I dagens samhällen ingår övervakning i olika former. Det är menat att ge trygghet men med den elektroniska utvecklingen kan det mesta av det vi gör analyseras och användas till olika syften. Övervakningen kan då inkräkta på yttrandefriheten och integriteten. Nu utreder man om dagens övervakningssamhälle är ett intrång i våra privata sfärer.

För bara några år sedan protesterades det högljutt mot att sätta upp bevakningskamror på särskilt utsatta stället i staden. Numera finns de nästan överallt och ingen verkar tycka att det är konstigt.

Men du är övervakad. Inte bara av bevakningskameror i taxin, affären, på gymmet, i trafiken och så vidare – så fort du drar ditt kontokort vet någon var du är och oftast vad du har handlat. Och någon vet vad du har för intressen när du surfar på Internet.

För att inte tala om dina rörelser ute i samhället när du ringer eller besvarar telefonsamtal. Någon vet var du är och kan spåra upp dig.

Gränsen har suddats ut mellan de kontrollsystem som vi mer eller mindre frivilligt har gått med på och dold, ofrivillig övervakning.

Hur vi förhåller oss till social övervakning är en av frågorna som André Jansson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, ska försöka besvara tillsammans med Miysae Christensen, lektor i samma ämnen. De ska också kartlägga hur vi använder olika slags medier för att öka känslan av social trygghet och kontroll.

– Medieforskningen kring ämnet övervakning har varit ganska osynlig. Det som gjorts på senare år har mest utgått från risksamhället och rädslan för global terrorism, säger André Jansson i ett pressmeddelande och han fortsätter:

– Vi kommer att undersöka hur dagens mediekonsumenter är med och bidrar till sin egen digitala inhägnad och hur den påverkar människors delade inställning inför både privat och offentlig övervakning.

Syftet med forskningsprojektet, som startar våren 2009, är att utreda hur medieutvecklingen bäst ska tjäna yttrandefrihet, delaktighet och integritet i framtiden.