Nordkoreas paranoia slår tillbaka mot Kina
Nordkoreas ledare Kim Jong-un inspekterar en fiskodling. Nordkorea har på senare tid agerat aggressivt mot Kina, som man är helt beroende av, men Kina har än så länge svarat med återhållsamhet. (Foto: KNS/AFP/Getty Images)


Det monster den kinesiska regimen har skapat till öster om landet har nu kanske slutligen vänt sig mot sin skapare, men det verkar inte som om de kinesiska ledarna är redo att inse faktum.

Det nordkoreanska, helt kvinnliga propagandabandet Moranbong skulle ha hållit tre exklusiva ”vänskapsuppträdanden” för inbjudna gäster i Peking från den 12 december. Men samma eftermiddag som konserterna skulle ha gått av stapeln reste bandet i stället hem till Pyongyang.

Enligt uppgift var det en nordkoreansk reaktion på en liten kinesisk delegation som skickats för att protestera mot att Nordkoreas ledaren Kim Jong Un nyligen hävdat att han nu har en vätebomb.

Om vilket annat land som helst hade betett sig så här hade det kinesiska utrikesdepartementet med största sannolikhet reagerat starkt, men det verkade inte låta sig uppröras i det här fallet. Enligt Reuters sade talesmannen Hong Lei att kommunistpartiet fortfarande vill ha kulturellt utbyte med Nordkorea, och att de inställda konserterna berodde på ”kommunikationsproblem på marknivå”.

”Somliga partikadrer har till och med spekulerat i att det här innebär början till slutet på relationerna mellan Kina och Nordkorea” – DailyNK

Global Times, ett av kommunistpartiets mediaspråkrör, instämde i detta, och kallade de inställda konserterna för ett ”litet krångel”, som inte skulle ha några långsiktiga konsekvenser för partiets relationer med Nordkorea.

Bara ett problem av många

Det här ”lilla krånglet” är dock bara ett av många på senare tid i relationerna mellan Kinesiska kommunistpartiet och Nordkorea. I samtliga fall har Kinas reaktioner uppvisat en synnerligen ovanlig återhållsamhet.

Nordkorea har till exempel bedrivit en häxjakt på kinesiska ”spioner” på sistone. I oktober rapporterades att det nordkoreanska departementet för nationell säkerhet hade gripit, fängslat eller avrättat mer än hundra kineser.

Somliga var anklagade för spioneri, andra för att ha spridit videoklipp illegalt, gett stöd till avhoppare, arbetat som pengakurirer eller ägnat sig åt religiösa aktiviteter.

Kampanjen tog inte heller slut i oktober. Seoulbaserade DailyNK, som rapporterar om Nordkorea, rapporterade den 14 december att till och med Kinas ambassadör i Nordkorea utreddes och övervakades.

Nordkoreas kampanj mot kineser är en del av en ”akututredning” som pågår över hela landet, enligt tidningen.

En anonym källa sade till DailyNK att kampanjen kan vara Kim-regimens sätt att straffa Kinesiska kommunistpartiet för att det allt mer närmar sig Sydkorea.

”Somliga partikadrer har till och med spekulerat i att det här innebär början till slutet på relationerna mellan Kina och Nordkorea”, skriver tidningen.

Nordkorea skickar slavarbetare utomlands

Nordkorea en produkt av Kina

Svaret från den kinesiska regimen har varit besynnerligt milt, om man betänker hur den troligen skulle ha reagerat på vilket annat land som helst som agerade så här.

Men kommunistpartiets milda svar har sina orsaker. Den nordkoreanska diktaturen är en produkt av den kinesiska interventionen i Koreakriget, och fram tills i dag hålls den Nordkoreanska regimen flytande nästan helt och hållet med hjälp av stödet från Kinesiska kommunistpartiet.

Enligt Council on Foreign Relations är Kinesiska kommunistpartiet Nordkoreas huvudsakliga källa till mat, vapen och energi. Man skriver att kommunistpartiet har hjälpt till att upprätthålla regimen genom att motsätta sig ”hårda internationella sanktioner mot Nordkorea i hopp om att undvika regimkollaps och stora flyktingströmmar över gränsen”.

Kommunistpartiet stödjer inte heller Nordkorea av någon allmän känsla av välvilja och släktskap. Om det var fallet skulle man troligen ge ett liknande stöd till sin betydligt mindre galna kommunistgranne i Vietnam.

”Likt en knarklangare som råkat bli inlåst i samma rum som en psykotisk missbrukare, har den kinesiska regimen nu fallit offer för det senaste vansinnesutbrottet från det monster som det hjälpt till att skapa.”

Politiskt redskap inom och utom landet

Det handlar i stället om att man använder Nordkorea som ett politiskt redskap för intern propaganda inom Kina och för diplomati utanför Kina.

I Kina används Nordkorea som ett slags påminnelse om det förflutna – en bild av hur Kina var under Maos dagar. Det är helt enkelt en påminnelse till (eventuellt missnöjda) kineser om att de kunde ha det mycket värre.

Utanför Kina tjänar Nordkorea andra syften. När Nordkorea då och då kommer med sina kärnvapenhot mot Sydkorea, Japan och andra länder kan Kinesiska kommunistpartiet agera medlare. Detta hjälper i sin tur partiet i dess egen diplomati, särskilt gentemot Sydkorea.

Det verkar dock som om paranoian i det eremitland där, enligt Los Angeles Times, metamfetamin erbjuds ”lika obekymrat som en kopp te”, slutligen börjar sätta sina spår.

Likt en knarklangare som råkat bli inlåst i samma rum som en psykotisk missbrukare, har den kinesiska regimen nu fallit offer för det senaste vansinnesutbrottet från det monster som det hjälpt till att skapa.

Åsikter som uttrycks i artikeln är författarens egna och återspeglar inte nödvändigtvis Epoch Times åsikter.

Inga framsteg för mänskliga rättigheter i Nordkorea