loadingBilder på 2014 års Nobelpristagarna i kemi, Eric Betzig, Stefan Hell och William Moerner, visades i Kungliga Vetenskapsakademiens vackra sal den 8 oktober. (Foto Jonathan Nackstrand / AFP / Getty Images)
Bilder på 2014 års Nobelpristagarna i kemi, Eric Betzig, Stefan Hell och William Moerner, visades i Kungliga Vetenskapsakademiens vackra sal den 8 oktober. (Foto Jonathan Nackstrand / AFP / Getty Images)
Inrikes

Nobelpriset i kemi – från mikroskop med till nanoskop

Barbro Plogander, Epoch Times Sverige

När Staffan Normark, Kungliga Vetenskapsakademiens ständige sekreterare, skulle presentera årets Nobelpristagare i kemi sade han att ”Priset är om att se”. Eric Betzig, Stefan W Hell och William E Moerner har gått runt ljusmikroskopets begränsning och nu ses saker på nanonivå.

När årets Nobelpris i kemi skulle presenteras av professor Sven Lidin, ledamot i Nobelkommittén, såg han på den stora filmduken där bilder på årets tre kemipristagarna visades,

– Kan någon ordna upplösningen, frågade han.

Sedan berättade han att det var något studenter och forskare sagt många gånger när de tittade i mikroskop, för de såg att där fanns annat att se. Men upplösningen var för dålig för att det skulle kunna ses.

Mikroskop viktigt verktyg

Många hade försökt att förbättra mikroskopets upplösning men ingen hade lyckats komma över de begränsningar som Ernst Abbe angav i slutet av 1800-talet för det traditionella ljusmikroskopet. Det blev aldrig bättre än 0,2 mikrometer. Men det var ett viktigt verktyg för mikrobiologin för med hjälp av den går det att följa processer inuti levande celler.

Stefan W Hell deltog via telefon i presskonferensen och han sade:

– Den här barriären har funnits sedan 1873 och upplösningen var som den var, och att göra något åt det var lite tokigt och inte särskilt realistiskt att göra.

Han förstod att det inte gick att komma över barriären genom att ändra ljusets våglängder, men att det skulle kunna gå genom att leka med molekylerna, ändra deras tillstånd.

Kom över mikroskopets begränsning

Årets kemipristagare Eric Betzig, Stefan W Hell och William E Moerner belönas med 2014 års Nobelpris då de har lyckats komma över hindret med hjälp av fluorescerande molekyler. Ljusmikroskopet synliggör nu samspelet mellan enskilda molekyler inuti celler; de kan se sjukdomsrelaterade proteiner klumpa ihop sig och följa celldelning på nanonivå.

Motiveringen till priset var: ”för utveckling av superupplöst fluorescensmikroskopi”.

Nanoskopet ger viktig ny kunskap

Pristagarna är med och leder utvecklingen inom nanoskopin. ”När de riktar sina kraftfulla nanoskop mot livets minsta beståndsdelar får de också fram fundamental kunskap”, skrev Kungliga Vetenskapsakademien i ”Hur ljusmikroskopet blev ett nanoskop”, på Nobelprize.org.

”Stefan Hell har tittat in i levande nervceller för att bättre förstå hjärnans synapser. W E Moerner har undersökt proteiner som är inblandade i Huntingtons sjukdom. Eric Betzig har följt hur celler delar sig i embryon.”

”En sak är säker: 2014 års Nobelpristagarna i kemi har lagt grunden till en kunskapsutveckling av största nytta för mänskligheten”, avslutade Kungliga Vetenskapsakademien.

Pristagarna

Eric Betzig, Janelia Farm Research Campus, Howard Hughes Medical Institute, Ashburn, VA, USA.

Stefan W. Hell, Max-Planck-Institut für biophysikalische Chemie, Göttingen och Deutsches Krebsforschungszentrum, Heidelberg, Tyskland.

