Om konjunktioner, julen och bister världsekonomi
Ett sällsynt fenomen. Månen bildade en triangel med Venus och Jupiter den 1 december och syntes på flera platser i världen. Den här bilden är tagen från byn Netanya i Israel. Venus ligger till vänster om månen och Jupiter är den mindre planeten upp till höger. (Foto: Jack Guez/ AFP)


Snart dags att runda av ännu ett år som gått. Reflektioner, tillbakablickar och en summering är på sin plats. Men innan nyårsklockkorna ringer in det nya året ska vi först klara av julen.

Kanske såg ni bilden på den ovanliga konjunktionen med månen, Venus och Jupiter, som var på Världen i bilder i Epoch Times häromdagen? Jag tänkte när jag såg bilden att det kanske var ett budskap till oss människor på jorden. I dessa mörka och bistra tider som råder i världen så söker vi människor efter hopp om förbättring. Är det ett förebådande tecken på något som ska ske?

För alla astrologintresserade kan jag berätta att de planeterna har en positiv betydelse om jag inte minns helt fel. I min ungdom gick jag en kurs i astrologi och vi fick lära oss om hur de olika planeterna och deras positioner påverkar oss och hur de kan indikera vilka typer av läxor som livet kan bjuda oss på.

Jag slog upp planeternas betydelse på den kände astrologen Stefan Stenudds astrologisida, och där kan man läsa att Jupiter står för lycka och expansion, Venus för kärlek och månen för själen. Själva konjunktionen betyder integrering och syntes. Det låter väl underbart?

I min bekantskapskrets har jag vänner och bekanta som direkt eller indirekt blivit drabbade av finanskrisen. Att bli varslad lagom till jul är en verklighet för många människor. Många familjer har byggt upp sin vardagsekonomi, köpt hus, bil och har vant sig vid en levnadsstandard som nu hotas. Det är inga lätta saker.

Jag kommer att tänka på en bekant som sade till mig i somras att han retade upp sig på en reklamslogan han ständigt hörde på tv. Den lyder: ”alla har rätt till ett häftigt kök”.

Kanske är det en av orsakerna som bidragit till detta sköra lånesamhälle vi byggt upp. Det är som om vi under de senaste 20 åren fått för oss att vi alla har rätt till allt, vare sig vi har de ekonomiska förutsättningarna eller inte.

Detta måste vara en generationsfråga. Min käre far föreläste alltid för mig om utsvävningarnas risker och att det bästa rådet han kunde ge mig var att alltid nöja mig med mindre. Låter tråkigt – tycker  kanske de yngre generationerna. Man vill ju ha den där platteven, den nyaste mobiltelefonen eller utlandsresan…

Ja, det är ingen lätt fråga och jag är ingen att döma någon annan. Vet bara att det är betydligt svårare att sänka sin levnadsstandard än att höja den.

Alla är på något sätt offer för de lånetider som varit. Vi har låtit invagga oss i tron att till och med banken rekommenderar att vi borde ha ett häftigt kök, de är ju experter så de borde väl veta.

Tur att lycka inte ligger i ägande och pengar. Vi behöver tak över huvudet, mat för dagen och en viss trygghet. Vi kommer att behöva bli mer påhittiga i hur vi ska skapa nya liv som är i samklang med den lägre levnadsstandard som omständigheterna nu kräver.

Kanske kan den här julen ge oss en inre glädje och samhörighet med nära och kära som inte är avhängig av stora ekonomiska resurser. Låt oss inte förlora hoppet och låt oss minnas att vi ska vara goda med varandra. Kanske det var det budskapet som konjunktionen ville ge oss lagom till jul.