Nordiska länderna agerar mot skattesmitning
Figurer står på högar med euroslantar framför EU-flagga. (Foto: Philippe Huguen/AFP/Getty Images)


Skattesmitningen är ett globalt problem som tas upp på EU:s toppmöte den 22 maj. Sju nordiska länder ligger väl framme då de redan har avtal om informationsutbyte med 40 skatteparadis.

Skattesmitningen inom EU uppgår till en biljon euro per år, enligt ett uttalande av Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy. Beloppet motsvarar EU:s långtidsbudget för sju år.

Den 22 maj har EU-ledarna ett toppmöte där skattesmittningen ska tas upp. Rompuy menar att vi varken har råd eller kan tolerera skattefusket längre.

Det Nordiska Ministerrådet hade redan år 2006 kommit fram till samma sak. Danmark, Finland, Island, Norge, Sverige, Grönland och Färöarna gick samman för att samarbeta i ett projekt mot skatteflykt: Nordiska arbetsgruppen mot internationellt skatteundandragande, eller NAIS.

– Vi uttalar det ”nice” sade Margareta Nyström, verksamhetsutvecklare på Skatteverket och ordförande i NAIS med ett skratt.

Hon berättade om ett svenskt konsultföretag, registrerat i ett karibiskt skatteparadis. Ägarna gömde pengarna som de tjänade utomlands på ön för att slippa betala skatt i hemlandet Sverige.

För pengarna åkte de på skidsemestrar, till soliga ställen man bara kan drömma om och köpte sportbilar.

Men inom ramen för det nordiska samarbetet förhandlade länderna gemensamt med det ovan nämnda skatteparadiset i Karibien och fick så småningom till stånd ett avtal om informationsutbyte. Namnet på konsulternas företag hamnade på skatteverkets kontor i Stockholm, varifrån man begärde in information från bolaget.

Det blir mycket
dyrt om man blir påkommen med att skattefuska. Det går att själv rätta till ”felet” innan Skatteverket upptäcker det, då blir det inte så kostsamt. För det här bolaget var dock klockan redan slagen.

En dag anlände en flyttkartong med företagets handlingar till Skatteverket i Stockholm. Där fanns namn på ägarna, vilka banker de hade anlitat och deras banktransaktioner.

– Vi kunde följa precis hur de hade använt de här pengarna, sade Margareta Nyström.

Skattebetalarna i Sverige skulle nog också tycka att det var ”nice” om skattefifflet upphör. Skatteverket har nämligen räknat ut att bara i Sverige rör det sig om 46 miljarder kronor som skulle ha gått till skatt i Sverige men som göms undan.

Fördelen med att
de nordiska länderna gick samman var att man fick ner kostnaderna för informationsutbytesavtal och en bra förhandlingssituation, då skatteparadisen slapp förhandla med varje land för sig. Vid slutet av 2012 hade de nordiska länderna slutit avtal med 40 länder.

Efter att avtalen är slutna granskas de av NAIS, eftersom de kan se lite olika ut. Gruppen kom fram till att det var viktigt att få ut rätt material från de numera före detta skatteparadisen, för att säkra bevis till de nordiska skatteförvaltningarnas utredningar. Därför utarbetade de bland annat ett särskilt frågeformulär.

– Jämfört med andra länder får vi väldigt bra svar, sade Nyström.

Europeiska rådets
ordförande Herman Van Rompuy talar nog för de flesta när han konstaterar att det är orättvist mot medborgare som arbetar hårt och betalar sin del av skatten. Det är även orättvist mot företag som betalar skatt men får svårt att konkurrera med dem som inte betalar skatt.

Det är lätt att i denna globala värld flytta pengar, varor och tjänster. Problemet med skattesmitning och banksekretess behöver en lösning som går över gränserna, enligt Herman van Rompuy. Han anser att problemet ska tacklas av alla länder globalt.

”Europa måste tala med en röst”, sade han med eftertryck.