Mozi - den stora kinesiske tänkaren för fred och kärlek
Mozi den stora kinesiske tänkaren för fred och kärlek illustrerad av Zona Yeh, Epoch Times


Mozi som levde mellan 470-391 f. Kr. föddes efter Lao Zi och Konfucius (Kongzi), vid den tid när Vår- och höstperioden och De stridande staterna existerade (770-222 f. Kr.). Det var en mycket mörk tid präglad av grymhet.

I detta ögonblick av kaos var alla, inklusive kungar, angelägna om att hitta duktiga människor som kunde ge dem lämpliga metoder att förvalta en stat väl. Det var mot denna bakgrund som många filosofiska läror dök upp för att ta itu med alla sociala problem, bland annat hur man disciplinerar människors beteende och moral.

Mozis riktiga namn var Mo Di. Han var entusiastisk och en humanist som ville rädda världen. Han grundade den moistiska skolan vars teori kallas ”universell kärlek och ingen kamp”. Han är känd som en av Kinas stora tänkare.

Det viktigaste skälet som ledde världen i kaos, sett ur Mozis synvinkel, var människans egennytta och själviskhet. De hindrar människor från att bli mer medkännande och kärleksfulla mot varandra. När den tiden kommer då alla kan älska andra som de älskar sig själva, behandla andra som sina egna släktingar,  värdesätta andra stater som sina egna stater och helt släppa det själviska tankesättet, då skulle världen inte längre ha krig och den sanna freden kommer att uppnås.

När Mozi presenterade teorin om ”ingen kamp” menade han att krig var orättvist och en tragedi för människor. Varje krig förstörde oräkneliga egendomar, liv och familjer. Därför var Mozi emot krig och han uppmanade att de skulle stoppas.

Förutom teorin om ”universell kärlek och ingen kamp” introducerade Mozi också sina idéer för att välja en vis och kapabel person som skulle inneha ämbeten och arbeta för stater, oberoende av sin familjebakgrund och sociala status. Alla korrupta tjänstemän skulle avskedas så snart som möjligt.

Mozi var emellertid emot
storslagna begravningar och musik som aktivitet på fritiden, eftersom han trodde att de var slöseri med material och tid. Dessa idéer stod i strid med Konfucius idéer och  var svåra för kineser att acceptera.

Mozis trägna och hängivna arbete för världsfreden var magnifik. Hans idé om ”universell kärlek och ingen kamp” omkring år 350 f. Kr. är fortfarande giltig och har stark aktualitet idag.