loadingNyfikna människor vill veta mer och kan komma ihåg mer. (Wagner T. Cassimiro Aranha/Flickr)
Nyfikna människor vill veta mer och kan komma ihåg mer. (Wagner T. Cassimiro Aranha/Flickr)
Vetenskap

Nyfikenhet förbättrar minne och inlärning

Emma Saville, The Conversation

Ju mer nyfikna vi är på ett ämne, desto lättare är det att minnas inte bara informationen i det ämnet, utan också annan orelaterad information som ges vid samma tillfälle. En studie som publicerats i tidsskriften Neuron visar vad som händer inuti våra hjärnor när vår nyfikenhet väcks.

Deltagarna i studien ombads gradera hur nyfikna de var på att hitta svaret på en enkel faktafråga, fråga, som till exempel, ”Vad betyder egentligen ordet ’dinosaur’?”

Deltagarna placerades sedan i en maskin för magnetisk resonanstomografi (MRT) som mäter hjärnaktiviteten, baserat på förändringar i blodflödet när hjärnan utför en viss uppgift.

Deltagarna fick se den triviala frågan igen, följt av bilden av en persons ansikte och ombads ta ett specifikt beslut om personen. Till slut fick de svaret på faktafrågan, i fallet med dinosauren: ”skräcködla”.

Efter MRT-skanningen fick deltagarna ett överraskningsprov på svaren på faktafrågorna, och även på deras förmåga att känna igen de ansikten som visades under skanningen.


Exempel på faser med screening och studier, Gruber et al., States of Curiosity Modulate Hippocampus-Dependent Learning via the Dopaminergic Circuit, Neuron (2014) http://www.cell.com/neuron/abstract/S0896-6273(14)00804-6

Exempel på faser med screening och studier, Gruber et al., States of Curiosity Modulate Hippocampus-Dependent Learning via the Dopaminergic Circuit, Neuron (2014) http://www.cell.com/neuron/abstract/S0896-6273(14)00804-6

Det nyfikna sinnet är en virvelström av information

Forskningen gav tre huvudsakliga upptäckter.

För det första, när människor är nyfikna på att få reda på svaret på en fråga så är de bättre på att lära sig den informationen – inte bara kortsiktigt utan också efter en fördröjning på 24 timmar. Det mest förvånande var dock att deltagarna bättre kom ihåg orelaterad information – såsom ansiktet – som visades samtidigt.

Det tycks som om ett nyfiket sinne tar in mer information, oavsett ämne.

”Detta visar att när hjärnan engageras mer, genom att en uppgift görs relevant och intressant, så lär sig människor mer”, sade Amy Reichelt, forskare i psykologi på University of New South Wales.

För det andra, när nyfikenheten stimuleras visar forskningen att det sker ökad aktivitet i hippocampus, det område i hjärnan som är kopplat till minnet. Det blir även ökad aktivitet i de områden i hjärnan som hänger ihop med belöning när nyfikenheten stimuleras.

Fiona Kumfor är forskare på Neurosceience Research Australia och hennes arbete fokuserar på hur de känslor man upplever vid en händelse avgör huruvida det är troligt att man kommer ihåg den händelsen.

Hon säger att arbetet i den här studien överensstämmer med hennes upptäckter och bekräftar att andra motiverande tillstånd, som nyfikenhet, också påverkar huruvida det är troligt att man kommer ihåg information.

”Det som är viktigt är att den här artikeln visar att nyfikenhet, på samma sätt som känslor, inte bara avgör huruvida intressant information blir ihågkommen, utan också kan påverka minnet av ovidkommande/obetydlig information som finns vid samma tidpunkt”, sade hon.

Motivationen har betydelse

Jee Hyun Kim, forskare i biologisk psykologi och chef på Developmental Psychobiology Lab vid Melbourne’s Florey Institute of Neuroscience and Mental Health, säger att mer skulle kunna göras för att se huruvida de olika graderna av nyfikenhet och olika motivation från person till person har en påverkan på minne och lärande.

”Det skulle vara intressantare att se […] huruvida personer med låg nyfikenhet svarar bättre på yttre motivation (belöningsvärde, lägre kostnad), medan personer med hög [inre] motivation (egen motivation eller nyfikenhet) hellre bör lämnas i fred”, sade hon.

”Att finna sådana samband, och hur sådana inre och yttre motivationer kan förändras beroende på neurologiska störningar, kommer att få mer betydelsefulla praktiska tillämpningar.”

Kumfor tillägger att forskning inom påverkan på minnet från yttre belöning är ett viktigt forskningsområde.

"Tidigare forskning har antytt att de positiva effekterna av inre belöning och yttre belöning inte bygger på varandra", sade hon.

“Att ge extra yttre belöning när en person redan är motiverad av sig själv har sannolikt ingen extra gynnsam effekt på minnet.

”Yttre belöning kan emellertid vara nyttig när ämnet som ska läras in är mindre intressant och inte motiverar i sig självt.”

Stimulera nyfikenhet

Reichelt sade att konsekvenserna av den här nya forskningen kommer att kunna hittas inom både medicin och utbildning.

”Att stimulera nyfikenhet är väldigt viktigt över alla åldrar, från skolor till arbetsplatser och till äldrevården”, säger hon.

”För personer med neurologiska sjukdomar som Alzheimers eller demens hjälper det dem komma ihåg saker när de genomför engagerande viktiga uppgifter, och uppmuntrar också till nytt lärande.

”[För] barn som kanske kämpar med att lära sig och blir frustrerade kan stimulans av nyfikenheten innan lärande i en utbildningsmiljö öka ytterligare lärande och även öka motivationen att lära.”

Artikeln publicerades ursprungligen i The Conversation. Läs originalartikeln.

