Nytt namn men samma gamla förföljelse när kinesiska arbetsläger stängs
Bilden visar ingången till arbetslägret Masanjia, som är ökänt för brutal tortyr och sexuella övergrepp. Den 15 november meddelade den kinesiska regimen att man överger systemet med "omskolning genom arbete". (Foto: Epoch Times)


När är det inte uteslutande bra att ett system som tillåter godtyckliga frihetsberövanden, tortyr och övergrepp mot tusentals människor avskaffas?

Svar: När den kinesiska regimen meddelar att man överger systemet med omskolning genom arbete, men använder samma metoder med godtyckligt frihetsberövande för att förfölja samma grupper, på samma sätt som förr.

Det här verkar vara vad som händer just nu, enligt Amnesty Internationals rapport som släpptes i tisdags. Rapporten, ”Changing the soup but not the medicine?”, ger en ögonblicksbild av hur den kinesiska regimen hanterar sitt löfte att avskaffa sitt tvångsarbetslägersystem. Den är baserad på 60 intervjuer som genomförts under de senaste fyra åren i alla delar av Kina, med personer som har hållits i arbetsläger eller utsatts för annan form av godtyckligt frihetsberövande.

Det kinesiska kommunistpartiet har använt systemet med omskolning genom arbete som ett centralt verktyg för politisk förföljelse. De öppnades på 50-talet för att hysa dem som partiet ansåg som fiender på grund av deras klass, bakgrund eller felaktiga tankar.

”Kontrarevolutionärer” och ”högerelement” straffades i lägren, och i teorin kostade det inte staten någonting att hålla dem inlåsta eftersom de tvingades utföra slavarbete.

På senare år har lägren fyllts av en ny typ av ”fiender”: Falun Gong-utövare, petitionärer (människor som försöker söka sin rätt mot systemet för orättvisor de har utsatts för), människorättsförsvarare, demokratiaktivister, bloggare, miljöaktivister, medlemmar av kristna ”huskyrkor”, tibetaner, muslimska uigurer och även drogmissbrukare och vanliga förbrytare.

Arbetslägren har förblivit godtyckliga. Polisen kan låsa in någon i ett arbetsläger i upp till tre år utan rättegång eller ens husrannsakningsorder. Det förs inga offentliga arkiv över de som fängslas eller deras domar.

Corinna-Barbara Francis, som arbetar med Kinaresearch på Amnesty International, sade att meddelandet som kom den 15 november om att kommunistpartiet stänger sina arbetsläger inte är vad det verkar.

”Vad vår forskning har visat är att trots att de kanske gör sig av med just den här formen av godtyckligt frihetsberövande, så använder de andra metoder för godtyckligt frihetsberövande för att upprätthålla samma sorters straff och förföljelse av många av de grupper som man tidigare straffade i omskolning genom arbete-systemet”, sade Francis till New Tang Dynasty TV.

Enligt Amnesty International
byter vissa läger bara skylt på framsidan. Vad som tidigare var ett läger för omskolning genom arbete blir en tvångsklinik för drogrehabilitering med tvångsarbete. Efter att man ändrat skylten stannar samma fångpopulation kvar innanför murarna.

Andra läger görs om på andra vis. Ett omskolningsläger kan till exempel bli ett hjärntvättscenter.

I de fall där lägren faktiskt stängs skickas fångarna ofta bara vidare till ett annat arbetsläger eller någon annan form av godtyckligt frihetsberövande, som hjärntvättscenter där de ska ”utbildas”, svarta fängelser eller psykiatriska kliniker. Politiska fångar, petitionärer och Falun Gong-utövare är särskilt utsatta för den här behandlingen, enligt Amnestys rapport.

Petitionärer skickas oftast
till svarta fängelser, enligt rapporten. Falun Gong-utövare hamnar oftast i hjärntvättscenter, som formellt kallas för utbildningar.

Svarta fängelser är platser som existerar utanför systemet och vars existens ofta förnekas av myndighetsföreträdare.

Varken svarta fängelser eller hjärntvättscenter har någon status enligt kinesisk lag. Precis som i arbetslägren är frihetsberövandet på dessa platser godtyckligt utan någon inblandning från domstolar.

”Övergrepp, såsom tortyr och dålig behandling är allomfattande i både svarta fängelser och hjärntvättscenter”, enligt rapporten.

Arbetslägren har spelat en nyckelroll i kommunistpartiets försök att utplåna den andliga metoden Falun Gong, även känd som Falun Dafa.

Förföljelsen av Falun Gong
började 1999 av den dåvarande kommunistpartiledaren Jiang Zemin.

Jiang fruktade metodens popularitet – enligt officiella siffror hade 70 miljoner kineser börjat utöva Falun Gong (utövare menar att det var över 100 miljoner). Han fruktade även att det kinesiska folket skulle tycka att Falun Gongs läror var mer attraktiva än kommunismens ideologi.

Målet med att hålla Falun Gong-utövare inlåsta är att ”transformera” dem, att få dem att ge upp sin tro på Falun Gong.

I arbetslägren görs detta genom att direkt från början utsätta internerna för intensiva studie- och självkritiksessioner. Internen förväntas visa ånger för sin tidigare tro och skriva på uttalanden där man erkänner sin skuld.

Om internen envisas med att hålla fast vid sin tro börjar man behandla honom eller henne illa. Vanligtvis börjar det med ”mjukare” former som att inte låta dem sova, för att senare gå över i systematisk och svår tortyr, enligt Amnestys rapport.

Enligt Amnestys rapport har i genomsnitt en tredjedel av fångarna i lägren varit Falun Gong-utövare, och i vissa lägren har samtliga utövare varit Falun Gong-utövare.

Enligt officiella siffror från justitieministeriet som citeras av Amnesty fanns det 310 000 fångar i lägren 1999, som hade växt till 400 000 år 2007. Enligt inofficiella siffror finns det dock betydligt fler människor i lägren.

Amnesty refererar till en källa inom Kinas rättssystem som sade till kinesiska tidskriften Caijing att frågan om vad man skulle göra åt de många Falun Gong-utövarna i lägren (som omnämndes på kodspråk i artikeln) kan ha försenat beslutet om att avskaffa arbetslägret med flera år.

Allteftersom lägren stänger har regimen vägrat att släppa de utövare som inte har blivit ”transformerade”.

Amnesty fann att när Falun Gong-utövare skulle släppas från arbetsläger som är på väg att stängas, dyker representanter för 610-byrån (det partiorgan som är ansvarigt för förföljelsen av Falun Gong) upp och tar dem till något annat läger. I vissa fall kräver myndigheterna att familjemedlemmar ska skriva på garantier för personens beteende.

Erping Zhang, talesman för Falun Dafa Information Center, kommenterade betydelsen av det som Amnesty International kommit fram till i sin rapport.

– Kinesiska kommunistpartiet tvingas byta namn på arbetslägren på grund av att de är så ökända i och utanför Kina. Så länge som kommunistpartiets politik med att förfölja Falun Gong inte förändras så spelar det inte så stor roll att man byter namn på de illegala interneringslägren, sade han.

Översatt från” target=”_blank”>