loadingProfessor David Amaral är projektledare för en ny forskning om autism på universitetet i Kalifornien (UC), avdelningen för psykiatri och beteendevetenskap och även forskningsledare på UC Davis MIND Institute (Medical Investigation of Neurodevelopmental Disorders). (Foto: med tillstånd från UC Davis)
Professor David Amaral är projektledare för en ny forskning om autism på universitetet i Kalifornien (UC), avdelningen för psykiatri och beteendevetenskap och även forskningsledare på UC Davis MIND Institute (Medical Investigation of Neurodevelopmental Disorders). (Foto: med tillstånd från UC Davis)
Hälsa & Livsstil

Nya upptäckter vid forskning inom autism

Joshua Philipp, Epoch Times San Diego

Professor David Amaral från UC Davis (University of California) leder ett stort och omfattande forskningsprojekt inom autism, kallad för Autism Phenom Project, på MIND Institute i Kalifornien. Han har i sina senaste studier funnit antikroppar hos mödrar med autistiska barn. Dessa antikroppar angriper barnets hjärnvävnad redan på fosterstadiet och befaras kunna störa den normala utvecklingen av hjärnan.

Autism är en störning som påverkar hjärnan och andra system i kroppen. Nästan 1 av 166 födda barn har idag autism. Det har varit svårt för forskare att förstå autism på grund av att den har så många olika former.

Typiska kännetecken är att individen har svårigheter med social interaktion, kommunikation och uppvisar repetitiva handlingsmönster. Vissa har olika grader av utvecklingstörningar, andra har normal intelligens eller till och med hög intelligens.

Det finns idag inget botemedel mot autism och det är fortfarande oklart var orsaken ligger.

– Vi är verkligen entusiastiska att forska om detta, eftersom när vi startade MIND-Institutet för fem eller sex år sedan, trodde jag ärligt talat att det skulle dröja tiotals år innan vi kunde göra något konkret. Om detta faller ut väl, har vi faktiskt möjlighet att inom tio år kunna förebygga att barn blir autistiska, säger Amaral.

– Kvalitén inom forskningen blir bättre, verktygen blir bättre och jag tror att inom de närmaste åren, kanske även tidigare, kommer vi att se några grundläggande förändringar i vårt tänkande om autism, tillägger Amaral.

Den senaste forskningen på MIND-Institutet har riktats mot en specifik antikropp. Det är känt att om modern har ett barn med autism, är sannolikheten att få ett andra barn med autism mycket hög. I en studie som gjordes med 300 mammor, fann man att 23 procent av kvinnorna som hade två eller fler barn med autism hade antikroppar som befaras vara riktade mot hjärnvävnad och hindrar den normala utvecklingen av hjärnan. Dessa antikroppar finns inte hos mammorna som har lika många normalt utvecklade barn. Det är känt att om antikropparna finns hos mamman, kan de tränga igenom moderkakan och hitta en väg in i barnets hjärna.

I studien tog man renade antikroppar från mödrar med barn som hade autism och även prov från mödrar som hade lika många barn men utan autism. Antikropparna injicerades i gravida Rhesusapor. Tanken var att om dessa antikroppar var den faktiska orsaken till sjukdomen, så skulle man se vissa tecken och bevis på störningen hos apungarna.

När aporna föddes studerades deras sociala uppträdande. Aporna vars mödrar inte hade fått antikroppar och ungarna till aporna som inte hade några antikroppar fick inga synbara problem i det sociala beteendet. Men apungarna vars mödrar hade fått antikroppar från mödrar med autistiska barn började visa repetitiva rörelsemönster.

Några av aporna gjorde baklängesvolter under tiotals sekunder och ibland i flera minuter. Andra gjorde snurrande rörelser i flera minuter. Forskarna hade aldrig tidigare sett något liknande uppträdande hos aporna. Många barn med autism visar också repetitiva rörelsemönster, ibland under flera minuter.

– Fastän allt detta är på inledningsstadiet så är vi mycket entusiastiska. Om man vill rubba det sociala uppträdandet så ta barnen från mammorna och låt de växa upp på barnhem, men då är det inte autism. Det som är spännande är att detta började från någonting som var annorlunda hos mödrar med autistiska barn. När vi förde in de ämnena hos djuren såg vi tecken på onormalt beteende.

Vilken slags antikroppar som mödrar med autistiska barn bär på vet inte forskarlaget ännu, men man hoppas kunna ta reda på det.

– Om vi kan upptäcka vilka slags antikroppar det rör sig om och det verkligen visar sig vara en riskfaktor, kan vi göra någonting åt det med känd medicinsk intervention. Till exempel kan vi avlägsna antikropparna från moderns blod. Kanske blir då barnet, som annars skulle ha varit utsatt för antikropparna, inte autistiskt, säger Amaral.

