Claude Crébillon var en fransk författare på 1700-talet. Hans sista bok, Lettres athéniennes, en brevroman från 1771, blev inte väl mottagen. Läsarna tyckte att den var obegriplig, kaotisk och långtråkig – med andra ord oläsbar.

Natacha Borzee har skrivit en avhandling om boken och disputerar den 8 december i Göteborg. Under sin analys av verket fann hon en noga övertänkt struktur som lyfter fram bokens ideologi. Enligt studien är det ett verk med djup moralisk avsikt.

Borzee föreslår att läsaren skall fokusera på kvinnorna i verket (28 romanfigurer av 56 är kvinnliga) varvid ideologin tydligt framträder, speciellt om man inriktar sig på kurtisanen Némée som hyser moraliska idéer.

Forskningen visar att boken är uppbyggd i två delar där dygd spelar en central roll och där betydelsen av ordet dygd under romanens lopp förändras. I första delen betonas ödmjukhet, trohet och kyskhet, vilka övergår i desillusion och självmedvetenhet i den andra delen. Kvinnornas beteende verkar då spegla en strävan att uppnå självständighet och frihet, där författaren försöker föra fram en mer modern kvinnosyn. Avhandlingen betonar dock att författarens tänkande inte bara är påverkat av 1700-talets naturalistiska levnadssätt, utan i hög grad även av etiska principer.

Natacha Borzee anser att verket är fullbordat med ett invecklat, rikt och vackert språk.