loadingReportrar utan gränser har startat "Beijing 2008-kampanjen" med de olympiska ringarna förvandlade till handbojor. Syftet är att påminna om de allvarliga kränkningarna mänskliga rättigheter i Kina. (www.rsf.org)
Reportrar utan gränser har startat "Beijing 2008-kampanjen" med de olympiska ringarna förvandlade till handbojor. Syftet är att påminna om de allvarliga kränkningarna mänskliga rättigheter i Kina. (www.rsf.org)
Opinion

Pressfrihet och OS i Peking

Robert Ménard - Reportrar utan gränser

 

Till Jacques Rogge
Ordförande
Internationella olympiska kommittén
Lausanne, Schweiz

Paris 29 november

Vi har tagit emot extremt oroväckande rapporter från Kina angående det sätt som myndigheterna förbereder sig för ankomsten av tiotusentals journalister och mediearbetare i samband med OS i Peking.

Det blir allt tydligare att OS-arrangörerna och den kinesiska säkerhetsapparaten har beslutat att kontrollera journalisterna mycket hårt innan och under spelen. Myndigheterna har exempelvis sagt att de planerar registrera filer på journalister och förbehålla sig rätten att behålla dem även om journalisterna ackrediteras av de nationella olympiska kommittéerna.

Ni måste vara medvetna om att spelens arrangörer tillkännagivit att de kommer att göra ID-kontroller på alla ackrediterade journalister. Yang Minghui, ansvarig för spelens ackrediteringskontor, försvarar detta beslut och kallar det ett säkerhetskrav, som om journalisterna skulle utgöra ett hot eller vara potentiella terrorister. ”Om de inte passerar testet kommer deras ackreditering nekas och processen stannar där,” sade han, och tillade att ”syftet är att eliminera personer som utgör problem för spelens säkerhet.”

Andra olympiska städer har förr registrerat journalister, men detta var för organisatoriska syften och har aldrig varit med intentionen att vägra inträde på grunder som – alla måste inse vad gäller Peking – är politiska.

Uttalandet följde på ett tidigare uttalande av den allmänna administrationen för press och publikation (GAPP) som sade att man kommer att registrera de ungefär 30 000 journalisterna som kommer till spelen. En GAPP-representant sade att syftet var att identifiera ”falska journalister” och att hjälpa kinesiska tjänstemän att svara på intervjuförfrågningar. Men regeringen har inte sagt vilken information som kommer att samlas.

Under de senaste månaderna har media läckt ut information om instruktioner som getts till den allmänna säkerheten och statssäkerhetsdepartementen och som handlar om att identifiera grupper i Kina och utomlands som kan tänkas vilja demonstrera under spelen. Journalister kan också bli måltavlor för denna förebyggande övervakning och det är möjligt att hundratals människor kommer att nekas inträde till Kina.

Reportrar utan gränser välkomnade införandet av nya regler för den utländska pressen i januari. Men elva månader senare är resultaten negativa. Det är sant att utrikesministeriet i vissa fall har försökt hjälpa utländska journalister som fängslats eller attackerats, men vi har registrerat fler än 50 fall som tydligt visar att myndigheterna inte respekterar de nya reglerna.

Barbara Lüthi, Peking-korrespondent för den schweiziska tv-kanalen Schweizer Fernsehen och hennes kinesiska kamerakvinna blev till exempel nyligen slagna och kvarhållna i sju timmar av myndigheterna i Shengyou, en by i Hebeiprovinsen där oroligheter ledde till flera dödsfall bland invånarna 2005. Minst fem journalister har under de senaste månaderna hindrats att arbeta i byn, som ligger nära Peking.

Fotograferna Mathias Brascheler och Monika Fisher, ett schweiziskt gift par, kvarhölls nyligen i tre timmar i Wuchang i Hubeiprovinsen, medan de förberedde en rapport om bybor som hotats och slagits i samband med en markdispyt.

Än allvarligare är det faktum att kinesiska journalister och dissidenter fortsätter att utsättas för förtryck. Ett exempel är internet-dissidenten Yang Maodong, mer känd under pseudonymen Guo Feixiong, som i mitten av november dömdes till fem års fängelse och höga böter för att ha publicerat en bok utan tillstånd.

