loadingBruce Greyson anser att forskningen bara har skrapat på ytan när det gäller nära döden-upplevelser och att det finns stor potential i framtida studier. (Foto: Stephanie Lam/The Epoch Times)
Bruce Greyson anser att forskningen bara har skrapat på ytan när det gäller nära döden-upplevelser och att det finns stor potential i framtida studier. (Foto: Stephanie Lam/The Epoch Times)
Vetenskap

Nära döden-upplevelser: 30 års forskning – del 1

Epoch Times, Stephanie Lam

Mormor blev just återupplivad. Hon vaknar upp och berättar en underlig historia om att hon lämnade sin kropp och kom till himlen. Har hon blivit psykotisk? Har hennes hjärna blivit skadad av syrebrist? 

Efter mer än 30 års forskning har forskare dragit slutsatsen att så inte är fallet. Istället tror de att detta fenomen är något som återstår att förstå för dagens vetenskap och att det är en chans att utveckla vetenskapen.

Fenomenet fick namnet nära döden-upplevelser (NDU) genom boken “Life After Life” från 1975 av Raymond Moody, medicine doktor i filosofi och psykologi. NDU innefattar vanligen kognitiva, känslomässiga, paranormala och transcendentala upplevelser.

Bland exemplen på NDU märks upplevelser av förändringar i perceptionen och sättet att tänka, känslor av frid och stillhet, att man fått extrasensorisk perception (ESP), att man får en återupplevelse av sitt liv och att man ser effekten av sina handlingar på andra, känslor av att lämna kroppen, att man ser döda människor och andra varelser såsom änglar, liksom känslor av att ha trätt in i en annan dimension.

Nära döden-upplevelser sker för människor med alla slags bakgrunder och enligt de flesta studier inträffar NDU för 10-20 procent av alla människor som har kommit nära döden.

Intresset för studier av NDU ökade efter publiceringen av Moodys bok. 1981 grundades International Association for Near-Death Studies (IANDS) ”för att stödja ansvarsfulla, multidisciplinära utforskningar av nära döden- och liknande upplevelser, deras effekt på människors liv, och deras påverkan på tron på livet, döden och syftet med människan”, enligt webbsida för IANDS.

Den 2-4 september organiserade IANDS en konferens i Durham, North Carolina, där forskare inom NDU kunde presentera sina upptäckter.

Bruce Greyson, medicine doktor och chef på Division of Perceptual Studies på University of Virginia, säger att nära döden-upplevelser är trovärdiga eftersom redogörelserna av händelserna från dem som upplevt NDU förblir oförändrade över tiden. Han jämförde en grupp personers redogörelser om sina nära döden-upplevelser med 20 års mellanrum och upptäckte att de var nästan identiska över tiden.

Greyson tror att nära döden-upplevelser är en indikation på att sinnet är oberoende av hjärnan eftersom man skulle kunna förvänta sig nedsatta hjärnfunktioner under de kliniska situationerna som personerna gick igenom. Hans forskning fann emellertid ingen motsvarande försämring i de mentala funktionerna hos personerna.

– I de flesta fallen är människors mentala funktion bättre under nära döden-upplevelserna än under vårt normala vakna liv, sade Greyson i en intervju med Epoch Times.

– Deras tänkande är snabbare, klarare, mer logiskt, de har mer kontroll över sina tankekedjor, deras sinnen är skarpare, deras minnen är mer levande.

– Om man frågar någon om deras nära döden-upplevelse som inträffade för 15 år sedan så berättar de om den som om det skedde igår. Om man frågar dem om andra upplevelser från deras liv vid samma tidpunkt så är det väldigt grumliga minnen, om de ens har några.

