagar. Den betraktades som en gyllene vecka där alla tidigare traditioner fram till Qingdynastin (1644-1911) skulle beaktas.

Så småningom, efter Qingdynastin, försvann seden att äta kall mat men traditionella kalla rätter för dagen, såsom i förväg kokta ägg och några ångade kakor, är fortfarande ganska populära i vissa delar av Kina.

Idag har Qingming-festivalen blivit ett mer kommersiellt tillfälle och en tid att njuta av våren och inte bara ett minne av uppoffring och trofasthet.

Qingming-seder

Den viktigaste traditionen från Qingmingfestivalen som återstår i dag är att man sopar rent gravarna. Man rensar bort skräp och ogräs och placerar sedan offergåvor där för att hedra sina bortgångna släktingar. Offergåvorna består oftast av risvin, frukt, ångade bullar eller den avlidnes favoriträtter.

Som en del av ceremonin användes traditionellt rökelse och pappersartiklar som liknande speciella saker, såsom pengar eller andra skatter. De brändes upp med förhoppningen om att den avlidne inte skulle sakna några bekvämligheter i livet efter detta. Idag används istället blommor och böner för att ge uttryck för vördnad.

I vissa regioner placeras pilgrenar på grindar och ytterdörrar. Det anses att om man är upprätt och snäll kommer grenarna att köra bort onda andar och bjuda in ett långt liv med himmelska välsignelser.

Firandet av våren har blivit en viktig del av festivalen där favoritaktiviteterna är familjeutflykter och promenader. Vanligtvis kombinerar en familj utflykten med ett besök till förfädernas gravar.

Hela dagen och en bit in på natten är det populärt med drakflygning. Drakarna som byggds av korslagda bambupinnar vibrerar och avger ett surrande ljud. På natten har små, färgglada lyktor knutits fast på drakarna, så de ser ut som blinkande stjärnor där uppe i luften. Om snöret skärs av och draken blir fri tros den bringa lycka och tar bort ens sjukdom.

För många kineser är Qingming-festivalen till stor del en skyldighet för familjen. De följer traditioner trognare och anser att festivalen är en tid för reflektion och att hedra sina förfäder.

* Kineserna delar in ett år i 24 soltider. Det finns 6 perioder för alla fyra årstiderna. Tiderna ligger med 15 graders mellanrum och används av sol- måne-kalendrarna för att vara synkroniserade med årstiderna vilket är viktigt för jordbrukarsamhället.