Internet-dissidenten och bloggaren He Weihua kvarhölls mot sin vilja i ett psykiatriskt sjukhus i Hunan i augusti. Anhöriga berättade för Reportrar utan gränser att han inte var mentalt sjuk över huvud taget och att den verkliga orsaken till denna åtgärd var artiklarna som han publicerat på sin blogg.

Totalt sett sitter för närvarande 100 journalister, internet-dissidenter och aktivister för mänskliga rättigheter fängslade i Kina.

Människorättsorganisationer noterar en ökning av politiskt förtryck. Enligt Dui Hua-stiftelsen har antalet rättegångar som bygger på ”äventyrande av statssäkerheten” fördubblats från förra året. Enligt officiella källor säger stiftelsen att inte färre än 600 personer har arresterats på dessa grunder.

Som ni vet är en del av de utsatta människorna sådana som tillhandahåller världen utanför information om politiskt förtryck. Tre tibetaner har precis dömts i en domstol i Kardze i Sichuanprovinsen (gränsar till Tibet) till fängelsestraff från tre till tio år för ”statshotande spionage för utländska organisationer.” Deras brott var att de hade skickat fotografier utomlands på demonstrerande tibetanska nomader i augusti.

Vi beklagar också den ofta oroande nivån av propaganda och nationalistisk färgning som omger OS-förberedelserna. Exempelvis attackerade regeringens tidning Huanwiu Shibao (GlobalTimes) den 19 november utländska nyhetsmedia som ”spred rykten i syfte att destabilisera regeringen”, och man citerade tidningar som Herald Tribune, Die Welt, Associated Press och Voice of America. Man nämnde även Reportrar utan gränser och kritiserade frivilligorganisationer som fortsätter att sprida ”förutfattade meningar” om Kina.

På samma sätt har propagandadepartementet under de senaste månaderna givit direktiv till de ledande kinesiska medierna och sagt till dem att undvika publicering av ”negativa” berättelser om ämnen som påverkar spelen, såsom luftföroreningar, dispyten över Taiwans deltagande i den olympiska fackelstafetten, samt allmänna hälsofrågor.

Det förväntades att den utländska nyhetsmedian skulle tillåtas större tillgång till den kinesiska marknaden före OS. Istället har regeringen upprätthållit sitt monopol på försäljningen av nyheter till kinesisk media, berövat utländska nyhetsbyråer sina möjliga klienter. Som svar på frågor från EU, Kanada, Japan och USA inför World Trade Organization, sade Kina den 12 november att man inte signerat någon förordning som krävt att man ska öppna upp affärsnyhets-marknaden. När statens nyhetsbyrå Xinhuas kontroll över distributionen av utländska nyhetsbyråers innehåll åter infördes i september 2006, beskrev vi Xinhua som ett rovdjur i fritt företagande och fri nyhetsrapportering.

Detta är inte första gången som vi har skrivit till er, Rogge, för att be er tala ut och gå till handling för pressfrihetens räkning i Kina. Ni har aldrig svarat direkt, utan låtit andra IOC-medlemmar meddela att er organisation inte bryr sig om politiska frågor. Vi har träffat IOC i Lausanne, men inga konkreta åtgärder vad gäller pressen har följt.

Organisationen ni möter basunerar konstant ut att framsteg har gjorts i arbetet med Peking-spelens infrastruktur, men den har inte gjort något allmänt uttalande av oro över bristen på yttrandefrihet, vilket underminerar medias arbete och den transparens som krävs för spelen.

Rogge, det är er tystnad som olyckligtvis har gjort alla dessa kränkningar möjliga. Vi anser fortfarande att IOC ska göra allt man kan för att påverka de policys som omger Peking-spelen och som riktas mot kinesiska och utländska journalister. Att misslyckas med denna nyckelutmaning skulle representera en enorm tillbakagång i historien för de olympiska spelen.

Jag ser fram mot ert svar.

