Runt om i Sverige kan man hitta dem: övergivna båtar som ligger och skräpar. I takt med att andelen fritidsbåtar ökar och många börjar bli uttjänta, så kan de komma att utgöra ett problem i framtiden om inget görs för att ta hand om dem.
Stiftelsen Håll Sverige Rent har gjort en pilotundersökning, ”Svenska Skrotbåtar”, för att kartlägga och inventera uttjänta fritidsbåtar i Stockholms län. Man fann 38 stycken skrotbåtar.
Enligt Håll Sverige Rent så finns det troligtvis mer än 80 000 fritidsbåtar i plast som närmar sig bäst-före-datum och som troligtvis kommer att ligga och skräpa i naturen framöver.
I dag finns det inget nationellt system för omhändertagande av återvinning och skrotning av fritidsbåtar. Skulle en bärgare utan fullmakt frakta bort båten, riskerar han att bli ersättningsskyldig om ägaren sedan skulle ge sig till känna. Dessutom har kommuner och markägare inte rätt att flytta någon annans båt utan tillstånd från båtägaren.
– Studiens viktigaste resultat är att det är mycket svårt att identifiera ägaren till övergivna båtar eftersom det saknas ett obligatoriskt register, samt att det är avsevärt dyrare att skrota båtar som är övergivna än vad som tidigare framkommit, säger Jessica Ångström på Håll Sverige Rent.
Antalet övergivna skrotbåtar i Sverige i dag uppskattas till omkring 2 000 och många av dessa har blivit övergivna i naturen där de skräpar ner. I vissa fall utgör de även en miljöfara.
– Om båtar lämnas med bensin och olja kvar, så kan det orsaka utsläpp som skadar miljön, säger Hans Wrådhe, sektionschef på Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket fick i uppdrag av regeringen att utreda och föreslå åtgärder för att förebygga problemen, vilka redovisades i rapporten ”Nedskräpande och uttjänta fritidsbåtar” för två år sedan.
– Det har inte hänt så mycket sedan dess. Håll Sverige Rent och några kommuner är engagerade i frågan, men det handlar mest om omhändertagande av enstaka båtar, säger Wrådhe.
Miljödepartementet har diskuterat ett förslag om att båttillverkaren ska vara ansvarig och ta hand om uttjänta båtar, men det har visat sig vara svårare än man trodde.
– Vi behöver mer tid för att bereda detta inom Regeringskansliet. När förslaget om producentansvar har analyserats så har man sett att kostnaderna för det historiska arbetet är stort och båtbranschen är emot. Båtar har, till skillnad från annan elektronik, där producentansvar redan införts, lång livslängd och båttillverkarna anser inte att det är deras ansvar, säger Eva-Lena Fahlström, pressassistent på Miljödepartementet.
Det är i första hand ägaren som ska se till att en uttjänt båt inte överges och därför är det viktigt att det finns ett fungerande system av båtskrotar. Dessutom är det viktigt att samhället kan vidta nödvändiga åtgärder om inte ägaren lever upp till sitt ansvar.
– Att skapa möjligheter för en båtägare att skrota sin båt för en rimlig kostnad kan också förhindra att skattemedel får bekosta dyra skrotningar av båtar i framtiden, säger Jessica Ångström.
Återvinning av fritidsbåtar är i dag framför allt ett praktiskt och ett ekonomiskt problem, men kan även bli ett stort miljöproblem då alltfler båtar blir uttjänta.
– Det är naturligtvis ett stort problem med båtar som ligger och skräpar i naturen. Därför är det av största vikt att detta arbete så snart som möjligt blir färdigt, säger Eva-Lena Fahlström.