– […] När man tänker på att dessa upplevelser, som karakteriseras av förbättrade tankeprocesser som äger rum när hjärnan inte fungerar väl eller ibland inte fungerar alls eftersom den är i hjärtestillestånd eller djupt bedövad – tillfällen då hjärnforskningen skulle säga att man inte kan tänka eller förnimma eller forma minnen – så blir det väldigt tydligt att vi inte kan förklara detta med hjärnfysiologi som grund.


Eben Alexander hade en nära döden-upplevelse när hans hjärna skadades allvarligt. (Foto: Stephanie Lam/The Epoch Times)

Eben Alexander hade en nära döden-upplevelse när hans hjärna skadades allvarligt. (Foto: Stephanie Lam/The Epoch Times)

Eben Alexander, medicine doktor och neurokirurg som också talade på konferensen, hade en nära döden-upplevelse som utgör ett bra exempel. Han ådrog sig 2008 akut bakteriell meningit, som skadar hjärnbarken, och han hamnade i koma och tillbringade sex dagar i respirator.

Glukosnivån i hans cerebrospinalvätska var 1 mg/dl (milligram per tiondels liter), medan en normal nivå ligger på mellan 60 och 80 mg/dl. När nivån faller till 20 mg/dl betraktas meningitinfektionen som allvarlig. I flera dagar efter koman kämpade Alexander med sitt tal och med att få fram minnen från före koman. Ingen med den här typen av allvarlig hjärnskada förväntas återhämta sig helt.

Under sin nära döden-upplevelse hade dock Alexander så livliga upplevelser med många sinnen, såsom syn, hörsel och lukt att han sade att han inte kunde beskriva hur fantastiskt det var.

– Min hjärna just nu – jag tror att den återhämtade sig ganska väl – skulle inte till närmelsevis kunna göra något som det min hjärna gjorde då. Hur lyckas en döende hjärna bli långt mer kraftfull och hantera dessa enorma mängder information omedelbart och sätta ihop allt?, sade Alexander.

Nära döden-upplevelser: 30 års forskning – del 2

VIDEO: Dödad för organ – Kinas hemliga transplantationsindustri

Mest lästa

Rekommenderat

loadingBruce Greyson anser att forskningen bara har skrapat på ytan när det gäller nära döden-upplevelser och att det finns stor potential i framtida studier. (Foto: Stephanie Lam/The Epoch Times)
Bruce Greyson anser att forskningen bara har skrapat på ytan när det gäller nära döden-upplevelser och att det finns stor potential i framtida studier. (Foto: Stephanie Lam/The Epoch Times)
Vetenskap

Nära döden-upplevelser: 30 års forskning – del 1

Epoch Times, Stephanie Lam

Mormor blev just återupplivad. Hon vaknar upp och berättar en underlig historia om att hon lämnade sin kropp och kom till himlen. Har hon blivit psykotisk? Har hennes hjärna blivit skadad av syrebrist? 

Efter mer än 30 års forskning har forskare dragit slutsatsen att så inte är fallet. Istället tror de att detta fenomen är något som återstår att förstå för dagens vetenskap och att det är en chans att utveckla vetenskapen.

Fenomenet fick namnet nära döden-upplevelser (NDU) genom boken “Life After Life” från 1975 av Raymond Moody, medicine doktor i filosofi och psykologi. NDU innefattar vanligen kognitiva, känslomässiga, paranormala och transcendentala upplevelser.

Bland exemplen på NDU märks upplevelser av förändringar i perceptionen och sättet att tänka, känslor av frid och stillhet, att man fått extrasensorisk perception (ESP), att man får en återupplevelse av sitt liv och att man ser effekten av sina handlingar på andra, känslor av att lämna kroppen, att man ser döda människor och andra varelser såsom änglar, liksom känslor av att ha trätt in i en annan dimension.

Nära döden-upplevelser sker för människor med alla slags bakgrunder och enligt de flesta studier inträffar NDU för 10-20 procent av alla människor som har kommit nära döden.