Vänligen,

Robert Ménard
Reportrar utan gränser
Ordförande

 

Mest lästa

Rekommenderat

loadingReportrar utan gränser har startat "Beijing 2008-kampanjen" med de olympiska ringarna förvandlade till handbojor. Syftet är att påminna om de allvarliga kränkningarna mänskliga rättigheter i Kina. (www.rsf.org)
Reportrar utan gränser har startat "Beijing 2008-kampanjen" med de olympiska ringarna förvandlade till handbojor. Syftet är att påminna om de allvarliga kränkningarna mänskliga rättigheter i Kina. (www.rsf.org)
Opinion

Pressfrihet och OS i Peking

Robert Ménard - Reportrar utan gränser

 

Till Jacques Rogge
Ordförande
Internationella olympiska kommittén
Lausanne, Schweiz

Paris 29 november

Vi har tagit emot extremt oroväckande rapporter från Kina angående det sätt som myndigheterna förbereder sig för ankomsten av tiotusentals journalister och mediearbetare i samband med OS i Peking.

Det blir allt tydligare att OS-arrangörerna och den kinesiska säkerhetsapparaten har beslutat att kontrollera journalisterna mycket hårt innan och under spelen. Myndigheterna har exempelvis sagt att de planerar registrera filer på journalister och förbehålla sig rätten att behålla dem även om journalisterna ackrediteras av de nationella olympiska kommittéerna.

Ni måste vara medvetna om att spelens arrangörer tillkännagivit att de kommer att göra ID-kontroller på alla ackrediterade journalister. Yang Minghui, ansvarig för spelens ackrediteringskontor, försvarar detta beslut och kallar det ett säkerhetskrav, som om journalisterna skulle utgöra ett hot eller vara potentiella terrorister. ”Om de inte passerar testet kommer deras ackreditering nekas och processen stannar där,” sade han, och tillade att ”syftet är att eliminera personer som utgör problem för spelens säkerhet.”

Andra olympiska städer har förr registrerat journalister, men detta var för organisatoriska syften och har aldrig varit med intentionen att vägra inträde på grunder som – alla måste inse vad gäller Peking – är politiska.

Uttalandet följde på ett tidigare uttalande av den allmänna administrationen för press och publikation (GAPP) som sade att man kommer att registrera de ungefär 30 000 journalisterna som kommer till spelen. En GAPP-representant sade att syftet var att identifiera ”falska journalister” och att hjälpa kinesiska tjänstemän att svara på intervjuförfrågningar. Men regeringen har inte sagt vilken information som kommer att samlas.

Under de senaste månaderna har media läckt ut information om instruktioner som getts till den allmänna säkerheten och statssäkerhetsdepartementen och som handlar om att identifiera grupper i Kina och utomlands som kan tänkas vilja demonstrera under spelen. Journalister kan också bli måltavlor för denna förebyggande övervakning och det är möjligt att hundratals människor kommer att nekas inträde till Kina.

Reportrar utan gränser välkomnade införandet av nya regler för den utländska pressen i januari. Men elva månader senare är resultaten negativa. Det är sant att utrikesministeriet i vissa fall har försökt hjälpa utländska journalister som fängslats eller attackerats, men vi har registrerat fler än 50 fall som tydligt visar att myndigheterna inte respekterar de nya reglerna.

Barbara Lüthi, Peking-korrespondent för den schweiziska tv-kanalen Schweizer Fernsehen och hennes kinesiska kamerakvinna blev till exempel nyligen slagna och kvarhållna i sju timmar av myndigheterna i Shengyou, en by i Hebeiprovinsen där oroligheter ledde till flera dödsfall bland invånarna 2005. Minst fem journalister har under de senaste månaderna hindrats att arbeta i byn, som ligger nära Peking.

Fotograferna Mathias Brascheler och Monika Fisher, ett schweiziskt gift par, kvarhölls nyligen i tre timmar i Wuchang i Hubeiprovinsen, medan de förberedde en rapport om bybor som hotats och slagits i samband med en markdispyt.

Än allvarligare är det faktum att kinesiska journalister och dissidenter fortsätter att utsättas för förtryck. Ett exempel är internet-dissidenten Yang Maodong, mer känd under pseudonymen Guo Feixiong, som i mitten av november dömdes till fem års fängelse och höga böter för att ha publicerat en bok utan tillstånd.

