I lördags gick tibetaner runtom i världen ut på gatorna för att protestera. I hemlandet tillåts inte deras fredliga protester. Protesten den 10 mars markerade den 53:e årliga nationella upprorsdagen, och demonstranterna uppmanade den kinesiska regimen att dra tillbaka sina styrkor från den en gång fria nationen Tibet.
Tenzin Choenyi växte upp i Tibet men flyttade 2005 till USA för att få ett bättre liv. Hon deltog i en protestdemonstration i New York. Att leva i Tibet under kommunistiskt styre var ”ett liv av förtryck, ett liv utan frihet”, sade hon.
Tibet invaderades av Kina 1949 och annekterades sedan till Mao Zedongs kommuniststat 1951. Efter ett decennium av frustration reste sig tibetanerna för första gången den 10 mars 1959.
De blev snabbt förtryckta och Tibets ledare Dalai Lama tvingades att fly till Indien där han har levt i exil sedan dess.
Dalai Lama brukar vanligtvis hålla tal under nationella upprorsdagen, men i år valde han att avstå för att ge plats för den nyvalda premiärministern i exil, Lobsang Sangay.
”Tibetfrågan berör långt mer än sex miljoner tibetaners rättigheter och välfärd,” sade Sangay i ett uttalande på Tibet.net. ”Det påverkar hela planeten. Den unika tibetanska kulturen med dess rika språk, andligheten och historien måste skyddas”.
Situationen i Tibet har blivit allt mer spänd det senaste året. Flera munkar och nunnor har utfört offentliga självbränningar i protest mot Kinas ockupation av deras hemland.
Premiärminister Sangays påminde i sitt tal om att Dalai Lama och den centrala tibetanska administrationen vill förhindra sådana händelser. ”Trots våran vädjan fortsätter tibetaner att offra sig själva, det är redan 13 fall under 2012. Orsaken ligger helt och hållet hos de hårdföra ledarna i Peking och det gör även lösningen”.
Karma Namgyal, generalsekreterare för den New York-baserade tibetanska stödgruppen Dhokham Chushi Gangdruk talade utanför det kinesiska konsulatet i New York på lördagen om varför han tror att människor offrar sig för att visa sin ståndpunkt.
”Det är mycket svårt att överleva under den brutala kommunistiska regimen. Det enda sättet att visa sin stora frustration är att ge upp det man värdesätter högst, att leva. Så de offrar sina liv genom att bränna sig själva för att låta folk veta vad som händer i Tibet,” sade Namgyal.
Enligt Stå upp för Tibet, en av de grupper som organiserar globala protestaktioner, har 26 tibetaner satt eld på sig själva sedan 2009.
Som svar på det ökade antalet självbränningar har det kinesiska kommunistpartiet på senare tid ökat sin militära närvaro i Tibet och förbjudit alla utländska medier att komma in i regionen.
Tibetanska ungdomskongressens ordförande Tsewang Rigzin, som stod utanför FN:s högkvarter på lördagen, är rädd för vad mediaförbudet kan leda till.
– Vi är rädda för att Kina kommer att fortsätta folkmordet på det tibetanska folket utan någon internationell närvaro i Tibet.
Rigzin hjälpte tre tibetaner som sedan den 22 februari hungerstrejkar utanför FN. Utöver att få stopp på mediaförbudet, vill de hungerstrejkande männen att FN pressar den kinesiska regimen att stoppa de inofficiella krigslagarna i Tibet, får bort den patriotiska utbildningen och att alla politiska fångar friges.
Översatt från engelska