William E. Moerner, Stanford University, Stanford, CA, USA

Mest lästa

Rekommenderat

loadingBilder på 2014 års Nobelpristagarna i kemi, Eric Betzig, Stefan Hell och William Moerner, visades i Kungliga Vetenskapsakademiens vackra sal den 8 oktober. (Foto Jonathan Nackstrand / AFP / Getty Images)
Bilder på 2014 års Nobelpristagarna i kemi, Eric Betzig, Stefan Hell och William Moerner, visades i Kungliga Vetenskapsakademiens vackra sal den 8 oktober. (Foto Jonathan Nackstrand / AFP / Getty Images)
Inrikes

Nobelpriset i kemi – från mikroskop med till nanoskop

Barbro Plogander, Epoch Times Sverige

När Staffan Normark, Kungliga Vetenskapsakademiens ständige sekreterare, skulle presentera årets Nobelpristagare i kemi sade han att ”Priset är om att se”. Eric Betzig, Stefan W Hell och William E Moerner har gått runt ljusmikroskopets begränsning och nu ses saker på nanonivå.

När årets Nobelpris i kemi skulle presenteras av professor Sven Lidin, ledamot i Nobelkommittén, såg han på den stora filmduken där bilder på årets tre kemipristagarna visades,

– Kan någon ordna upplösningen, frågade han.

Sedan berättade han att det var något studenter och forskare sagt många gånger när de tittade i mikroskop, för de såg att där fanns annat att se. Men upplösningen var för dålig för att det skulle kunna ses.

Mikroskop viktigt verktyg

Många hade försökt att förbättra mikroskopets upplösning men ingen hade lyckats komma över de begränsningar som Ernst Abbe angav i slutet av 1800-talet för det traditionella ljusmikroskopet. Det blev aldrig bättre än 0,2 mikrometer. Men det var ett viktigt verktyg för mikrobiologin för med hjälp av den går det att följa processer inuti levande celler.

Stefan W Hell deltog via telefon i presskonferensen och han sade:

– Den här barriären har funnits sedan 1873 och upplösningen var som den var, och att göra något åt det var lite tokigt och inte särskilt realistiskt att göra.

Han förstod att det inte gick att komma över barriären genom att ändra ljusets våglängder, men att det skulle kunna gå genom att leka med molekylerna, ändra deras tillstånd.

Kom över mikroskopets begränsning

Årets kemipristagare Eric Betzig, Stefan W Hell och William E Moerner belönas med 2014 års Nobelpris då de har lyckats komma över hindret med hjälp av fluorescerande molekyler. Ljusmikroskopet synliggör nu samspelet mellan enskilda molekyler inuti celler; de kan se sjukdomsrelaterade proteiner klumpa ihop sig och följa celldelning på nanonivå.

Motiveringen till priset var: ”för utveckling av superupplöst fluorescensmikroskopi”.

Nanoskopet ger viktig ny kunskap

Pristagarna är med och leder utvecklingen inom nanoskopin. ”När de riktar sina kraftfulla nanoskop mot livets minsta beståndsdelar får de också fram fundamental kunskap”, skrev Kungliga Vetenskapsakademien i ”Hur ljusmikroskopet blev ett nanoskop”, på Nobelprize.org.

”Stefan Hell har tittat in i levande nervceller för att bättre förstå hjärnans synapser. W E Moerner har undersökt proteiner som är inblandade i Huntingtons sjukdom. Eric Betzig har följt hur celler delar sig i embryon.”

”En sak är säker: 2014 års Nobelpristagarna i kemi har lagt grunden till en kunskapsutveckling av största nytta för mänskligheten”, avslutade Kungliga Vetenskapsakademien.

Pristagarna

Eric Betzig, Janelia Farm Research Campus, Howard Hughes Medical Institute, Ashburn, VA, USA.

Stefan W. Hell, Max-Planck-Institut für biophysikalische Chemie, Göttingen och Deutsches Krebsforschungszentrum, Heidelberg, Tyskland.

William E. Moerner, Stanford University, Stanford, CA, USA

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024