loadingEn geologisk karta över havsbotten från mareano.no.(Foto: Geological Survey of Norway)
En geologisk karta över havsbotten från mareano.no.(Foto: Geological Survey of Norway)
Inrikes

Nutidens upptäcksresande upptäcker havsbotten

Susanne Willgren, Epoch Times Sverige

Idag har drygt 75 000 kvadratkilometer av havsbotten i Barents hav kartlagts liksom havsområdena utanför Lofoten. De data som samlas in är viktiga för att kunna avgöra vilka konsekvenser den mänskliga aktiviteten i haven får för ekosystemet. Snart påbörjas kartläggningen av Norska havet.

För tio år sedan började kartläggningen av havsbotten i havsområdena utanför Norge. Mareanoprogrammet, som startade 2005, är ett samarbete mellan havsforskningsinstitutet Norges geologiska undersökning och Statens kartverk Hav. Vid årsskiftet kommer runt 85 000 kvadratkilometer utanför nordnorska kusten, Barents hav och norra Norska havet att ha undersökts.

Sammanlagt 6 veckor om året är de ute till havs och kartlägger havsdjup, bottenförhållanden, biologisk mångfald, naturtyper och föroreningar i sedimentet. Terje Thorsnes, som är ansvarig för forskarteamet i Mareano, berättar att de med hjälp av multistråle-ekolod får fram mycket detaljerad information om miljön på havsbotten.


Terje Thorsnes är forskare vid Norges havsforskningsinstitut och leder arbetet i Mareano programmet.(Foto: Mareano)

Terje Thorsnes är forskare vid Norges havsforskningsinstitut och leder arbetet i Mareano programmet.(Foto: Mareano)

– I början av kartläggningen för tio år sedan rörde det sig om megabyte och gigabyte. Idag pratar vi om många terrabyte med data. Vi får in fantastiskt mycket bra data.

Forskarteamet består av biologer och geologer som samarbetar med universitet i Norge och andra geologiska team i Europa, och även med Kanada, USA, Australien och Nya Zeeland. En av de stora utmaningarna har varit att hitta kompetent personal, eftersom forskarteamet konkurrerar med oljeindustrin i Norge. Därför rekryterar de internationellt och nästan halva arbetsstyrkan kommer från Indien, Storbritannien, Frankrike och Estland.

Kartläggningsteamet är lite som en nutidens upptäcksresande, som låter instrumenten besöka platser där ingen människa förut satt sin fot.

– Det är spännande! Vi är de första människorna som kommer ned och ser havsbotten. Vi vet att ingen har varit där tidigare. Det är så stora områden och vi ser det så detaljerat, berättar Thorsnes.

Syftet med kartläggningen är till exempel industri och forskning, men först och främst förvaltning. Norge har en pågående process med en förvaltningsplan sedan år 2000 främst över Barents hav och havsområdena utanför Lofoten. Den rör sig över en miljon kvadratkilometer.

En av dem som kommit längst i att utveckla så kallad ekosystembaserad förvaltning, vilken är byggd på en helhetsyn på ekosystemen och dess förhållande till mänsklig aktivitet, är Norge med sin förvaltningsplan över Barents hav.

För närvarande håller man på att utarbeta en förvaltningsplan för Skagerak och Nordsjön. Nästa havsområde som ska granskas är Norska havet som har en yta på runt 1,4 miljoner kvadratkilometer.


Blockfisk och svampar på tidigare outforskad havsbotten utanför Norges kust. (Foto: Mareanoprojektets bild)

Blockfisk och svampar på tidigare outforskad havsbotten utanför Norges kust. (Foto: Mareanoprojektets bild)

Fiske- och kustdepartementets statssekreterare Kristine Gramstad har stor användning av Mareanoprojektets information om bottenförhållandena i haven, då de tar ställning till mänskliga aktiviteter på havsområdena.

– Med hjälp av dem kan vi till exempel avgöra konsekvenserna av petroleumaktiviteter. Målet med förvaltningen är att ge en förutsägbar ram för verksamheten, såsom olja, sjöfart och fiske. Samtidigt som vi får kunskap om effekterna av mänsklig verksamhet på naturen och ekosystemet.

