Tokyo är inte som man kanske skulle kunna tro endast bestående av höga hus, trafik och folkträngsel. Faktiskt är det en riktigt mysig stad, hur märkligt det än kan låta. Lite kuperad på sina håll och med en hel del grönt, i form av planteringar och trädgårdar.
De japanska människorna ger ett mycket vänligt intryck och det tycks råda en slags allmän ärlig standard. Som turist känner man sig för det allra mesta trygg och vänligt bemött. Ordning och reda tycks vara mycket uppskattat av japanerna, något som faktiskt kan utvecklas till en liten kulturkrock då västerlänningar med lätt frustration ofta inte alls förstår nödvändigheten i sådant som japanerna ser på med ro och anser vara helt normalt. Till exempel består en kö utan undantag av en linje människor uppradade efter varandra. En oregelbunden och klumpliknande linje, där man köar bredvid varandra godtas vanligtvis inte.
Vänligheten och försyntheten finner man som turist överallt, inte minst på restaurangerna. Trots att västerlänningar sällan ses på gatorna verkar japanerna inte särskilt förvånade när en turist dyker upp. Dock kan det ändå vara rätt svårt att kommunicera med ord då det engelska språket ännu inte riktigt slagit rot, trots reklam om engelskakurser i tunnelbanan. Undantag när det gäller det förstnämnda finns naturligtvis alltid. Man bör till exempel inte bli chockerad eller förundrad när man tillfrågas att posera som side-kickmodell framför en vilt främmande kamera på stan.
Unga kvinnor iförda traditionella japanska dräkter ses vanligtvis servera på de lite finare restaurangerna, där, liksom även på de flesta andra ställen, dricks vanligtvis avvisas. Ett kultiverat sätt är en regel snarare än ett undantag och själv blir man oundvikligen lite smittad av japanernas älskvärdhet och till synes outtömliga artighet. Det är lätt att drömma sig bort till den forna tidens kultur när man vistas bland bambuklädda skjutväggar med pappersfönster och till tonerna av klinkande strängmusik.
Det finns emellertid något paradoxalt över Japan då den anrika traditionella kulturens närmsta granne tycks vara den extrema, högteknologiska moderniteten. De elektroniska hjälpmedlen och leksakerna verkar nästan ha sitt huvudfäste i detta land, varifrån vi i väst endast fått nosa på ett fåtal av de japanska elektronikuppfinningarna. De flesta har väl till exempel någon gång hört talas om det elektroniska husdjuret Tamaguchi, men hur många har upplevt servitriser med elektroniska anteckningsblock, små ljudlösa dosor som kallar till sig servitrisen inom en halv minut, eller än mer underligt – de på de offentliga damtoaletterna återfunna spol-ljuds-uppspelande högtalarna, som man kan trycka på i händelse av genanta ljud?
Ytterligare en sak som verkar spela en viktig roll i Japan är modet. De flesta människor man möter i Tokyo är klädda på ett sätt som klart får en att utesluta slumpen som avgörande för klädvalet. Det finns många olika stilar, särskilt bland ungdomar, och de flesta invånarna i Tokyo verkar ytterst medvetna om hur de klär sig. Männen bär nästan uteslutande kostym och i år verkar dammodets största trend vara shorts, knästrumpor och pumps.
Ja, Japan har både infriat förväntningar och överraskat. Tokyo är definitivt en plats jag skulle vilja återvända till och fortsätta utforska. Staden är enorm och jag är ganska övertygad om att det tar lång tid att tröttna på denna mångfacetterade och livliga världsmetropol.
I entrén till Sushitåg-restaurangen. På skylten står det att man ska beställa minst 7 rätter. Äter man 7-10 rätter får man sitta i 20 minuter. Äter man fler än 10 rätter kan man få sitta i en halvtimme. Endast kontanter godkänns som betalningsmedel.
Sushitåget. Man tar det man tycker ser gott ut och sparar tallriken. När man är klar räknas tallrikarna ihop för att beräkna notan.
Roliga strumpor i alla möjliga former, färger och priser finns att hitta på många ställen i Tokyo.
Två flickor delar på ett solskydds-paraply. I Asien är det vanligt att kvinnor undviker att bli solbrända, då det anses som vackrare med ljus hy.
Meijitemplet, tillägnat kejsaren Meiji och kejsarinnan Shoken. Ett av många tempel mitt inne i Tokyo. Bäst är att göra ett besök tidigt på morgonen då det fortfarande är ganska folktomt.
Tempelarbetare på väg att utföra sina förmiddagssysslor.
Vänlig fjäril lät sig fotograferas bland lila irisar, planterade i parken intill Meijitemplet.
