När Staffan Normark, Kungliga Vetenskapsakademiens ständige sekreterare, skulle presentera årets Nobelpristagare i kemi sade han att ”Priset är om att se”. Eric Betzig, Stefan W Hell och William E Moerner har gått runt ljusmikroskopets begränsning och nu ses saker på nanonivå.
När årets Nobelpris i kemi skulle presenteras av professor Sven Lidin, ledamot i Nobelkommittén, såg han på den stora filmduken där bilder på årets tre kemipristagarna visades,
– Kan någon ordna upplösningen, frågade han.
Sedan berättade han att det var något studenter och forskare sagt många gånger när de tittade i mikroskop, för de såg att där fanns annat att se. Men upplösningen var för dålig för att det skulle kunna ses.
Mikroskop viktigt verktyg
Många hade försökt att förbättra mikroskopets upplösning men ingen hade lyckats komma över de begränsningar som Ernst Abbe angav i slutet av 1800-talet för det traditionella ljusmikroskopet. Det blev aldrig bättre än 0,2 mikrometer. Men det var ett viktigt verktyg för mikrobiologin för med hjälp av den går det att följa processer inuti levande celler.
Stefan W Hell deltog via telefon i presskonferensen och han sade:
– Den här barriären har funnits sedan 1873 och upplösningen var som den var, och att göra något åt det var lite tokigt och inte särskilt realistiskt att göra.
Han förstod att det inte gick att komma över barriären genom att ändra ljusets våglängder, men att det skulle kunna gå genom att leka med molekylerna, ändra deras tillstånd.
Kom över mikroskopets begränsning
Årets kemipristagare Eric Betzig, Stefan W Hell och William E Moerner belönas med 2014 års Nobelpris då de har lyckats komma över hindret med hjälp av fluorescerande molekyler. Ljusmikroskopet synliggör nu samspelet mellan enskilda molekyler inuti celler; de kan se sjukdomsrelaterade proteiner klumpa ihop sig och följa celldelning på nanonivå.
Motiveringen till priset var: ”för utveckling av superupplöst fluorescensmikroskopi”.
Nanoskopet ger viktig ny kunskap
Pristagarna är med och leder utvecklingen inom nanoskopin. ”När de riktar sina kraftfulla nanoskop mot livets minsta beståndsdelar får de också fram fundamental kunskap”, skrev Kungliga Vetenskapsakademien i ”Hur ljusmikroskopet blev ett nanoskop”, på Nobelprize.org.
”Stefan Hell har tittat in i levande nervceller för att bättre förstå hjärnans synapser. W E Moerner har undersökt proteiner som är inblandade i Huntingtons sjukdom. Eric Betzig har följt hur celler delar sig i embryon.”
”En sak är säker: 2014 års Nobelpristagarna i kemi har lagt grunden till en kunskapsutveckling av största nytta för mänskligheten”, avslutade Kungliga Vetenskapsakademien.
Pristagarna
Eric Betzig, Janelia Farm Research Campus, Howard Hughes Medical Institute, Ashburn, VA, USA.
Stefan W. Hell, Max-Planck-Institut für biophysikalische Chemie, Göttingen och Deutsches Krebsforschungszentrum, Heidelberg, Tyskland.
William E. Moerner, Stanford University, Stanford, CA, USA