Idag introducerar Riksbanken nya 50- och 1000-kronorssedlar. De nya sedlarna ser i stort sett likadana ut som de gamla. Skillnaden är att de försetts med nya säkerhetsdetaljer.
Idag förekommer inte någon utbredd sedelförfalskning i Sverige, enligt Riksbanken. Beslutet att höja säkerheten på sedlarna syftar framför allt till att förebygga förfalskning samt underlätta verifieringen av äkta sedlar.
De nya sedlarna har försetts med bland annat folieband och genomsiktsbild. 1000-kronorssedlarna har dessutom “rörlig bild i streckat band”. När man vrider sedeln rör sig bilden i bandet. Riksbanken blir den första centralbank i världen att använda denna typ av säkerhetsdetalj.
De nya sedlarna släpps den 15 mars och finns då tillgängliga på Riksbankens kontor. Därefter distribueras sedlarna successivt till banker och ut i handeln.
De gamla 50- och 1000- kronorssedlarna är fortfarande giltiga tillsvidare.
Om Riksbanken:
Riksbanken som är Sveriges centralbank grundades 1668. Det gör den till den äldsta centralbanken i världen. Riksbankens huvuduppgifter är att upprätthålla ett stabilt penningvärde, det vill säga se till att pengarna behåller sitt värde genom att inflationen hålls på en låg och stabil nivå. Målet är att priserna skall öka med ca 2 procent per år.
Den andra huvuduppgiften är att säkerställa ett effektivt och säkert betalningsväsende, alltså övervaka så att betalningar sker säkert och effektivt.
Riksbanken har ensamrätt på att ge ut pengar i Sverige. Riksbanken beslutar även om utformningen av pengarna. Den första svenska sedeln togs fram 1661 av Johan Palmstruch som i början personligen signerade alla sedlar som gavs ut. Sverige var emellertid inte det första landet att använda sedlar som betalningsmedel. I Kina utfärdades pappersmynt redan på 800-talet.
Källa: www.riksbank.se