Problemen med antibiotikaresistens och bidöd kan vara lösta
En ny studie visar att naturen har en genialisk skaparförmåga som försett vilda honungsbin med nyttiga mjölksyrabakterier som skyddar mot bakteriesjukdomar. De nyfödda bina matas med bakterierna från vuxna bin. Sedan bär bina på dessa nyttiga bakterier i sin honungsmage. De nyttiga bakterierna kan oskadliggöra farliga mikroorganismer som följer med nektarn och pollen som bina samlar från blommor för tillverkning av honung och bibröd. (Foto: AFP/Prakash Mathema )


Världen över försöker experter lösa två problem som utgör allvarliga hot mot mänskligheten – antibiotikaresistens och bidöd. Ett samarbete mellan forskare vid Lunds universitet, Statens lantbruksuniversitet och Karolinska institutet har utmynnat i ett resultat som kan vara en lösning.

Biodlare över hela världen har under de senaste åren fått se sina bisamhällen plötsligt kollapsa. Även i Sverige dör allt fler honungsbin. Bidöden kan leda till allvarliga konsekvenser för livsmedelsproduktion eftersom de flesta grödor och växter pollineras av bin.

Ett annat problem är bakterier som utvecklar motståndskraft mot antibiotikans effekter vilket gör att sjukdomar som tidigare ansetts harmlösa kan bli dödliga.

Forskare vid Lunds universitet, Statens lantbruksuniversitet och Karolinska institutet har upptäckt att vilda honungsbin har magarna fulla av hälsosamma mjölksyrabakterier som kan bekämpa bakterieinfektioner hos både bin och människor – fynd som i framtiden kan utgöra ett alternativ till antibiotika.

Resultatet har presenterats i den vetenskapliga tidskriften PLoS One med den välkände vetenskapsfotografen och professorn Lennart Nilssons unika bilder.

”I våra tidigare studier har vi studerat honungsbin i Sverige. Vad vi nu funnit genom våra studier runt om i världen är att människor i alla kulturer har konsumerat världens största naturliga mix av nyttiga bakterier i livsmedlet honung”, säger Alejandra Vasquez vid Lunds universitet och en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.

Både filmjölk och yoghurt syras med mjölksyrebakterier, bakterier som har positiva hälsoeffekter, förbättrar matsmältningsprocessen och stärker kroppens försvar.

”I vild, färsk honung, som honungsjägare hämtar från bibon i höga klippor och träd, finns miljarder av 13 olika sorters nyttiga mjölksyrabakterier. Detta kan jämföras med de en till tre olika sorter som finns i kommersiella probiotiska produkter idag”, berättar Alejandra Vasquez.

Dessa bakterier har honungsbina själva använt i 80 miljoner år för att tillverka och skydda sin honung och sitt bibröd (bipollen) som de producerar för att föda hela bisamhället.

”Eftersom vi människor har lärt oss att använda honung för behandling av halsont, förkylningar och läkning av sår är vår hypotes att de nyttiga bibakterierna även kan ta död på svåra sjukdomsbakterier hos oss människor. Vi har även preliminära, ännu opublicerade, resultat som visar att detta kan vara ett nytt verktyg för att komplettera eller till och med ersätta antibiotika”, säger Tobias Olofsson vid Lunds universitet som också han arbetat med studien.

Forskarna har även sett att binas nyttiga bakterier dör när biodlare i profylaktiskt syfte behandlar de med antibiotika vid kommersiell biodling.

Binas egna naturliga försvar mot sjukdomar minskar när bin utsätts för stress, tvingas flyga på besprutade blomfält, ges behandling med antibiotika och syntetiska livsmedel i stället för deras egen honung och bibröd.

”Våra resultat ger alltså forskarvärlden en oupptäckt nyckel som kan förklara varför bina dör i den mystiska bidöden Colony Collapse Disorder världen över”, säger Alejandra Vasques.

Fakta om Colony Collapse Disorder, (CCD)

CCD är ett fenomen som innebär att arbetsbin plötsligt försvinner från bikupor vilket resulterar i att bisamhällen kollapsar. I USA rapporteras att 2,4 miljoner samhällen har utplånats sedan 2006.[1] Fenomenet har hittills rapporterat från Europa och USA. Flera teorier om orsaker har framförts men ingen är bevisad. En av dessa teorier hänvisar till parasiten Nosema ceranae och viruset IAPV. Andra pekar på den ökade användningen av bekämpningsmedel i jordbruket, och då framför allt av växtgifterna Clothianidin och Imidacloprid, som en förklaring till CCD.[2]