Mest lästa

Rekommenderat

loadingNyfikna människor vill veta mer och kan komma ihåg mer. (Wagner T. Cassimiro Aranha/Flickr)
Nyfikna människor vill veta mer och kan komma ihåg mer. (Wagner T. Cassimiro Aranha/Flickr)
Vetenskap

Nyfikenhet förbättrar minne och inlärning

Emma Saville, The Conversation

Ju mer nyfikna vi är på ett ämne, desto lättare är det att minnas inte bara informationen i det ämnet, utan också annan orelaterad information som ges vid samma tillfälle. En studie som publicerats i tidsskriften Neuron visar vad som händer inuti våra hjärnor när vår nyfikenhet väcks.

Deltagarna i studien ombads gradera hur nyfikna de var på att hitta svaret på en enkel faktafråga, fråga, som till exempel, ”Vad betyder egentligen ordet ’dinosaur’?”

Deltagarna placerades sedan i en maskin för magnetisk resonanstomografi (MRT) som mäter hjärnaktiviteten, baserat på förändringar i blodflödet när hjärnan utför en viss uppgift.

Deltagarna fick se den triviala frågan igen, följt av bilden av en persons ansikte och ombads ta ett specifikt beslut om personen. Till slut fick de svaret på faktafrågan, i fallet med dinosauren: ”skräcködla”.

Efter MRT-skanningen fick deltagarna ett överraskningsprov på svaren på faktafrågorna, och även på deras förmåga att känna igen de ansikten som visades under skanningen.


Exempel på faser med screening och studier, Gruber et al., States of Curiosity Modulate Hippocampus-Dependent Learning via the Dopaminergic Circuit, Neuron (2014) http://www.cell.com/neuron/abstract/S0896-6273(14)00804-6

Exempel på faser med screening och studier, Gruber et al., States of Curiosity Modulate Hippocampus-Dependent Learning via the Dopaminergic Circuit, Neuron (2014) http://www.cell.com/neuron/abstract/S0896-6273(14)00804-6

Det nyfikna sinnet är en virvelström av information

Forskningen gav tre huvudsakliga upptäckter.

För det första, när människor är nyfikna på att få reda på svaret på en fråga så är de bättre på att lära sig den informationen – inte bara kortsiktigt utan också efter en fördröjning på 24 timmar. Det mest förvånande var dock att deltagarna bättre kom ihåg orelaterad information – såsom ansiktet – som visades samtidigt.

Det tycks som om ett nyfiket sinne tar in mer information, oavsett ämne.

”Detta visar att när hjärnan engageras mer, genom att en uppgift görs relevant och intressant, så lär sig människor mer”, sade Amy Reichelt, forskare i psykologi på University of New South Wales.

För det andra, när nyfikenheten stimuleras visar forskningen att det sker ökad aktivitet i hippocampus, det område i hjärnan som är kopplat till minnet. Det blir även ökad aktivitet i de områden i hjärnan som hänger ihop med belöning när nyfikenheten stimuleras.

Fiona Kumfor är forskare på Neurosceience Research Australia och hennes arbete fokuserar på hur de känslor man upplever vid en händelse avgör huruvida det är troligt att man kommer ihåg den händelsen.

Hon säger att arbetet i den här studien överensstämmer med hennes upptäckter och bekräftar att andra motiverande tillstånd, som nyfikenhet, också påverkar huruvida det är troligt att man kommer ihåg information.

”Det som är viktigt är att den här artikeln visar att nyfikenhet, på samma sätt som känslor, inte bara avgör huruvida intressant information blir ihågkommen, utan också kan påverka minnet av ovidkommande/obetydlig information som finns vid samma tidpunkt”, sade hon.

Motivationen har betydelse

Jee Hyun Kim, forskare i biologisk psykologi och chef på Developmental Psychobiology Lab vid Melbourne’s Florey Institute of Neuroscience and Mental Health, säger att mer skulle kunna göras för att se huruvida de olika graderna av nyfikenhet och olika motivation från person till person har en påverkan på minne och lärande.

”Det skulle vara intressantare att se […] huruvida personer med låg nyfikenhet svarar bättre på yttre motivation (belöningsvärde, lägre kostnad), medan personer med hög [inre] motivation (egen motivation eller nyfikenhet) hellre bör lämnas i fred”, sade hon.

”Att finna sådana samband, och hur sådana inre och yttre motivationer kan förändras beroende på neurologiska störningar, kommer att få mer betydelsefulla praktiska tillämpningar.”

Kumfor tillägger att forskning inom påverkan på minnet från yttre belöning är ett viktigt forskningsområde.

"Tidigare forskning har antytt att de positiva effekterna av inre belöning och yttre belöning inte bygger på varandra", sade hon.

“Att ge extra yttre belöning när en person redan är motiverad av sig själv har sannolikt ingen extra gynnsam effekt på minnet.

”Yttre belöning kan emellertid vara nyttig när ämnet som ska läras in är mindre intressant och inte motiverar i sig självt.”

Stimulera nyfikenhet

Reichelt sade att konsekvenserna av den här nya forskningen kommer att kunna hittas inom både medicin och utbildning.

”Att stimulera nyfikenhet är väldigt viktigt över alla åldrar, från skolor till arbetsplatser och till äldrevården”, säger hon.

”För personer med neurologiska sjukdomar som Alzheimers eller demens hjälper det dem komma ihåg saker när de genomför engagerande viktiga uppgifter, och uppmuntrar också till nytt lärande.

”[För] barn som kanske kämpar med att lära sig och blir frustrerade kan stimulans av nyfikenheten innan lärande i en utbildningsmiljö öka ytterligare lärande och även öka motivationen att lära.”

Artikeln publicerades ursprungligen i The Conversation. Läs originalartikeln.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024