Partiledaren stramar åt greppet om militären i Kina
Militärdelegater anländer för avslutningsceremonin under den Nationella folkkongressens möte vid Folkets stora sal i Peking den 13 mars. Partiledaren Xi Jinping har tillsatt sig själv som chef för ett nytt utskott för militärreformer. (Foto: Goh Chai Hin/AFP/Getty Images)


Ledaren för det Kinesiska kommunistpartiet, Xi Jinping, har satt upp ett nytt utskott som ska ”fördjupa militärreformer” och tillsatte sig själv som högsta chef.

Utskottet är bara ännu ett på listan av andra grupper på högsta nivå som Xi är ledare för, inklusive de för ekonomiska reformer, internetsäkerhet och en ny nationell säkerhetskommission.

Vad exakt det nya organet har för mål har ännu inte meddelats i kinesisk press. Men nyheten är en förvisning om Xis fortsatta befästande av makten inom kommunistpartiet. Kontrollen över militären har alltid varit en huvudfaktor vad gäller makten i Kina sedan kommunistpartiet kom till makten.

Xi Jinping har varit den högsta ledaren för den kinesiska regimen sedan mars 2013 då han blev ordförande för Folkrepubliken Kina. Men verklig makt återfinns i hans roll som generalsekreterare för partiet och ordförande för centrala militärkommissionen, det nuvarande partiorganet som styr över militärpolitiken.

Xi fick genast makten över militärkommissionen i slutet av 2012 när det stod klart att han skulle ta över partiets ledarpost. Den tidigare partichefen, Hu Jintao, avsade sig att styra militären, tvärtemot vad den tidigare ledaren, Jiang Zemin gjorde, som såg till att styra militären i ytterligare två år, 2002.

Enligt militäranalytikern Jin Jing kommer Xis nya utskott att fortsätta hans övergång till att ta makten över militärapparaten. Med tanke på att Jiang Zemin fortfarande utövade makt bakom kulisserna genom hela Hu Jintaos mandatperiod, är själva åtgärden också tänkt att man ytterligare vill strama åt den slutliga kontrollen.

I sitt första tal som chef för nya militärreformsutskottet betonade Xi att partikadrer ”måste förena sin tankar och handlingar under centrala partiets och centrala militärkommissionens beslut”.

Han tillade: ”Vi måste använda målet om en stark militär som fokus för reformer”, ett yttrande som parafraserades av Xinhua, regimens officiella språkrör. Utvecklingen av en stark militär sades vara en ”fördel” för systemet ”socialism med kinesiska förtecken”, den term som kommunistpartiet använder för dess styre över Kina.

”Reformer är till för att ytterligare stärka det absoluta ledarskapet över militären”, sade Xi.

I vilken riktning den kinesiska militären har utvecklats är något som oroar både USA och Kinas grannländer, som oroar sig över potentiella expansionistiska intentioner.

Det Kinesiska kommunistpartiet har hävdat att stora delar av Sydkinesiska havet är dess eget territorium, områden som numera mestadels är internationellt vatten.

Den kinesiska militären har över 1000 missiler riktade mot Taiwan, ett demokratiskt grannland som kommunistpartiet hävdar är en del av Kina, och många av de kinesiska åtgärderna för att modernisera militären ser ut att vara ett svar mot amerikanska militära aktiviteter.

Dessa inkluderar den skrytsamma ”carrier killer”, som är interkontinentala ballistiska missiler, vars mål är att neka USA tillstånd till vatten nära Kina, möjligtvis för att förhindra USA:s militär från att skydda Taiwan vid en akuthändelse.

Nyligen meddelade ledare i kommunistpartiet att man ytterligare höjt anslagen för militära utgifter, då man ökat den årliga budgeten med 12,2 procent till 842 miljarder kronor. Detta har lett till att grannländerna oroar sig ännu mer. Sådana ökade utgifter har också väckt upp rädslor om kapprustning i Asien då andra länder försöker hålla jämna steg med Kinas militära uppbyggnad.

Översatt från engelska.