Det finns ett ordspråk bland kurderna – Bergen är våra enda vänner. Talesättets ironi antyder att omvärlden har övergivit folket i tider av nöd. 1988 genomförde Saddam Hussein en etnisk rensningskampanj mot kurderna i Irak, där män, kvinnor och barn gasades ihjäl medan världen vände ryggen till.
Den 21 augusti började rättegång mot Saddam och sex andra män, inklusive Ali Hassan al-Majid, ökänd som ”kemiske Ali” i Bagdad. Saddam och Ali är anklagade för folkmord och andra brott som ska ha begåtts under Anfal-kampanjen mellan 27 mars och 6 september 1988.
Tystnadens dimension under tiden folkmord pågår
”Det där fula brottet pågick… öppet inför hela det internationella samfundet, FN och människorättsorganisationer. Fler än 182 000 oskyldiga civila saknades och 4 500 byar förstördes och brändes i Anfal-operationerna, men alla människor var tysta och stumma. Trots att kampanjen genomfördes med brutalitet och barbari har media inte rapporterat om den, enligt en rapport av Adalat Omer Saleh, Kurdistans expert på Anfal-frågan.
I princip förvärrar människornas tystnad situationen för offren. FN, EU eller någon regering hade kunnat fördöma Saddam.
– Tystnadens dimension under tiden folkmord pågår är ett viktigt ämne för diskussion, säger Borhanedin Yassin, forskare vid Lunds universitet.
Efter att det i januari 1989 uppmärksammats att kemiska vapen använts i Irak, ordnades en konferens om ämnet, ”Förbud mot kemiska vapen” i Paris. Men Arabstaterna enades om att bojkotta mötet om Irak nämndes, enligt Yassin.
– I början på 90-talet fanns det försök att få FN att anta en resolution om Anfal-kampanj men Arabstaterna var emot det. På den tiden stödde USA inte sådana ansatser, sade Yassin.
Försök att ”arabisera” kurderna
– Det är sant att vi känner att bergen är våra enda vänner. Under lång tid var vi slitna och fångade mellan Irak, Iran och Turkiet. Bara bergen skyddade oss, sade Khosro Zabihi sorgset.
Khosro är författare till Kurdistan, en illustrerad bok om det kurdiska folket, landet och kulturen. Genom boken vill han att världen ska lära känna hans folk.
Anfal var kulmen på den irakiska regimens försök till etnisk rensning för att ”arabisera” kurderna, enligt människorättsorganisationen Human Rights Watch (HRW). Kodnamnet Anfal kom från koranen, vilket gav kampanjen sken av att vara legitim.
HRW försökte under 1994-1995 övertala flera regeringar att anmäla Iraks regering till den Internationella domstolen (ICJ) med hänvisning till FN:s folkmordskonvention, men misslyckades.
Kritik mot rättegång i Irak
Under den kommande perioden ska domstolen i Bagdad förhöra vittnen och överlevande, och undersöka bevisen från massgravar som rättsmedicinska experter har samlat.
Beslutet att hålla rättegången i Irak har fått kritik från bland annat Amnesty International och jurister. Man befarar att Irak inte är kompetent att genomföra ett sådant stort rättsfall.
– Fallet är komplicerat. Den generella föreställningen är att det irakiska rättsystemet är bristfälligt och att de inte har erfarenheter av sådana rättegångar. Det är bättre att ha det på en internationell plattform såsom Haag, sade Borhanedin Yassin.
– Irakierna själva har velat att Saddam Hussein och hans medbrottslingar ska ställas inför rätta i Irak och att irakiska åklagare och domare ska sköta hela processen med hjälp och stöd från omvärlden när det gäller kompetenshöjande insatser, sade Rasool Awla, kurdisk sociolog och statsvetare.
Politiska och psykologiska aspekter
Kurder och araber lever tillsammans i Irak. Att på nära håll kunna bevittna rättegången mot Saddam kan vara en viktig del av försoningsprocessen för båda folkgrupperna.
Rasool tycker att finns det politiska och psykologiska fördelar med att ha rättegång i Irak. Irakier vill visa omvärlden, inklusive Saddams anhängare i Irak och i islamvärlden, att det finns kompetens i landet vilket kan höja framtidstron för landet.
– Att rättegången sker i hans eget palats, i den stad där hans maktbefogenheter var okränkbara, i den stad där hans regim spred terror och skräck i decennier, i en stad som har en speciell plats och status i islams historia då den har varit muslimernas makt- och kulturcentra under vissa epoker, höjer de positiva effekterna av rättegången. Det blir en varningssignal för andra diktatorer och envåldshärskare. Rättegången mot Saddam Hussein i Bagdad ger irakierna mod och självförtroende, sade Rasool.
Dessutom finns det praktiska nackdelar som kan hindra vittnen från att träda fram om rättegången hållits i Haag. Det finns tusentals vittnen, många av dem är bönder. Vittnesförhör kan uppskjutas och andra typer av förseningar förekomma. Att flyga fram och tillbaka mellan Irak och Holland, kanske flera gånger, är avskräckande för vittnena, förklarade Rasool.
Kurderna kräver rättvisa, ett erkännande att folkmord har begåtts, kompensation till offren och överlämnande av egendom som beslagtogs under arabiseringskampanjen.
