Ouyang Xiu (1007-1072) var känd författare och historiker under Norra Songdynastin och den mest inflytelserika personen litterärt sett under Songdynastin. Hans kollegor betraktade honom som den konfucianske mästaren.
Ouyangs mor hade stor betydelse i att forma hans personlighet. Hans far dog när han var bara fyra år och familjen hamnade i en dålig ekonomisk situation. Det finns en berättelse om att han fick göra sina skrivövningar på marken med vassrör eftersom han inte hade råd att köpa varken pennor eller papper.
Modern uppmuntrade honom och han studerade mycket flitigt. Vid 23-års ålder var Ouyang Xiu toppstudent och tog doktorsexamen.
Under sin fyrtioåriga politiska karriär arbetade han på alla befattningsnivåer där många viktiga frågor avhandlades. Han fick stor erfarenhet av såväl inrikes- som utrikespolitik och uppnådde enastående resultat.
Hans rättfärdighet och frispråkiga sätt orsakade honom emellertid att han blev illa behandlad och råkade ut för illasinnade politiska komplotter.
När han skrev en artikel som kritiserade makten degraderas han till domare på lägre nivå. Han kom till ett ödsligt område där han fick tillbringa flera år. Istället för att ägna sig åt självömkan njöt han av skönheten i naturen och skrev fantastiska artiklar som spreds vida omkring och prisades.
Han kallade sig Zuiweng (”den gamle fyllbulten”) och ägnade sig åt de berusande vackra scenerna. När han senare inte kunde hålla med statsministern valde han att gå i pension.
Ouyang Xiu är en viktig person i kinesisk litteraturhistoria. Han var särskilt känd för sin prosa där han föredrog en naturlig stil med mjukhet och ledigt språk. Hans prosa stod i motsats till den blanka, utsmyckade och obskyra stilen som var på modet på den tiden. Med sina över 500 vackra essäer förespråkade Ouyang Xiu under hela sitt liv det sättet att skriva. Han kom att betraktas som ledare för en ny litterär rörelse.
Ouyang Xiu var inte avundsjuk på dem som hade stor talang. Ett bra exempel på det var hans rekommendation av Su Shi. Det finns noterat att Ouyang Xiu, som den kejserliga statsförvaltningens examinator kom en gång över en artikel som imponerade stort på honom. Han tyckte att den förtjänade högsta betyg.
Men eftersom alla prover inte hade kandidaternas namn utan namnen var förseglade trodde Ouyang Xiu att den var skriven av en av hans elever. För att undvika intressekonflikter bestämde han sig för att ge artikeln näst högsta betyget. Det visade sig dock att artikeln var skriven av Su Shi, en tjugoårig kandidat som var okänd för honom.
Ouyang Xiu kände sig väldigt ledsen över sitt fattade beslut så han rekommenderade Su Shi till sina lärda litteraturvänner. Han sade: ”Su Shis artiklar är verkligen underbara. Jag som är en äldre man ska ge plats och få in honom på en viktig position. Underbart! Underbart!”
Under ledning av den osjälviska Ouyang Xiu och andra litteraturvetare förfinade Su Shi ytterligare sitt skrivande och blev en välkänd lärd man.
Ouyang Xius osjälviska och vidsynta förhållningssätt gav upphov till många talanger, såsom Su Shi. Det blev en behaglig plattform vilket i slutändan ledde till att litteraturen blomstrade under Norra Songdynastin.
Som ledare för litteraturens reformrörelse betraktas han som en av de ”Åtta stora mästarna av Tangs och Songs prosa”.
Sedan lång tid tillbaka har Kina varit känt som ”Mittens Rike”. Benämningen har en djup innebörd och beskriver ett land där gudomliga varelser och människor en gång i tiden levde sida vid sida. Den traditionella kinesiska kulturen anses vara en ”gudomligt” inspirerad kultur, och är den enda kultur i världen som har 5 000 år av kontinuerligt nedtecknad historia. Den har efterlämnat otaliga litterära klassiker, historiska dokument, kulturlämningar och nationella förteckningar som speglar dess enorma omfattning.
