Ny klimatanalys visar att Sverige blir varmare utan krafttag i klimatpolitiken
SMHI:s klimatanalys för Sverige visar att det behövs krafttag i klimatpolitiken för att minska uppvärmningen. Analysen ger en bild av hur våra barnbarn kan få det. (Foto: Mikael Iso-Oja /Epoch Times Sverige)


Varmare och blötare. Så ser prognosen ut för klimatet i Sverige fram till 2100 enligt SMHI:s nya klimatanalys. Vid nästa sekelskifte kan temperaturen ha ökat med sex grader. Det behövs politiska krafttag för att komma till rätta med problemet, är SMHI:s slutsats.

Två olika scenarier användes, en med stramare klimatpolitik och en utan kraftigare åtgärder. Följderna av en värmeökning blir inte bara sämre snöförhållanden i Sverige, vi kan också få fler översvämningar. Syftet med analysen är att län och kommuner ska kunna genomföra åtgärder, men den visar också på vikten av konkreta beslut vid klimattoppmötet i Paris.

– Även om vi stoppar utsläppen idag kommer klimatet att fortsätta att förändras och då måste vi göra anpassningar efter de förändringar som blir då. Efter mitten av seklet ser vi konsekvenserna av vårt handlande idag. Då har vi väldigt stora skillnader beroende på om vi har begränsat våra utsläpp eller inte, säger Elin Sjökvist, meteorolog och projektledare vid SMHI.

Enligt SMHI:s länsvisa rapporter kan temperaturen öka i Sverige med upp till sex grader vid nästa sekelskifte. Bilden är resultatet av ett beräkningsscenario där utsläppen av växthusgaser inte begränsats. (Illustration: SMHI)

Enligt SMHI:s länsvisa rapporter kan temperaturen öka i Sverige med upp till sex grader vid nästa sekelskifte. Bilden är resultatet av ett beräkningsscenario där utsläppen av växthusgaser inte begränsats. (Illustration: SMHI)

Klimatanalysen baseras på klimatobservationer och modellberäkningar av mängden växthusgaser i atmosfären, fram till år 2100. För varje län i Sverige har SMHI tittat på temperatur, nederbörd, tillrinning och markfuktighet. För de norra länen finns även snöinformation. SMHI analyserade två olika scenarier för att tydliggöra skillnaden mellan om vi vidtar åtgärder eller inte. I det stramare scenariot har man räknat med att koldioxidutsläppen ökar lite, men når en topp vid 2040, medan det andra scenariot bygger på ett koldioxidutsläpp som år 2100 är tre gånger så stort som dagens. Analysen baseras på modeller från FN:s klimatpanel, IPCCs femte rapport om klimatförändringen (2013).

Generellt visar resultatet att med fortsatt ökande koldioxidutsläpp kommer både årsmedeltemperaturen och nederbörden att öka. Vi får också räkna med 40-80 färre dagar med snö. Vattenflödena under ett år skulle öka i södra Sverige. Vi kan få fler större skyfall, och om det leder till fler översvämningar beror på hur samhället är anpassat för att hantera klimatförändringarna.

SMHI:s slutsats är att det syns en tydlig skillnad om man fortsätter att öka utsläpp av växthusgaser jämfört med om man vidtar kraftfulla åtgärder mot koldioxidutsläppen.

”Ny vind” i klimatsamtalen men otillräckliga ambitioner

Vasaloppets och vinterlekarnas framtid är en sak, likaså att ett varmare Sverige kommer att gynna odling längre norrut. Meteorologen Pär Holmgren påminner dock om den större bilden, om konsekvenserna av en fortsatt ökning av temperaturen, om vi missar ”tvågradersmålet”:

– Problemet är att följdverkningarna i andra delar av världen kommer att bli katastrofala. Stora delar av Afrika kommer antagligen att bli omöjliga att fortsätta bo i. Det kommer att bli extremt dåliga skördar i södra Europa, stora delar av USA, Latinamerika, och även Kina och Indien kommer att drabbas jättehårt. Det tycker jag är viktigt att man förstår att Sverige, de andra nordiska länderna, delar av Kanada, Ryssland, kanske någon enstaka plats till på jordklotet, är faktiskt de enda där man ens kan tänka tanken att det skulle finnas något bra med att det blir varmare, säger han.

SMHI:s resultat visar att utsläppen måste kulminera innan 2040 för att det ska vara möjligt att klara det globala tvågradersmålet.

Därför hoppas Elin Sjökvist att frågan tas på största allvar i Paris.