Översatt från:

Mest lästa

Rekommenderat

loadingProfessor David Amaral är projektledare för en ny forskning om autism på universitetet i Kalifornien (UC), avdelningen för psykiatri och beteendevetenskap och även forskningsledare på UC Davis MIND Institute (Medical Investigation of Neurodevelopmental Disorders). (Foto: med tillstånd från UC Davis)
Professor David Amaral är projektledare för en ny forskning om autism på universitetet i Kalifornien (UC), avdelningen för psykiatri och beteendevetenskap och även forskningsledare på UC Davis MIND Institute (Medical Investigation of Neurodevelopmental Disorders). (Foto: med tillstånd från UC Davis)
Hälsa & Livsstil

Nya upptäckter vid forskning inom autism

Joshua Philipp, Epoch Times San Diego

Professor David Amaral från UC Davis (University of California) leder ett stort och omfattande forskningsprojekt inom autism, kallad för Autism Phenom Project, på MIND Institute i Kalifornien. Han har i sina senaste studier funnit antikroppar hos mödrar med autistiska barn. Dessa antikroppar angriper barnets hjärnvävnad redan på fosterstadiet och befaras kunna störa den normala utvecklingen av hjärnan.

Autism är en störning som påverkar hjärnan och andra system i kroppen. Nästan 1 av 166 födda barn har idag autism. Det har varit svårt för forskare att förstå autism på grund av att den har så många olika former.

Typiska kännetecken är att individen har svårigheter med social interaktion, kommunikation och uppvisar repetitiva handlingsmönster. Vissa har olika grader av utvecklingstörningar, andra har normal intelligens eller till och med hög intelligens.

Det finns idag inget botemedel mot autism och det är fortfarande oklart var orsaken ligger.

– Vi är verkligen entusiastiska att forska om detta, eftersom när vi startade MIND-Institutet för fem eller sex år sedan, trodde jag ärligt talat att det skulle dröja tiotals år innan vi kunde göra något konkret. Om detta faller ut väl, har vi faktiskt möjlighet att inom tio år kunna förebygga att barn blir autistiska, säger Amaral.

– Kvalitén inom forskningen blir bättre, verktygen blir bättre och jag tror att inom de närmaste åren, kanske även tidigare, kommer vi att se några grundläggande förändringar i vårt tänkande om autism, tillägger Amaral.

Den senaste forskningen på MIND-Institutet har riktats mot en specifik antikropp. Det är känt att om modern har ett barn med autism, är sannolikheten att få ett andra barn med autism mycket hög. I en studie som gjordes med 300 mammor, fann man att 23 procent av kvinnorna som hade två eller fler barn med autism hade antikroppar som befaras vara riktade mot hjärnvävnad och hindrar den normala utvecklingen av hjärnan. Dessa antikroppar finns inte hos mammorna som har lika många normalt utvecklade barn. Det är känt att om antikropparna finns hos mamman, kan de tränga igenom moderkakan och hitta en väg in i barnets hjärna.

I studien tog man renade antikroppar från mödrar med barn som hade autism och även prov från mödrar som hade lika många barn men utan autism. Antikropparna injicerades i gravida Rhesusapor. Tanken var att om dessa antikroppar var den faktiska orsaken till sjukdomen, så skulle man se vissa tecken och bevis på störningen hos apungarna.

När aporna föddes studerades deras sociala uppträdande. Aporna vars mödrar inte hade fått antikroppar och ungarna till aporna som inte hade några antikroppar fick inga synbara problem i det sociala beteendet. Men apungarna vars mödrar hade fått antikroppar från mödrar med autistiska barn började visa repetitiva rörelsemönster.

Några av aporna gjorde baklängesvolter under tiotals sekunder och ibland i flera minuter. Andra gjorde snurrande rörelser i flera minuter. Forskarna hade aldrig tidigare sett något liknande uppträdande hos aporna. Många barn med autism visar också repetitiva rörelsemönster, ibland under flera minuter.

– Fastän allt detta är på inledningsstadiet så är vi mycket entusiastiska. Om man vill rubba det sociala uppträdandet så ta barnen från mammorna och låt de växa upp på barnhem, men då är det inte autism. Det som är spännande är att detta började från någonting som var annorlunda hos mödrar med autistiska barn. När vi förde in de ämnena hos djuren såg vi tecken på onormalt beteende.

Vilken slags antikroppar som mödrar med autistiska barn bär på vet inte forskarlaget ännu, men man hoppas kunna ta reda på det.

– Om vi kan upptäcka vilka slags antikroppar det rör sig om och det verkligen visar sig vara en riskfaktor, kan vi göra någonting åt det med känd medicinsk intervention. Till exempel kan vi avlägsna antikropparna från moderns blod. Kanske blir då barnet, som annars skulle ha varit utsatt för antikropparna, inte autistiskt, säger Amaral.

Översatt från:

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024