I år ska Sverige ta emot 1 900 så kallade kvotflyktingar.
Och i år får Migrationsverket arbeta med kvotflyktingarna i deras närregioner.
-Man ska kunna göra det som kallas vidarebosättning i regionen. En av tankarna är att man kan hjälpa fler människor för samma summa pengar, säger migrationsminister Tobias Billström (m) till TT.
Sverige samarbetar sedan årtionden med FN:s flyktingorgan UNHCR om att årligen ta emot kvotflyktingar, vilket går helt vid sidan av de asylsökande. Kvotflyktingar anses särskilt utsatta för hot och repressalier i hemländerna.
I år har regeringen höjt kvoten till 1 900, från 1 700 i fjol.
Aktuella i år är en grupp colombianer, många av dem människorättsaktivister, som sitter fast i Costa Rica och Ecuador.
Migrationsverket överväger nu att använda en del av kvotpengarna till att placera colombianerna i Argentina, Brasilien och Chile, i ett samarbete med dessa länder.
Och även gruppens engagemang och möjlighet till fortsatt påverkan är en orsak, enligt Billström.
-Då är det bra att ha dem kvar i närområdet, och inte lyfta dem till Sverige.
Migrationsverket fick i höstas möjligheten till arbetssättet inskrivet i sitt regleringsbrev, efter rambeslut av nya regeringen. Enligt Billström behövs inga ytterligare beslut av regeringen i frågan.
Ruben Ahlvin, Migrationsverkets kvotsamordnare, ser fördelar både ekonomiskt och humanitärt.
-I stället för att föra 100 kvotflyktingar till Sverige kanske man kan få ut 300 i trygghet i närregionen, där de har sitt språk och närhet till släkt och vänner och möjligheter att återvända när det finns förutsättningar, säger han till TT.