Överlevare från koncentrationsläger: Media borde ändra sin attityd till hatgrupper
Svenska Emerich Roth som överlevde i fem koncentrationsläger under andra världskriget anser att medias sensationstänk i rapporteringen om extremhögern stärker deras falska självförtroende. (Foto: privat)


90-årige koncentrationslägeröverlevaren Emerich Roth menar att media ofta bemöter dagens nazism på fel sätt. Roth, som hjälper unga människor att hoppa av nazistiska och våldsamma rörelser, anser att demonisering av hatarna gynnar de hatiska organisationerna. I stället bör vi ge hatarna ett ansikte och inse att deras beteende i de flesta fall beror på brist på kärlek och goda förebilder.

Liksom i resten av Europa är många i Sverige oroade för hur extremhögerns hatideologier tycks få allt starkare fäste i landet.

Emerich Roth föddes i dåvarande Tjeckoslovakien, och upplevde nazisternas hat mot judar under andra världskriget. Han, hans föräldrar och fyra systrar deporterades till koncentrationsläger där de arbetsdugliga användes som slavar, medan barn, gamla, sjuka och svaga gasades ihjäl. Roth överlevde fem olika läger, men förlorade sin familj.

Idag är han 90 år. Han bor i Sverige sedan 1950, och ägnar sitt liv åt att arbeta mot våld, hat och främlingsfientlighet i samhället. Via mail berättar han att han inte tror på att man kan motverka det onda genom att ständigt lyfta fram det på det sätt som media gör.

"Det stärker bara de hatiska människornas falska självförtroende och ger dem viss legitimitet för sina handlingar. Men vi kan punktera ondskans budbärare genom att ge honom ett ansikte och förklara varför just han har blivit en hatare." 

Medias sätt att rapportera om våldet och olika främlingsfientliga grupper får många att tro att det handlar om olika företeelser, säger han, när det i själva verket handlar om olika symptom på samma "sjukdom", om man nu kan kalla kärlekslöshet för sjukdom. Man satsar resurserna på symptomen istället för på de bakomliggande orsakerna.

Hatiska människor är duktiga på att hitta på slagkraftiga namn för sina grupper, och väcka medias intresse. Så länge som media jagar efter lösnummerförsäljning och att öka tittar- och lyssnarsiffror kommer jakten efter sensationer att dominera, vilket i sin tur leder till att onda cirklar snurrar vidare, anser Roth.

"De (de hatiska grupperna) vet precis vad de ska säga för att det ska återges i media. På så sätt har nya främlingsfientliga grupper fått hjälp att sprida sina så kallade ideologier."

Han hänvisar till en intervju med en avhoppad nazistledare som berättat om gruppens medvetna strategier för att värva medlemmar via medierna: "Efter varje publicitetstillfälle i medierna fick vi fler medlemmar. Därför försåg vi medierna med ‘hemlig’ information om oss själva. Flygblad skrevs och utformades så att de skulle uppfattas som ett vidrigt propagandamaterial. Allt för att medlemmarna skulle nappa", skrev den avhoppade nazistledaren Johnny Höglin i DN.

Roth försöker att hjälpa ungdomar att lämna destruktiva grupper. Han är initiativtagare till projektet Exit, som funnits i 15 år. Den har hjälpt många hundra ungdomar sedan starten. Ungdomarna berättar alla ungefär samma historia om varför de hamnat fel i livet – avsaknaden av "en riktig pappa", berättar Roth. 

Det finns somliga som blir hatare för att de saknar kärlek, men andra har "fått hatet genom modersmjölken" av familj som odlat hat mot samma folkgrupp i flera generationer. Roth är mindre optimistisk när de gäller den här typen av hat. Han tror att det är svårt att nå dessa människor såväl förnufts- som känslomässigt.