Intresset för studier av NDU ökade efter publiceringen av Moodys bok. 1981 grundades International Association for Near-Death Studies (IANDS) ”för att stödja ansvarsfulla, multidisciplinära utforskningar av nära döden- och liknande upplevelser, deras effekt på människors liv, och deras påverkan på tron på livet, döden och syftet med människan”, enligt webbsida för IANDS.

Den 2-4 september organiserade IANDS en konferens i Durham, North Carolina, där forskare inom NDU kunde presentera sina upptäckter.

Bruce Greyson, medicine doktor och chef på Division of Perceptual Studies på University of Virginia, säger att nära döden-upplevelser är trovärdiga eftersom redogörelserna av händelserna från dem som upplevt NDU förblir oförändrade över tiden. Han jämförde en grupp personers redogörelser om sina nära döden-upplevelser med 20 års mellanrum och upptäckte att de var nästan identiska över tiden.

Greyson tror att nära döden-upplevelser är en indikation på att sinnet är oberoende av hjärnan eftersom man skulle kunna förvänta sig nedsatta hjärnfunktioner under de kliniska situationerna som personerna gick igenom. Hans forskning fann emellertid ingen motsvarande försämring i de mentala funktionerna hos personerna.

– I de flesta fallen är människors mentala funktion bättre under nära döden-upplevelserna än under vårt normala vakna liv, sade Greyson i en intervju med Epoch Times.

– Deras tänkande är snabbare, klarare, mer logiskt, de har mer kontroll över sina tankekedjor, deras sinnen är skarpare, deras minnen är mer levande.

– Om man frågar någon om deras nära döden-upplevelse som inträffade för 15 år sedan så berättar de om den som om det skedde igår. Om man frågar dem om andra upplevelser från deras liv vid samma tidpunkt så är det väldigt grumliga minnen, om de ens har några.

– […] När man tänker på att dessa upplevelser, som karakteriseras av förbättrade tankeprocesser som äger rum när hjärnan inte fungerar väl eller ibland inte fungerar alls eftersom den är i hjärtestillestånd eller djupt bedövad – tillfällen då hjärnforskningen skulle säga att man inte kan tänka eller förnimma eller forma minnen – så blir det väldigt tydligt att vi inte kan förklara detta med hjärnfysiologi som grund.


Eben Alexander hade en nära döden-upplevelse när hans hjärna skadades allvarligt. (Foto: Stephanie Lam/The Epoch Times)

Eben Alexander hade en nära döden-upplevelse när hans hjärna skadades allvarligt. (Foto: Stephanie Lam/The Epoch Times)

Eben Alexander, medicine doktor och neurokirurg som också talade på konferensen, hade en nära döden-upplevelse som utgör ett bra exempel. Han ådrog sig 2008 akut bakteriell meningit, som skadar hjärnbarken, och han hamnade i koma och tillbringade sex dagar i respirator.

Glukosnivån i hans cerebrospinalvätska var 1 mg/dl (milligram per tiondels liter), medan en normal nivå ligger på mellan 60 och 80 mg/dl. När nivån faller till 20 mg/dl betraktas meningitinfektionen som allvarlig. I flera dagar efter koman kämpade Alexander med sitt tal och med att få fram minnen från före koman. Ingen med den här typen av allvarlig hjärnskada förväntas återhämta sig helt.

Under sin nära döden-upplevelse hade dock Alexander så livliga upplevelser med många sinnen, såsom syn, hörsel och lukt att han sade att han inte kunde beskriva hur fantastiskt det var.

– Min hjärna just nu – jag tror att den återhämtade sig ganska väl – skulle inte till närmelsevis kunna göra något som det min hjärna gjorde då. Hur lyckas en döende hjärna bli långt mer kraftfull och hantera dessa enorma mängder information omedelbart och sätta ihop allt?, sade Alexander.

Nära döden-upplevelser: 30 års forskning – del 2

VIDEO: Dödad för organ – Kinas hemliga transplantationsindustri

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024