Mest lästa

Rekommenderat

loadingEn geologisk karta över havsbotten från mareano.no.(Foto: Geological Survey of Norway)
En geologisk karta över havsbotten från mareano.no.(Foto: Geological Survey of Norway)
Inrikes

Nutidens upptäcksresande upptäcker havsbotten

Susanne Willgren, Epoch Times Sverige

Idag har drygt 75 000 kvadratkilometer av havsbotten i Barents hav kartlagts liksom havsområdena utanför Lofoten. De data som samlas in är viktiga för att kunna avgöra vilka konsekvenser den mänskliga aktiviteten i haven får för ekosystemet. Snart påbörjas kartläggningen av Norska havet.

För tio år sedan började kartläggningen av havsbotten i havsområdena utanför Norge. Mareanoprogrammet, som startade 2005, är ett samarbete mellan havsforskningsinstitutet Norges geologiska undersökning och Statens kartverk Hav. Vid årsskiftet kommer runt 85 000 kvadratkilometer utanför nordnorska kusten, Barents hav och norra Norska havet att ha undersökts.

Sammanlagt 6 veckor om året är de ute till havs och kartlägger havsdjup, bottenförhållanden, biologisk mångfald, naturtyper och föroreningar i sedimentet. Terje Thorsnes, som är ansvarig för forskarteamet i Mareano, berättar att de med hjälp av multistråle-ekolod får fram mycket detaljerad information om miljön på havsbotten.


Terje Thorsnes är forskare vid Norges havsforskningsinstitut och leder arbetet i Mareano programmet.(Foto: Mareano)

Terje Thorsnes är forskare vid Norges havsforskningsinstitut och leder arbetet i Mareano programmet.(Foto: Mareano)

– I början av kartläggningen för tio år sedan rörde det sig om megabyte och gigabyte. Idag pratar vi om många terrabyte med data. Vi får in fantastiskt mycket bra data.

Forskarteamet består av biologer och geologer som samarbetar med universitet i Norge och andra geologiska team i Europa, och även med Kanada, USA, Australien och Nya Zeeland. En av de stora utmaningarna har varit att hitta kompetent personal, eftersom forskarteamet konkurrerar med oljeindustrin i Norge. Därför rekryterar de internationellt och nästan halva arbetsstyrkan kommer från Indien, Storbritannien, Frankrike och Estland.

Kartläggningsteamet är lite som en nutidens upptäcksresande, som låter instrumenten besöka platser där ingen människa förut satt sin fot.

– Det är spännande! Vi är de första människorna som kommer ned och ser havsbotten. Vi vet att ingen har varit där tidigare. Det är så stora områden och vi ser det så detaljerat, berättar Thorsnes.

Syftet med kartläggningen är till exempel industri och forskning, men först och främst förvaltning. Norge har en pågående process med en förvaltningsplan sedan år 2000 främst över Barents hav och havsområdena utanför Lofoten. Den rör sig över en miljon kvadratkilometer.

En av dem som kommit längst i att utveckla så kallad ekosystembaserad förvaltning, vilken är byggd på en helhetsyn på ekosystemen och dess förhållande till mänsklig aktivitet, är Norge med sin förvaltningsplan över Barents hav.

För närvarande håller man på att utarbeta en förvaltningsplan för Skagerak och Nordsjön. Nästa havsområde som ska granskas är Norska havet som har en yta på runt 1,4 miljoner kvadratkilometer.


Blockfisk och svampar på tidigare outforskad havsbotten utanför Norges kust. (Foto: Mareanoprojektets bild)

Blockfisk och svampar på tidigare outforskad havsbotten utanför Norges kust. (Foto: Mareanoprojektets bild)

Fiske- och kustdepartementets statssekreterare Kristine Gramstad har stor användning av Mareanoprojektets information om bottenförhållandena i haven, då de tar ställning till mänskliga aktiviteter på havsområdena.

– Med hjälp av dem kan vi till exempel avgöra konsekvenserna av petroleumaktiviteter. Målet med förvaltningen är att ge en förutsägbar ram för verksamheten, såsom olja, sjöfart och fiske. Samtidigt som vi får kunskap om effekterna av mänsklig verksamhet på naturen och ekosystemet.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024