Malta – detta magiska och anonyma lilla land har fullständigt tagit mig med storm. Storslaget kargt landskap, vågor som slår mot höga klippor, turkosfärgat vatten, stolta cypressträd och några av de mest gästfria människor jag mött – allt detta gör Malta till en plats jag gärna återvänder till.
Kanske var det för att jag inte visste särskilt mycket om Malta som jag blev så positivt överraskad när jag nyligen besökte det lilla landet i Medelhavet. Malta är en av de mest romantiska och spännande platser jag besökt. Det är magiskt.
Med en yta inte större än en tiondel av Gotland består Malta av sju öar, varav tre är bebodda. Det totala antalet invånare i landet är cirka 400 000 och den lilla ytan gör landet till ett av världens mest tätbefolkade. Tidigare var det många som emigrerade från landet och faktum är att det lever fler Malteser i Australien än i själva Malta(!).
De flesta invånarna bor förstås på huvudön Malta, medan cirka 30 000 bor på den stillsamma ön Gozo, och en enda familj om sju personer lever sitt liv på den lilla ön Comino.
Värt att notera om Comino är att trots sin litenhet, finns här förutom en bondgård även ett hotell och en polisstation. På Comino hittar man dessutom ett av Maltas många dykparadis – den blå lagunen.
När jag först anländer berörs jag av den storslagna karga naturen, vilken av någon anledning känns bekant. Ljusgula klippor, samma ljusgula hus, cypressträd och turkos kristallklart vatten. Anledningen till att det känns bekant är förmodligen att det på Malta har spelats in ett stort antal storfilmscener – bland annat till filmer som Gladiator, Greven av Monte Cristo, Da Vinci-koden och Troja.
Jag beger mig till S:t Julian och checkar in på ett hotell precis vid havet. Malteserna är sannerligen ett älskvärt folk. Även om tempot på servicen inte är det snabbaste, så ges den alltid med stort hjärta och ett leende. Det är lätt att kommunicera med befolkningen då i stort sett alla malteser talar bra engelska.
Engelska är landets andra språk och lärs ut till barn redan vid tre års ålder. På grund av den utbredda engelskan är Malta bland annat ett populärt resmål för studenter på språkresa. Det egna språket, maltesiska, kommer ursprungligen från arabiskan, men låter lite som italienska eller franska med de många lånorden därifrån.
En dagstur till Gozo med guide/chaufför är en fullträff, särskilt då det råder vänstertrafik i landet. Guiden berättar att trots den blygsamma landytan har Malta genom historien varit ett eftertraktat mål för ockupanter. Araberna, sicilianerna, Sankt John-riddarna, romarna, Napoleon och engelsmännen har alla under historien styrt den lilla ön, vilken varit en viktig knutpunkt för handel. Malta blev självständigt 1964 och separerades från det brittiska kungadömet 1979.
Hamnen på den stillsamma ön Gozo. Hit går båtar från Malta och Comino regelbundet under hela dagen. Tur och retur kostar 50 SEK.
”The Inland Lake”. Detta är egentligen ingen insjö utan den är kopplad till havet via en tunnel i berget, vars ingång man ser på bilden. I mynningen på andra sidan ligger ”Blå hålet”.
Trots den brokiga historien tycks malteserna ha bevarat sin inneboende värdighet och stolthet, vilket märks på den avslappnade livsstilen och den låga brottsligheten. Särskilt på ön Gozo, som anses vara en av världens säkraste platser, lever människorna ett lugnt och till synes bekymmerslöst liv i sina sandgula hus.
Åker man hit kan det vara väl värt att besöka grottan vid Blå hålet. Det är ett populärt mål för dykare, men även vackert för den som stannar på land eller stiger i en båt för utforskning. På Gozo kan man även besöka kvarlevorna av världens äldsta upptäckta tempel – Ggantijatemplet – vilket sägs ha byggts redan 3 600 år före Kristus. Många har spekulerat i hur man lyckades bygga med sådana väldiga megaliter (stenblock), och en del av lokalborna håller fast vid teorin om att det var jättar som byggde det. Ggantija betyder jätte på maltesiska.
Det tar högst en dag att ta sig runt Malta, men vill man stanna och se på allt kan man säkert spendera mer än en vecka. Ett tips är att hyra bil, förutsatt att man kan klara av att köra i vänstertrafik.
Malta är definitivt en plats för alla – barnfamiljer, ungdomar och pensionärer har alla lätt att trivas här. Sol och bad tillsammans med genuin kultur och hisnande historia är i alla fall någonting som fått mig att vilja återvända till denna stolta och underbara plats.
Utsikt från en restaurang på norra Gozo. Maten är oftast vällagad och naturligtvis finns mycket fisk på menyn.
