Var tredje elev lämnar gymnasieskolan utan betyg och behörighet för högre studier. En tredjedel av dem som gått yrkesförberedande program står utan jobb tre år efter sin utbildning. I en rapport kräver nu LO och Lärarnas riksförbund att regeringen söker en bred majoritet för att reformera gymnasieutbildningen.
Lo-ordföranden Wanja Lundby-Wedin och Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas riksförbund, slår i en debattartikel i Dagens Nyheter fast att gymnasieskolan inte klarar sitt uppdrag.
I ställer för att fokusera på att 50 procent av eleverna ska börja på en högskoleutbildning före 25 års ålder borde målet vara att 50 procent skaffar sig en eftergymnasial utbildning någon gång under arbetslivet och att 100 procent ska lyckas ta sig igenom och klara målen i gymnasieskolan, anser de.
-Jag är själaglad över LO:s klarspråk i dag. Vi har i tio år riktat kritik mot den gymnasiepolitik som har förts. I dag närmar sig LO vår ståndpunkt. Det är mycket bra och öppnar för ett brett samförstånd när vi nu ska genomföra en stor gymnasiereform, säger skolminister Jan Björklund (fp) till TT.
Enligt Björklund har det varit en överideologi att yrkesutbildningarna ska akademiseras så mycket som möjligt och få högre status.
-Vi har sagt att vi vill fokusera på yrkesämnena på yrkesutbildningarna, då kommer fler ungdomar som är praktiskt inriktade att klara av dem. Nu uppfattar jag att LO säger samma sak.
Att LO öppnar för färre obligatoriska kärnämnen på yrkesprogrammen är viktigt, anser Björklund.
-Av alla punkterna är den mest central. De obligatoriska kärnämnena är mycket teoretiska och omfattande. Om man har fler yrkesämnen på yrkesutbildningarna så kommer dessa att bli bättre. Fler unga som är praktiskt inriktade kommer att klara av utbildningen, säger han.
Nu ser han fram emot att föra en dialog med LO, som han beskriver som en tung aktör på arbetslivet och inom socialdemokraterna.
Rapporten bygger på en SCB-undersökning bland elever som gick ut gymnasieskolan 2002-2003.
