Djurrättsaktivister samlades vid den kinesiska ambassaden i London förra månaden för att protestera mot den dåliga behandlingen av djur på pälsfarmar i Kina och för att öka medvetenheten bland konsumenterna om ursprunget till klädesplaggen.
–Kina producerar 80 procent av världens pälsar. Och i den mottagande änden finns det också ett ansvar, sade Gary Sheen, aktivist från Assex Animal Freedom som deltog i protesterna.
Demonstrationen var en del i en internationell aktionsdag och liknande evenemang skedde i bland annat USA, Brasilien, och Israel. Det var den första aktivitet som organiserats av Internationella
Anti-pälskoalitionen, en samling grupper och individer runt om i världen som stödjer djurens rättigheter. Enligt koalitionens hemsida, väljer den Kinas pälsindustri som sitt primära mål, eftersom den är ”världens största och mest grymma”.
”Miljontals katter och hundar i Kina blir klubbade, hängda, blöder till
döds, och stryps med järntrådssnaror så att deras päls kan förvandlas till dekorationer och smycken.” säger Furisdead.com, en hemsida som sponsras av PETA (People for the Ethical Treatment of Animals), en annan organisation för djurens rättigheter.
Enligt hemsidan hålls uppfödda djur i minimala burar där de nästan inte kan röra sig. De lider av extrem värme, kyla och parasiter. Som ett resultat av fångenskapen blir de ofta mentalt skadade och riskerar att börja stympa sig själva. Efter att ha levt i ungefär sex månader tar man deras skinn.
Sheen sade att medan mer innovativa pälsuppfödare använder hemgjorda elektroniska avrättningsmaskiner, så är standardmetoden för att döda djuren att klubba ihjäl dem med påk. Eftersom dessa tekniker saknar effektivitet fortsätter vissa djur att leva i upp till femton minuter efter att ha skinnats, enligt Sheen
Det har visat sig svårt att få tag i bevis för dessa verksamheter.
Enligt Sheen gör ofta lokala myndigheter hemliga överenskommelser med cheferna för pälsfarmarna för att hindra undersökningarna. Vid en incident förra året blev en grupp från Britain Sky News efterföljda och inspärrade i tio timmar efter att de filmat på en pälsfarm. Tjänstemän beslagtog deras film, men gruppen hade en kopia som de lyckades smuggla ut och sända.
Att göra en pälskappa kräver ett dussintal djurskinn.
Djurrättsföreträdare menar att dödande är överflödigt eftersom moderna syntetiska alternativ är omöjliga att skilja från djurprodukter.
Enligt Sheen är pälshandel en del av Kinas ekonomiska uppsving och
mycket av den päls som produceras går på export. Eftersom marknaden är extremt lukrativ, men oreglerad, använder handelsmän ofta päls från inhemska katter och hundar i stället för konventionella pälsar. Enligt Sheen har de dödade djuren i många fall fortfarande halsband, vilket indikerar att de kanske varit någons husdjur förut.
Enligt Furisdead.com blir pälsarna ofta medvetet försedda med falsk
märkning och exporteras för att säljas till ovetande konsumenter i
affärer runt om i världen. Utan att genomföra vetenskapliga tester kan det verkliga ursprunget till en pälsen inte fastställas.
”Kina bidrar med mer än hälften av de pälsar som importeras för
försäljning i USA” säger hemsidan. ”Så slutpoängen är den att… om du köper päls, så finns det inget sätt att få reda på vems skinn som du bär.”
Ett växande antal modeller, designers och kändisar har tagit ställning
mot pälshandeln. Heather Mills McCartney, fru till ex-Beatlen Paul
McCartney, gav nyligen ut en konsumentvarning som berättade om flera stora modemärken som antas använda katt och hundpäls i sina produkter.
http://www.theepochtimes.com/news/6-3-4/38921.html
