Med hopp om att bland annat minska spänningarna i Östersjöområdet inledde i dag Nato-Rysslandsrådet samtal för första gången sedan annekteringen av Krim 2014. Men det första mötet underströk den djupa splittringen mellan sidorna.
Enligt Stoltenberg diskuterade ambassadörerna från de 28 Natoländerna och den ryska representanten Alexander Grusjko läget i Ukraina, militära risker och kriget i Afghanistan under mötet i Bryssel.
Natochefen beskriver diskussionen som ”rak”, men säger att båda sidor har ”väldigt olika syn” i frågorna, och att dagens möte inte fört dem närmare varandra.
Oeniga
– Under mötet bekräftades det att vi är oeniga om fakta, om beskrivningen och om ansvarsområden i och omkring Ukraina, säger Stoltenberg.
– Många (Nato-)allierade håller inte med när Ryssland försöker beskriva detta som ett inbördeskrig. Det här handlar om att Ryssland destabiliserar östra Ukraina, ger stöd till separatisterna.
Nato erkänner inte Rysslands annektering av Krim och ser med oro på de tilltagande brotten mot eldupphöret i östra Ukraina, konstaterar Stoltenberg. Nato-ambassadörerna uttryckte även oro över incidenterna förra veckan med ryskt flyg i Östersjön, säger han.
Alexander Grusjko säger samtidigt att Ryssland kommer att vidta alla nödvändiga åtgärder för att kompensera för vad han kallar USA:s försök att utöva militära påtryckningar mot Ryssland.
Relationerna mellan Nato och USA kan inte förbättras förrän Nato trappar ner sin militära aktivitet vid gränsen mot Ryssland, tillägger han.
Frostiga relationer
Bortsett från sakfrågorna syftar de återupptagna samtalen inom ramen för Nato-Rysslandsrådet till avspänning.
– Vi anser att dialog är viktigare i svåra tider och när spänningen är hög, sade Stoltenberg inför mötet.
– Relationerna mellan Ryssland och försvarsalliansen har försämrats ytterligare med anledning av Moskvas flygbombningar i Syrien, och bara den senaste veckan har två incidenter med den amerikanska militären och ryska plan i Östersjön ytterligare spätt på den dåliga stämningen.
Ryssland anklagar samtidigt Nato för att öka risken för konflikter genom att bygga upp styrkorna i länder i Östeuropa.
Nato |
Försvarsalliansen Nato, som bildades 1949, har 28 medlemmar, bland dem Danmark, Norge, Island och de baltiska staterna. På onsdagen förväntas beslut om Montenegro ska få inleda formella inträdessamtal.
Av EU:s 28 medlemmar står endast Sverige, Finland, Österrike, Malta, Cypern och Irland utanför försvarsalliansen. Icke-EU-medlemmar som är med i Nato är USA, Kanada, Island, Norge, Turkiet och Albanien. Medlemmarna omfattas av en överenskommelse, Natofördragets artikel 5, enligt vilken en attack mot ett medlemsland ska betraktas som en attack mot alla. Sverige samverkar, som icke-medlemsland, med Nato inom programmet Partnerskap för fred och i Europeisk-atlantiska partnerskapsrådet. Samarbetet kan också ske genom deltagande i Natoledda militära insatser. |