Mörka vintrar har gjort skandinavers hjärnor större - men inte smartare
Den här ståtliga örnugglan har stora ögon för att se bra under den natliga jakten på föda. Befolkningen på högre breddgrader har i likhet med ugglor också utvecklat stora ögon för att se bra under långa mörka vintrar, menar brittiska forskare. (Foto: AFP/Jean-Christophe)


Långa och mörka vintrar med lite dagsljus har utvecklat både större ögon och hjärnor hos befolkningen som lever på högre latituder, enligt brittiska forskare.

För att klara det sparsamma ljuset under vinterhalvåret har människor, som lever i högre latituder, utvecklat större hålrum i hjärna och ögonhålor.

Upptäckten har gjorts av forskare vid Oxford University och resultatet har presenterats i tidskriften the Royal Society’s Biology Letters journal.

Forskarna mätte ögonhålor och hjärnors volymer på 55 skallar från 12 olika populationer över hela världen och kartlagde resultaten mot latitud. Skallarna de använde var från 1800-talet och hade förvarats på museer i Oxford och Cambridge. 

– Vi fann ett tydligt samband mellan latitud och på både ögonhålans storlek och kraniets volym, sade Eiluned Pearce, som lett studien, till BBC News.

Den största hjärnans hålrum kom från Skandinavien, medan de minsta var från Mikronesien.

-Både mängden ljus som träffar jordens yta och vinterdagarnas längd blir kortare när du kommer norrut eller söderut från ekvatorn, säger Eiluned Pearce.

-Vi fann att när ljusnivån minskar blir människors ögonhålor större vilket tyder på att deras ögonglober blir större, fortsatte hon.

Forskarna fann också att hjärnorna blir större men konstaterar att människor på högre breddgrader inte nödvändigtvis blir smartare.

– Det är bara det att de behöver större ögon och hjärna för att kunna se bra där de bor, förklarade Eiluned Pearce.

Enligt forskarna har människor påverkats av samma evolutionära utveckling som man kan se hos  fåglar som sjunger tidigt i gryningen och hos ugglor som söker sin föda på natten.