Kinas ledare Hu Jintaos besök till USA kommer vid en tidpunkt då det kinesiska kommunistpartiet står inför utmaningar både på hemmaplan och internationellt.

Under sitt fem dagar långa besök i USA har Hu närvarat vid FN:s toppmöte om klimatförändringar och G20-mötet i Pittsburgh, som fokuserar på den globala finanskrisen.

Samtidigt med detta bubblar fortfarande inrikes och internationella frågor under ytan. Lugnet är fortfarande inte återställt i Xinjiang sedan kravallerna i juli, offentliggörandet av Hu Jintaos efterträdare under förra tisdagens fjärde plenisession sköts upp och handelsdispyten med USA om de ökade tullarna på kinesisktillverkade däck har fortfarande inte lösts.

Regimledare använder vanligen utlandsresor för att vinna politiska kreditiv. En undersökning av de utmaningar som Hu står inför indikerar emellertid att hans besök i USA kom vid en olämplig tidpunkt.

Omfattande spekulation har uppstått sedan Xi Jinping, Hu Jintaos tänkta efterträdare, inte blev befodrad vid förra tisdagens partistrategimöte.

Det var allmänt förväntat att Hus andreman, Xi Jinping, skulle befodras till vice ordförande för Centrala militärkommissonen under mötet. Detta skulle ha garanterat en problemfri framtida uppstigning till ledare för partiet.

Att Xi slutligen inte befodrades har väckt frågor bland kommentatorer angående var makten kommer att hamna i Kina i framtiden. Somliga kinaobservatörer i Hongkong har kommenterat att incidenten visar på intensiva interna maktkamper.

Samtidigt kommer regimen att hålla en kraftfull militärparad den 1 oktober för att fira 60-årsdagen av sitt styre. Den senaste militärparaden på nationaldagen ägde rum för tio år sedan. Den här gången är regimen ännu mer mån om att visa upp sig, och arbetar på en skala som närmar sig förberedelserna inför förra årets OS.

Sedan början på september har över 7000 beväpnade poliser patrullerat Peking nätterna igenom och passagerare, som kommer in i staden via tåg eller buss, har varit tvugna att visa sina identitetshandlingar. Regimen har även mobiliserat ett omfattande nätverk av över en miljon ”frivilliga” säkerhetsarbetare.

Enligt den officiella propagandan distribueras röda armbindlar, som för tankarna till kulturrevolutionen, bland restaurangägare, frisörer och affärsinnehavare. ”Havet av röda armband kommer att skrämma potentiella angripare” skall en ämbetsman ha sagt enligt en officiell hemsida för staden Peking. Vem eller vilka angripare kan tänkas vara framkom inte.

Den skärpta säkerheten reflekterar den hårda press som regimen befinner sig under på grund av det rådande klimatet av social oro. Kommunistpartiet ser misslyckanden att kväva missnöje som detsamma som sin egen undergång.

Som ett tecken på de extrema säkerhetsåtgärderna har man förbjudit brevduvor och drakflygning i huvudstaden. Dissidenter och appellanter har förbjudits att vistas i huvudstaden.

Frukt- och matknivar har också tillfälligt tagits bort från affärshyllorna efter två knivdåd i staden.

Peking har verkligen förvandlats till ”den förbjudna staden” samtidigt som den totalitära kommunistregimen skaffat sig enorm rikedom genom att tillämpa kapitalism

Handelsdispyten angående höjda tullar på importerade Kinatillverkade däck började precis efter att Nationella folkkongressens ordförande Wu Bangguo avslutat sitt PR-besök i USA den 10 september. Han hade då skrivit under kontrakt värda 12,4 miljarder dollar.

Enligt ett uttalande från Vita huset den 11 september har ”presidenten beslutat att åtgärda de tydliga störningarna på den amerikanska däckindustrin baserat på fakta och på lagen”. Strafftullar infördes på import av däck till lätta lastbilar och personbilar under de kommande tre åren för att rätta till marknadsstörningar som orsakats av en snabb uppgång inom däckimport. Tullarna träder i kraft den 26 september.

Peking svarade genast med att meddela att man skall undersöka påstådd prisdumpning och subventionering av export av amerikanska fjäderfän och bilar.

Möjligheten att ett handelskrig skulle bryta ut mellan de två länderna förmörkade Hus resa till USA. En ämbetsman på det kinesiska handelsministeriet sade till China National Business Daily att den amerikanska regeringen ”vidtagit en olämpplig åtgärd för en olämplig produkt vid ett olämpligt tillfälle”.

Treasury International Capitals rapport i september visade att Kina från och med juli började bygga på sitt innehav av amerikanska obligationer, så kallade treasury bills, med 24,1 miljarder dollar. Det sammanlagda innehavet är nu över 800 miljarder dollar.

Men för bara en månad sedan berömde kinesisk media regimens beslut att minska sitt innehav av dessa obligationer med 25.1 miljarder dollar.

Statligt styrda Beijing Youth Daily publicerade en artikel den 19 augusti med titeln ”Ett klokt beslut för Kina att minska sitt innehav av amerikanska obligationer”. I artikeln stod: ”Kina måste välja. Ska vi fortsätta att lura oss själva och andra genom att köpa amerikanska obligationer i stora volymer och se dem tappa i värde eller skall vi söka ett genombrott genom att aktivt justera investeringsstrukturen när det gäller utlandsreserven”.

En rapport från Chinese Academy of Social Sciences, som innefattar åren 2000-2009, slår fast att Kinas förmåga att köpa upp utlandsreserver har minskat med 50%. ”Det är särskilt viktigt att leta efter sätt att öka värdet eller behålla värdet på utlandsreserven”, enligt rapporten i Beijing Youth Daily.

Pekings ekonomiska stimulanspaket har dessutom bara öppnat portarna för spekulation på den kinesiska aktie- och fastighetsmarknaden, vilket ökar på oron för att en bubbelekonomi kan uppstå. Riktningen för den kinesiska ekonomin har blivit en av regimens största bekymmer.

Pekings förmåga att kunna hota USA genom att minska sitt innehav av amerikanska statskuldväxlar är tveksam. Nu återstår att se hur Hu Jintao ska undvika det gungfly som handelsprotektionismen utgör när han förhandlar med Obama.

Översatt från: http://www.theepochtimes.com/n2/content/view/23027/