loadingKerstin Lundgren, Centerpartiet (Foto från riksdagens hemsida)
Kerstin Lundgren, Centerpartiet (Foto från riksdagens hemsida)
Inrikes

Nödvändigt att ständigt ta upp mr-frågan med Kina

Veronica Örfelth, Epoch Times Sverige

Kerstin Lundgren är distriktsordförande för Centerpartiet i Stockholms län och sitter som ledamot i utrikesutskottet, suppleant i utrikesnämden- och försvarsutskottet. Hon är också utrikespolitisk talesperson och ledamot i Europarådet.

Lundgren är uppenbart bekymrad och väl insatt vad gäller Kinafrågor. Hon stödjer aktivt flera ”kända fall” av olagligt fängslade personer i Kina. För att skydda dessa vill hon inte nämna namn, men tänker särskilt på en kille som upprepat fängslats, sist, strax före OS, och som har suttit frihetsberövad länge. Enskilda personfrågor, men även mer globala problematiska frågeställningar tas kontinuerligt upp under hennes och regeringens Kinabesök.

Hur bemöter kinesiska regeringstjänstemän er politiker när ni diskuterar människorättsfrågor med dem?

– De bemöter oss artigt. Och så säger de att de har ett annat perspektiv, och när vi tar upp om dödsstraff, då säger de: ja, men om vi skulle ha folkomröstning hos oss så skulle det bli… och så vidare…

Tycker du att era samtal leder någon vart?

 – Nej, de är så vana vid frågorna, och svaren kommer direkt. De har dessutom särskilda personer som är avdelade för att ta den här typen av diskussioner och kontakter med oss. Även när vi träffar personer i ledande ställning, så har de mött de här frågorna [tidigare], och även om de inte har avdelat [någon person till att svara på frågorna då], har de väl inövade svar på våra frågor.

Lundgren berättar att de tagit upp många områden till diskussion med regimen i Kina. Alltifrån rätts- och yttrandefrihet, Falun Gong, journalistikens möjligheter och icke möjligheter. Frågan om fackliga rättigheter, politiska val, fria partier och öppenhet överhuvudtaget.

– Det finns en bred skala av frågor, men det är jättesvårt att känna att man riktigt når fram. Vi har en tilldelad person. När vi är i Kina då är vi tilldelade någon, men vi söker också andra vägar och träffar personer utanför deras kännedom, berättar Lundgren.

Hon säger att på regeringsnivå sker möten med Kina fortfarande oftast bilateralt. Ibland kan vissa möten anpassas och journalister kan ställa frågor och det kan lämnas några kommentarer till svar, men svaren kommer alltid på samma sätt, enligt Lundgren.

– Ibland kan man känna att det är meningslöst, men om vi inte ställer frågorna, skulle de kanske tänka att ”ja, nu har de accepterat”. Det känns oftast som en slags ritual med dessa möten. Men det är en nödvändig ritual för att de inte ska kunna åka hem och säga att ”nu har de tröttnat”.

Kerstin Lundgren tror att det enda som kan hjälpa till att komma ifrån dessa problem är om pressen mot regimen kommer från den interna verksamheten och den interna verkligheten. Hon tänker på tibetanernas och minoriteternas situation som också är frågor som Sveriges regering lyfter upp i samtal med Kina.

– Men då säger de att ”ni är ett litet land, väldigt homogent, vi är ett gigantiskt land, försök inte tala om något för oss”, det finns så himla många frågor och perspektiv i sammanhanget.

Därför anser Lundgren att det viktigaste för Kina är att utvecklingen framförallt kommer inifrån. Utifrån kommer dialogen och frågan om internets betydelse för informationsfriheten. Att internet inte stängs är särskilt viktigt.

– Sverige har inte hittat någon enkel metod att utifrån sätta press, inte någon annan heller såvitt jag sett, det är samma mönster, möten samtal, respekt för kulturskillnader.

Hon går in på FN:s roll, vilken hon är märkbart bekymrad över.

– Det finns vissa grundläggande saker som vi skrivit under i FN. Men även FN-systemet är en ständig fajt, man våndas åt vilket håll helheten är på väg, säger Lundgren.

Hon syftar på hur man i FN, rent allmänt ser på mänskliga rättigheter och hur man lyfter fram frågor i FN:s Människorättskommitté, som består av rätt många länder av totalitära statsskick.

– Det bidrar ju också till att skapa, förändra och omtolka innebörd i det man talar om, så det är på många nivåer en pågående kamp om både dagordning, tolkningsproblem och problemformulering.

På frågan om hur Lundgren ser på Kina som en blivande världsmakt svarar Lundgren att Kina redan är en världsmakt, storleksmässigt, ekonomiskt, befolkningsmässigt, men Kina måste också ta ansvar, de måste också följa, inte bara interna bestämmelser utan även på den globala arenan. De måste bli mer ansvarstagande.

Hon syftar på att Kina idag framstår i flera olika skepnader, ibland som ett underutvecklat fattigt land, andra gånger är det i supermaktskonstellationen G2 (Kina och USA) de vill fatta beslut.

– Jag tänker på de där hundarna och det lilla barnet i reklamfilmen; är man stor måste man vara snäll och ta ansvar. Vill man framstå och ikläda sig rollen som en stormakt måste man också ta ansvar därefter. Jag tror att andra länder kommer att ställa krav i riktning mot detta framöver, säger Kerstin Lundgren.