Internet-dissidenten och bloggaren He Weihua kvarhölls mot sin vilja i ett psykiatriskt sjukhus i Hunan i augusti. Anhöriga berättade för Reportrar utan gränser att han inte var mentalt sjuk över huvud taget och att den verkliga orsaken till denna åtgärd var artiklarna som han publicerat på sin blogg.

Totalt sett sitter för närvarande 100 journalister, internet-dissidenter och aktivister för mänskliga rättigheter fängslade i Kina.

Människorättsorganisationer noterar en ökning av politiskt förtryck. Enligt Dui Hua-stiftelsen har antalet rättegångar som bygger på ”äventyrande av statssäkerheten” fördubblats från förra året. Enligt officiella källor säger stiftelsen att inte färre än 600 personer har arresterats på dessa grunder.

Som ni vet är en del av de utsatta människorna sådana som tillhandahåller världen utanför information om politiskt förtryck. Tre tibetaner har precis dömts i en domstol i Kardze i Sichuanprovinsen (gränsar till Tibet) till fängelsestraff från tre till tio år för ”statshotande spionage för utländska organisationer.” Deras brott var att de hade skickat fotografier utomlands på demonstrerande tibetanska nomader i augusti.

Vi beklagar också den ofta oroande nivån av propaganda och nationalistisk färgning som omger OS-förberedelserna. Exempelvis attackerade regeringens tidning Huanwiu Shibao (GlobalTimes) den 19 november utländska nyhetsmedia som ”spred rykten i syfte att destabilisera regeringen”, och man citerade tidningar som Herald Tribune, Die Welt, Associated Press och Voice of America. Man nämnde även Reportrar utan gränser och kritiserade frivilligorganisationer som fortsätter att sprida ”förutfattade meningar” om Kina.

På samma sätt har propagandadepartementet under de senaste månaderna givit direktiv till de ledande kinesiska medierna och sagt till dem att undvika publicering av ”negativa” berättelser om ämnen som påverkar spelen, såsom luftföroreningar, dispyten över Taiwans deltagande i den olympiska fackelstafetten, samt allmänna hälsofrågor.

Det förväntades att den utländska nyhetsmedian skulle tillåtas större tillgång till den kinesiska marknaden före OS. Istället har regeringen upprätthållit sitt monopol på försäljningen av nyheter till kinesisk media, berövat utländska nyhetsbyråer sina möjliga klienter. Som svar på frågor från EU, Kanada, Japan och USA inför World Trade Organization, sade Kina den 12 november att man inte signerat någon förordning som krävt att man ska öppna upp affärsnyhets-marknaden. När statens nyhetsbyrå Xinhuas kontroll över distributionen av utländska nyhetsbyråers innehåll åter infördes i september 2006, beskrev vi Xinhua som ett rovdjur i fritt företagande och fri nyhetsrapportering.

Detta är inte första gången som vi har skrivit till er, Rogge, för att be er tala ut och gå till handling för pressfrihetens räkning i Kina. Ni har aldrig svarat direkt, utan låtit andra IOC-medlemmar meddela att er organisation inte bryr sig om politiska frågor. Vi har träffat IOC i Lausanne, men inga konkreta åtgärder vad gäller pressen har följt.

Organisationen ni möter basunerar konstant ut att framsteg har gjorts i arbetet med Peking-spelens infrastruktur, men den har inte gjort något allmänt uttalande av oro över bristen på yttrandefrihet, vilket underminerar medias arbete och den transparens som krävs för spelen.

Rogge, det är er tystnad som olyckligtvis har gjort alla dessa kränkningar möjliga. Vi anser fortfarande att IOC ska göra allt man kan för att påverka de policys som omger Peking-spelen och som riktas mot kinesiska och utländska journalister. Att misslyckas med denna nyckelutmaning skulle representera en enorm tillbakagång i historien för de olympiska spelen.

Jag ser fram mot ert svar.

Vänligen,

Robert Ménard
Reportrar utan gränser
Ordförande

 

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024