I den dunkla takvåningen på den gamla Pfizer-byggnaden i Bedford-Stuyvesant, Brooklyn, träffas efter solnedgången fyra entreprenörer inom akvaponiska odlingar i stadsmiljö. De kollar nitratnivån, ammoniaknivån, och sedan fisktankarna och bakterierna för att säkerställa att den känsliga balansen i de ovanliga odlingarna inte har rubbats medan de var på sina ordinarie jobb.

Miles Crettien, Jacob Hill, Peter Spartos och Ryan Morningstar har tillsammans grundat VertiCulture Farms, som har målet att bli den första kommersiella akvaponiska forsknings- och utvecklingsfarmen i New York.

Med sin bakgrund inom jordbruk, ekologisk design, fiske, växtbiologi och inom affärslivet arbetar nu kvartetten med en stor akvaponisk odling som snart kan göra det möjligt för att New York-borna att köpa Brooklyn-odlad fisk och grönsaker, och även ta fram teknologi och utbildning för människor att själva odla sin fisk och sina grönsaker från sina lägenheter.

Om den typen av odling lyckas, kan det driva fram ett viktigt skifte i storstaden New York. Tänk om en stad med mer än 8 miljoner invånare skulle kunna producera sin egen mat! Det skulle minska användningen av fossila bränslen från mattransporter väsentligt, och maten skulle vara färskare.

– Jag är verkligen entusiastisk över det här projektet. Det verkar som om det görs på rätt sätt, och det kan fungera som modell för andra städer, sade Jennifer Berg, chef på New York Universitys program för livsmedelsstudier, som har följt uppstarten.

Akvaponik – motsatsen till storskalig industriell odling – är ett innovativt odlingssystem där avföringen från fiskar används som näringskälla för att odla växter i vatten.

Fisken och grönsakerna odlas samtidigt i ett kontrollerat kretslopp som inte innefattar några hormoner, gödningsmedel eller bekämpningsmedel. Det är också ett alternativ till storskalig fiskuppfödning, där fiskar odlas i inhägnader fyllda med avföring och antibiotika.

Enligt forskning från miljötankesmedjan Worldwatch Institute, är 42 procent av den globala fiskkonsumtionen odlad fisk.

Hjälp mot överfiske

VertiCulture behöver inga hormoner eller antibiotika eftersom man använder fisken tilapia. Det är en köttig fisk som växer snabbt i begränsade miljöer som vattenpölar eller akvaponiska system.

Tilapia är en glänsande grå-rosa fisk som kan överleva i en lerig vattenpus i åratal. Fisken var den primära matfisken under den bibliska perioden. De forntida egyptierna hade till och med en särskild hieroglyf för den här fisken. I det tjugoförsta århundradet kan tilapian hjälpa till att motverka överfiske.

Att odla tilapia blir än viktigare eftersom haven, enligt en studie från Dalhousie University i Nova Scotia, Kanada, kommer att vara tomma på fisk år 2048 om världen fortsätter i nuvarande takt med det kommersiella fisket.

– Akvaponik är inte det enda svaret, men det är ett svar som kommer att staka ut en väg mot lösningen, sade Jennifer Berg.

Tilapian har dock fått dåligt rykte efter att Wake Forest University School of Medicine kommit fram till att den har mindre omega 3-fettsyror än lax. Dess potentiella koppling till hjärtsjukdomar, ledinflammation och astma har också publicerats ur sitt sammanhang.

– Jag tror inte det är farligt med odlad tilapia, sade Berg.

– Det är därför vi försöker göra tilapia till något coolt. Tilapia är en väldigt mångsidig vitfisk. Den kan användas i många sammanhang ungefär som torsk, kolja, och alla dessa fiskar som är överfiskade, sade Morningstar, en av grundarna till VertiCulture Farms.

Risker

På det hela taget har starten varit långsam för de akvaponiska odlingarna globalt sett, eftersom teknologin är ny och riskerna stora.

– Det är ett väldigt labilt system. En topp i näringsnivån kan slå ut en hel skörd av grönsaker. Om ammoniaknivån är för hög blir miljön giftig för fiskarna, sade Morningstar.

Det har dock funnits ett växande intressen för akvaponik på platser allt från i Detroit, till Gaza till fattiga samhällen i Bangladesh. Men få är i den här storleken eller har liknande teknologiska ambitioner.

VertiCulture Farms designar själva mycket av sin teknologi, och hoppas bana vägen för skapandet av framtida akvaponiska odlingar som enkelt kan skötas av människor med heltidsjobb. Grundarna tror att det faktum att de lyckats behålla sina vanliga arbeten och kan arbeta på distans visar att modellen kan spridas för allmän tillämpning.

Odlingen förväntas ge sin första skörd i slutet av mars, och planer finns på att utöka den till en odling på drygt 900 kvadratmeter på ett hustak inom ett år. Man kommer då att börja sälja grönsakerna och fisken som produceras till handlare i New York City.

– Till slut, när vi kommit upp i större skala, vill vi ha ett prissystem som fungerar i samhällen med olika inkomster, sade Morningstar.

Smaka på skillnaden

När Anna Sporer, chefsinstruktör på Institute of Culinary Education, försökte sig på hydroponiskt odlade tomater, kände hon att det saknades smak.

– Jorden ger smak. Det är som när människor vill ha Havannacigarrer. Det är samma växt, men alla platser har olika smak, förklarade hon.

På Sporers restaurang, Ruby’s Hotel in the Hudson Valley, kommer hennes rätter direkt från restaurangens trädgård. Och hon sade att hon inte skulle vara intresserad av att köpa det som kommer från akvaponiska odlingar.

Hon betonade dock att det som produceras i akvaponiska odlingar ökar näringsvärdet och är bra i urbana områden.

– Så fort man plockar något börjar det tappa näringsämnen. Färskheten det som produceras [i akvaponiska odlingar] är bra för urbana områden som saknar tillgång till färsk mat.