OS-besökare uppmanas till bojkott av burmesisk jade
En burmesisk kvinna köpslår om sina jadestenar med en butiksinnehavare på jademarknaden i Mandalay, Burma. Landet genererar en ansenlig inkomst från de värdefulla stengruvorna, de flesta belägna i Burmas norra delar. (Foto: Paula Bronstein/Getty Images)


Demokratiaktivister i Burma uppmanar OS-besökarna att bojkotta den så kallade ”blodjaden”. Blodjade är högkvalitativa ädelstenar som brutits i Burma under förtryck och riskfyllda förhållanden, för att sedan säljas för export av landets militärjunta.

I en rapport med rubriken ”Blodjade: Burmesiska ädelstenar och OS i Peking” hävdar man att upp till 90 procent av den jadeit (en form av jade) som såldes i Kina kommer från gruvor i staten Kachin vid den burmesisk-kinesiska gränsen. Rapporten sammanställdes av föreningen All Kachin Students and Youth Union (AKSYU).

”Utöver att vara en stor källa för utländsk valuta, besväras den militärkontrollerade industrin av bedrövliga arbetsförhållanden, en hiv/aids-epidemi och miljöförstörelse. Tusentals har förlorat sin mark på grund av expanderande gruvområden. Dödsfall förorsakade av gruvras och företagens tänjning av lagarna tillhör vanligheterna”, står att läsa i rapporten.

Såväl de europeiska länderna som USA har satt stränga restriktioner på import av ädelstenar från Burma. För närvarande är Kina den främsta importören av de värdefulla stenarna.

Jaden har tidigare använts som handelsvara i Burma under krigstider. Idag är det militärjuntan som tjänar pengar på stenarna. Officiella exportsiffror rankar jaden som den tredje största exportvaran efter naturgas och jordbruksprodukter.

Nästan en tredjedel av detta exporteras till Kina.

Tidigare i år intervjuade Inter Press Service (IPS) en asiatisk jadeköpare som besökte Burma. Köparen chockerades av den kinesiska dominansen på marknaden.

– Nästan alla av de drygt 300 köparna var kineser. De flesta av dem kom från Fastlandskina och ett fåtal från Hongkong och Taiwan. Detta var under två timmar i slutet av dagens auktion, berättade köparen.

Köparen beskrev jaden så här:

– En var i storleken av en bil och en annan stor som ett bord och det var dessa som de kinesiska köparna attraherades av. Utgångspriset för en bit rå jade i storleken av en stol var en miljon euros (cirka tio miljoner svenska kronor). Genomsnittspriset för mindre bitar låg på mellan 300 000 och 500 000 euro (tre till fem miljoner svenska kronor).

Jaden som de kinesiska köparna sades föredra är en vitfärgad, genomskinlig sort som ibland kallas ”välnärd jade” eller ”Maw Seezar jade” som motsats till de färgade jadeiterna. Experter misstänker att detta är samma vita jade som används som uppbackning till Peking-OS guldmedaljer.

Den kinesiska regimen hävdar att jaden kommer från Kinas Qinghaiprovins. Jaden från Burmas jadegruvor i Phakant sägs emellertid ha mycket högre kvalitet än nefritjaden från Qinghai. Burmas jade anses även vara den mest eftertraktade i den kinesiska juvelindustrin.

De anställda i Burmas öppna gruvhål får ofta så lite som motsvarande 15 svenska kronor om dagen och tvingas jobba 12-timmarsskift eller längre, ibland nattetid med inga eller mycket få pauser.

Gruvföretagen är juntans kumpaner. De bryr sig inte om hur de behandlar människor, deras rättigheter eller om de förstör omgivningarna, sade Naw Law, en forskare från AKSYU i en intervju med IPS.

Översatt från: http://en.epochtimes.com/n2/world/burma-blood-jade-olympic-medals-2935.html