Pris för möjlighet att förutse jordbävning
Så här såg det ut i juni 2000 efter en jordbävning på Island. Gretir Hjartarson ser ner i en tio meter djup och 150 meter lång spricka i närheten av sitt hus, 50 km öster om Reykjavik.


Årets Naturvetarpris har nyligen delats ut och de gick till Lillemor Claesson Liljedahl och Peter Schmidt. De belönades för sina arbeten i geovetenskap, vilka båda siktar på att förutsäga jordbävningar.

Lillemor Claesson Liljedahl fick priset för bästa doktorsavhandling 2007 för hennes arbete om kemiska reaktioner mellan bergarter och vatten i jordbävningsaktiva områden. Pristagaren var under två år stipendiat i Reykjavik och undersökte vattenkemin på norra Island och även i nordöstra Indien för att se hur vattnets kemi påverkades av jordbävningar.

När hon var på Island inträffade en jordbävning och därför kunde skillnader mätas i vattenkemin under hela jordbävningscykeln.

– Syftet från början var inte att hitta metoder för att förutsäga jordbävningar, men eftersom vi såg skillnader i vattenkemin precis innan en jordbävning var det oundvikligt. Vi kunde se att koncentrationen av metaller i vattnet ökade några veckor innan jordbävningen, för att sedan minska. Det är en tydlig indikation på en kommande jordbävning.

Juryn som består av ledamöter från Kungliga Vetenskapsakademin motiverar sitt beslut så här:

– Lillemor Claesson har visat stor självständighet genom att snabbt organisera och sätta upp nätverk för övervakning av grundvattenkemin, vilket innebar att apparaturen var på plats när en jordbävning inträffade. Den vetenskapliga kvaliteten på studien är mycket hög och de uppnådda resultaten kommer sannolikt att ha stor praktisk och samhällelig nytta. Juryn anar en lysande framtida vetenskaplig karriär för Lillemor Claesson.

Peters Schmidt fick pris för Bästa examensarbete 2007 för hans studie av värmeproduktion i jordens inre kärna.

– Anledningen till att man är intresserad av temperatur och värmeproduktion i den inre kärnan är bland annat att dessa parametrar påverkar hur mycket kärnan kan växa och hur mycket energi som kan bidra till jordens magnetfält, säger Peter Schmidt i ett pressmeddelande.

Jordens magnetfält skyddar oss mot laddade partiklar från solen och rymden. Solvindar med laddade partiklar kan slå ut elförsörjningen, vilket hände i Kanada i slutet av 1980-talet. Elen var borta en halv dag. En annan tillämpning av examensarbetet handlar om jordbävningar och möjligheten att förutsäga dessa.

– Examensarbetet håller en hög intellektuell nivå. Det är systematiskt utfört och har ett högt vetenskapligt värde. Uppsatsen innehåller avancerad matematik och egna MATLAB-rutiner har utvecklats för ändamålet, var juryns motivering.