Mest lästa

Rekommenderat

loadingKerstin Lundgren, Centerpartiet (Foto från riksdagens hemsida)
Kerstin Lundgren, Centerpartiet (Foto från riksdagens hemsida)
Inrikes

Nödvändigt att ständigt ta upp mr-frågan med Kina

Veronica Örfelth, Epoch Times Sverige

Kerstin Lundgren är distriktsordförande för Centerpartiet i Stockholms län och sitter som ledamot i utrikesutskottet, suppleant i utrikesnämden- och försvarsutskottet. Hon är också utrikespolitisk talesperson och ledamot i Europarådet.

Lundgren är uppenbart bekymrad och väl insatt vad gäller Kinafrågor. Hon stödjer aktivt flera ”kända fall” av olagligt fängslade personer i Kina. För att skydda dessa vill hon inte nämna namn, men tänker särskilt på en kille som upprepat fängslats, sist, strax före OS, och som har suttit frihetsberövad länge. Enskilda personfrågor, men även mer globala problematiska frågeställningar tas kontinuerligt upp under hennes och regeringens Kinabesök.

Hur bemöter kinesiska regeringstjänstemän er politiker när ni diskuterar människorättsfrågor med dem?

– De bemöter oss artigt. Och så säger de att de har ett annat perspektiv, och när vi tar upp om dödsstraff, då säger de: ja, men om vi skulle ha folkomröstning hos oss så skulle det bli… och så vidare…

Tycker du att era samtal leder någon vart?

 – Nej, de är så vana vid frågorna, och svaren kommer direkt. De har dessutom särskilda personer som är avdelade för att ta den här typen av diskussioner och kontakter med oss. Även när vi träffar personer i ledande ställning, så har de mött de här frågorna [tidigare], och även om de inte har avdelat [någon person till att svara på frågorna då], har de väl inövade svar på våra frågor.

Lundgren berättar att de tagit upp många områden till diskussion med regimen i Kina. Alltifrån rätts- och yttrandefrihet, Falun Gong, journalistikens möjligheter och icke möjligheter. Frågan om fackliga rättigheter, politiska val, fria partier och öppenhet överhuvudtaget.

– Det finns en bred skala av frågor, men det är jättesvårt att känna att man riktigt når fram. Vi har en tilldelad person. När vi är i Kina då är vi tilldelade någon, men vi söker också andra vägar och träffar personer utanför deras kännedom, berättar Lundgren.

Hon säger att på regeringsnivå sker möten med Kina fortfarande oftast bilateralt. Ibland kan vissa möten anpassas och journalister kan ställa frågor och det kan lämnas några kommentarer till svar, men svaren kommer alltid på samma sätt, enligt Lundgren.

– Ibland kan man känna att det är meningslöst, men om vi inte ställer frågorna, skulle de kanske tänka att ”ja, nu har de accepterat”. Det känns oftast som en slags ritual med dessa möten. Men det är en nödvändig ritual för att de inte ska kunna åka hem och säga att ”nu har de tröttnat”.

Kerstin Lundgren tror att det enda som kan hjälpa till att komma ifrån dessa problem är om pressen mot regimen kommer från den interna verksamheten och den interna verkligheten. Hon tänker på tibetanernas och minoriteternas situation som också är frågor som Sveriges regering lyfter upp i samtal med Kina.

– Men då säger de att ”ni är ett litet land, väldigt homogent, vi är ett gigantiskt land, försök inte tala om något för oss”, det finns så himla många frågor och perspektiv i sammanhanget.

Därför anser Lundgren att det viktigaste för Kina är att utvecklingen framförallt kommer inifrån. Utifrån kommer dialogen och frågan om internets betydelse för informationsfriheten. Att internet inte stängs är särskilt viktigt.

– Sverige har inte hittat någon enkel metod att utifrån sätta press, inte någon annan heller såvitt jag sett, det är samma mönster, möten samtal, respekt för kulturskillnader.

Hon går in på FN:s roll, vilken hon är märkbart bekymrad över.

– Det finns vissa grundläggande saker som vi skrivit under i FN. Men även FN-systemet är en ständig fajt, man våndas åt vilket håll helheten är på väg, säger Lundgren.

Hon syftar på hur man i FN, rent allmänt ser på mänskliga rättigheter och hur man lyfter fram frågor i FN:s Människorättskommitté, som består av rätt många länder av totalitära statsskick.

– Det bidrar ju också till att skapa, förändra och omtolka innebörd i det man talar om, så det är på många nivåer en pågående kamp om både dagordning, tolkningsproblem och problemformulering.

På frågan om hur Lundgren ser på Kina som en blivande världsmakt svarar Lundgren att Kina redan är en världsmakt, storleksmässigt, ekonomiskt, befolkningsmässigt, men Kina måste också ta ansvar, de måste också följa, inte bara interna bestämmelser utan även på den globala arenan. De måste bli mer ansvarstagande.

Hon syftar på att Kina idag framstår i flera olika skepnader, ibland som ett underutvecklat fattigt land, andra gånger är det i supermaktskonstellationen G2 (Kina och USA) de vill fatta beslut.

– Jag tänker på de där hundarna och det lilla barnet i reklamfilmen; är man stor måste man vara snäll och ta ansvar. Vill man framstå och ikläda sig rollen som en stormakt måste man också ta ansvar därefter. Jag tror att andra länder kommer att ställa krav i riktning mot detta framöver, säger Kerstin Lundgren.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024