Nobelprisceremoni utan pristagaren närvarande
Direktören vid Norska Nobelinstitutet, Geir Lundestad (t.h.), och Nobelpriskommittén (från v. till h.) Thorbjørn Jagland, Kaci Kullmann Five, Sissel Rønbeck, Inger-Marie Ytterhorn och Aagot Valle, sitter vid den tomma stolen avsedd för ceremonins Nobelpristagare och dissident, Liu Xiaobo i Oslos rådhus, den 10 december 2010. (Foto: Odd Andersen/AFP/Getty Images)


Nobels fredspris för 2010 gavs till den kinesiske dissidenten Liu Xiaobo i hans frånvaro, vid en ceremoni som hölls i Oslo rådhus. En tom stol markerade Lius frånvaro.

Liu Xiaobo hålls fängslad i ett kinesiskt arbetsläger och hans familj tilläts inte resa från Kina för att ta emot priset för hans räkning. Thorbjørn Jagland, ordförande i den norska Nobelkommittén, lade Lius medalj och diplom på den tomma stolen, en symbolisk utdelning av priset, enligt vad som visades i tv-utsändningen från ceremonin.

Priset drar uppmärksamheten till det kinesiska kommunistpartiets starka opposition mot ceremonin, vilket har inneburit förtryck i Kina, skrämseltaktik mot kineser i Norge samt diplomatiska kraftmätningar.

Inne i Kina har aktivister stoppats från att resa, har fått sina telefoner och internetlinjer avskurna och har satts i husarrest.

Nyheter från ceremonin kommer också att bli svåra att ta del av i Kina. Utländska webbsidor har blivit blockerade. För dem som följer nyheterna har det vidtagits åtgärder för att förhindra allt firande, och ägare till barer och restauranger har blivit varnade.

I Norge har kineser kallats till möten i försök att tvinga dem att protestera mot priset.

– Kineser säger till mig att de känner sig pressade av regimen att arrangera demonstrationer mot priset, sade Geir Lundestad, ständig sekreterare i Norska Nobelkommittén till NRK.


Några kineser ses demonstrera mot att fredspriset ges Liu Xiaobo, framför operahuset i Oslo den 10 december 2010 (Foto: Hui Qian/Epoch Times Staff)

Några kineser ses demonstrera mot att fredspriset ges Liu Xiaobo, framför operahuset i Oslo den 10 december 2010 (Foto: Hui Qian/Epoch Times Staff)

NRK mottog liknande rapporter men fick inga öppna intervjuer. Kineser i Norge sade till NRK att den kinesiska ambassaden har kallat till möten med ledare för olika kinesiska organisationer.

– För kineserna är det här mycket känsligt. De är rädda för att inte få återvända till Kina. Men det här visar bara hur rätt och viktigt det här priset är, sade Lundestad.

Kinesiska diplomater har också varit upptagna med att organisera en internationell bojkott.

Ekonomiska hänsyn, eller en aversion mot föreställningar om universella mänskliga rättigheter som de delar med den kinesiska regimen, har samlat en skara länder till bojkott. Representanter från 19 länder bojkottade ceremonin, inklusive Ryssland, Kazakstan, Nepal, Colombia, Tunisien, Saudiarabien, Pakistan, Irak, Iran, Vietnam, Afghanistan, Venezuela, Egypten, Sudan, Kuba och Marocko.

Kommunistpartiets utrikesministeriums taleskvinna, Jiang Yu, menade att de bojkottande ländernas beslut ”helt och hållet visar att det internationella samfundet inte accepterar Nobelkommitténs beslut”.

Sextiofem länder bjöds in till ceremonin, varav två tredjedelar (46) deltog – av dem som inte deltog, bojkottade inte alla själva ceremonin. Länder som inte var benägna att bojkotta fick brev till sina ambassader i Norge från det kinesiska utrikesministeriet. Diplomater varnades för att göra något som skulle gå emot ”Kinas intressen”.

Taleskvinnan Yu uttryckte sig med ett språk som är typiskt för kinesisk kommunistpropaganda. Prisceremonin är en ”fars” och de som stödjer den ”anti-Kina” och Nobelkommittén ”Clowner.”

Endast en gång tidigare har Fredspriset inte delats ut till vare sig pristagaren eller någon företrädare, sade Jagland i sitt tal under ceremonin. 1935 års pristagare, den tyske journalisten Carl von Ossietzky, satt i nazisternas koncentrationsläger vid tiden för Nobelprisutdelningen.

Liu fick priset ”för hans långa fredliga kamp för grundläggande mänskliga rättigheter i Kina”, enligt det officiella uttalandet från Nobelpriskommittén i oktober.

Jagland framhöll att Kinas egen konstitution garanterar kinesiska medborgares grundläggande mänskliga rättigheter, och Artikel 41 lyder: ”medborgare har rätt att kritisera eller ge förslag när det gäller statliga organ eller funktioner.”

– Liu har bara utövat sina medborgerliga rättigheter … han måste släppas, sade han med hänvisning till Lius elvaåriga straff för att ha ”uppviglat till undergrävande av statsmakten”.

 

Översatt från: