Nya nivåer för smärtgräns och prestationer
Phil Gallagher, chef på Applied Physiology Laboratory vid University of Kansas, studerar fysisk uthållighet med teknisk utrustning i laboratoriemiljö. (Foto: Cat Rooney/The Epoch Times)


Tänk er att cykla mer än 3 200 km på 21 dagar, varav en stor del i uppförsbackar med stark lutning. Det är otänkbart för de flesta av oss, men i juli varje år tar sig toppcyklisterna an denna utmaning. De tar sig upp för berg och spurtar på stadsgator i den ultimata cykeltävlingen i världen – Tour de France.

Den här tävlingen förbehålls endast en utvald skara som besitter tillräcklig vilja, uthållighet och smärttolerans för att klara ett så långt och krävande lopp. Enligt Phil Gallagher, chef på Applied Physiology Laboratory vid University of Kansas, är Tour de France ett skådespel med extrema mänskliga prestationer.

Gallagher har själv varit uthållig idrottsman och kvalificerade sig flera gånger till de amerikanska OS-uttagningarna som längdskidåkare. Han observerade årets tour som expert på de exceptionella mänskliga fysiologiska processer som gör det möjligt för dessa toppcyklister att tävla i ett utmattande tre veckor långt lopp och driva sina kroppar till ytterlighet.

För Gallagher är idrottsmäns prestationer en vetenskap.

– Tidigare hade man inte någon utrustning för att mäta till exempel hur många watt en person producerar, sade Gallagher, som har lett forskning som mätt uteffekten hos en cyklist med en Wattmeter.

Genom att uppmäta cyklisters produktivitet i labbet har Gallagher upptäckt att en genomsnittlig cyklist genererar mindre än hälften av den effekt som elitidrottarna i Tour de France gör.

Enligt Gallagher har de här elitcyklisterna tränat hela livet och som resultat har de större hjärtan än genomsnittet. Dessa vältränade hjärtan kan pumpa ut mer blod per hjärtslag och få ut mer syre från blodet jämfört med en otränad person.

– Om man vill fuska finns det ett antal sätt att göra det på, säger Gallagher och förklarar olika bloddopningstekniker för att på konstgjord väg öka idrottsmannens mängd röda blodkroppar och därmed öka konkurrenskraften.

Under 1990-talet var dopningen vida spridd – inte bara i Tour de France, utan i många sporter. Om man var cyklist under 1990-talet är enligt Gallagher chanserna stora att man använde den här tekniken.

Men alla dopningskandaler har gjort att de tävlande nu testas regelbundet.
– Jag tror att de nuvarande cyklisterna är de renaste cyklisterna som funnits under den tid dopning funnits på touren, säger Gallgher.

Den regelbundna testningen motverkar bloddopning, men idrottsmän försöker fortfarande öka mängden röda blodkroppar för att maximera sin prestation. Gallagher säger att ett sätt att uppnå detta är att bo högt och träna lågt. Detta innebär att idrottsmännen för att öka produktionen av syrebärande röda blodkroppar tillbringar sin vilotid på hög höjd, men att de på dagen tränar på havsnivå.

– Man kan simulera detta med tält; norrmännen använder ett specialhus, säger Gallagher och nämner andra metoder för variation av syrenivåerna för att öka prestationen.
– Man måste bo på 3000 meters höjd för att se någon effekt. Livstiden för en normal röd blodkropp är 120 dagar, så man har inte större fönster än tre månader.

Men att vara en toppidrottsman handlar inte bara om optimal syresättning av blodet. Gallagher säger att de här individerna också måste utstå ytterst plågsam smärta under långa tidsperioder.
– Idrottsmän på hög nivå har stark disciplin och är hängivna sin sport. För att vara en idrottsman på hög nivå måste man ha en viss inställning. Man måste kunna tåla smärta under lång tid, säger han.

Som i alla extrema tävlingar i uthållighet är deltagarna i Tour de France inte främmande för smärta. Att trampa mer än 16 mil om dagen i bergsterräng mot världens bästa cyklister är ingen barnlek.

– De sätter nya gränser. De kör så hårt de någonsin kan. Det kan vara 25 mil av ren smärta, säger Gallagher.

Få kan tävla på samma nivå som cyklisterna i Tour de France, men enligt Gallagher kan en genomsnittlig person ändå förbättra sin fysiska förmåga och uthållighet genom att besluta sig för att träna regelbundet.

– Effekten av träning varar i högst 22 till 28 timmar. Man måste träna de flesta dagarna i veckan. Det kan vara bara 30 minuter eller så, men det måste ske de flesta dagarna i veckan, säger Gallagher.

Han menar att speciell utrustning inte är nödvändigt för bra träning, men lite vanligt förnuft kan hjälpa.
– Ta inte upp hela vägen som många cyklister gör. Det gör bilförare galna.

Cat Piper bidrog till artikeln.

Översatt från engelska