Mobbning ger samma symtom som tortyr

Susanne Larsson

Mobbning kan påverka människan på samma sätt som tortyr och kan leda till att offret slutligen begår självmord. Förändringar i hjärnan och posttraumatiskt stressyndrom uppvisas hos både mobbningsoffer och tortyroffer, enligt psykoterapeuten och hjärnforskaren Reza Emdad vid Karolinska institutet.

Mobbning är ett internationellt ökande problem. Det medför ett oerhört lidande för den drabbade och en stor kostnad för arbetsgivaren.

Reza Emdad, docent i medicinsk psykologi, har i flera år arbetat med hjärnforskning och människor som lider av PTSD, posttraumatiskt stressyndrom, efter att ha utsatts för tortyr i krigsdrabbade områden.

PTSD kan drabba individer som upplevt en svår händelse som inneburit livsfara eller en allvarlig kränkning av sin integritet.

”I magnetkameran har jag till exempel sett att en del av hjärnan, hippocampus, minskar i volym, och blir skrynklig hos tortyroffer. Miljön hade blivit toxisk på grund av obalans i neurokemiska nätverken och överskott av stresshormonet kortisol i denna del av hjärnan, som har med korttidsminnet att göra”, säger Reza Emdad i en artikel på försäkringsorganisationen AFA:s informationssida om arbetsmiljöforskning.

Symtom efter återkommande mobbning

Exempel på tecken på PTSD är koncentrationssvårigheter, sömnproblem, mardrömmar och minnesblixtar, problem som drabbar både de som utsatts för tortyr och de som utsatts för mobbning.

Symtom på PTSD kan utvecklas efter att ha utsatts för mobbning i sex månader och i genomsnitt minst en gång i veckan. Detta beror på att mobbade individer upplever återkommande mikrotrauman, förklarar Reza Emdad.

Förändringar i hjärnan hos mobbad och mobbare

Det uppstår förändringar i hjärnan hos både den mobbade och mobbaren, visar två internationella studier.

I en studie har man med hjälp av magnetröntgenkamera sett att i förövarens hjärna aktiverades de delar som representerar smärta när de tittade på bilder som handlade om att någon var avsiktligt utsatt för smärta. Belöningssystemet aktiverades vilket tyder på att mobbarna njöt av att se andras lidande.

Den andra studien visade att mobbade individer visade avvikelser i en annan del av hjärnan som kallas corpus callosum som har betydelse för visuell bearbetning, minne och inlärning.

– Dessa resultat får man ta med en nypa salt. De måste bekräftas innan de kan tolkas som nya bevis. Det enda man kan säga säkert om dessa studier är att både förövare och de mobbade uppvisar ovanliga reaktionsmönster i hjärnan, säger Reza Emdad.

Åtgärder mot mobbning

Mobbning kräver helt andra åtgärder än en konflikt och vid mobbning är det alltid mobbaren som är mäktigare, menar Reza Emdad.

– En konflikt kan ibland behövas i en organisation för att dynamiken ska leva upp och produktiviteten öka. Mobbning däremot leder alltid till minskad produktivitet. Studier visar att arbetsplatser förlorar flera miljoner kronor varje år.

På en arbetsplats krävs det hjälp från en person som antingen är mäktigare än mobbaren på arbetsplatsen eller som kommer utifrån och bryter ner mobbningsspiralen.

Även vittnena får psykiska hälsokonsekvenser för mobbning ”infekterar” hela organisationen, anser Reza Emdad.

Maktobalans

– De som blir mobbade är inte svaga eller undfallande, tvärtom är de ofta kompetenta och tycker om utmaningar. Vem har ansvaret att det inte uppstår en mobbningskultur på arbetsplatsen? Det är ledarskapets ansvar.

– Det finns flera studier som visar att kompetens är en riskfaktor. Det handlar om revirbeteende hos den som känner sig hotad och ser sig förlora mark och resurser. En maktobalans har uppstått, fortsätter han.

Vad karaktäriserar då mobbaren? Reza Emdad förklarar att han eller hon saknar förmågan att känna med i andras lidande eller se hälsokonsekvenserna av mobbningen.

– Det kan vara så att förövaren har brist på mentalisering, eller ”theory of mind”. Det betyder att man inte kan se sig själv utifrån eller andra människor inifrån. Han eller hon kan inte föreställa sig hur offret känner sig och förstår inte heller sina egna signaler.

Hjärnforskning visar att en sådan människa inte kan reflektera över sitt eget beteende, saknar helt enkelt brist på inlevelseförmåga.

Vid all mobbning handlar det om maktobalans. Hela organisationen påverkas negativt och med tiden accepteras mobbningen och blir en integrerad del i arbetsplatskulturen.

Jämför mobbning på akademiska och industriella arbetsplatser

Idag arbetar Reza Emdad med att jämföra akademiska arbetsplatser med industriella arbetsplatser när det gäller mobbning, ett forskningsprojekt som stöds av försäkringsorganisationen AFA.

I studien har 5 000 personer i akademisk miljö och 5 000 personer i industriell miljö tillfrågats i en enkät om de blivit mobbade eller varit vittne till mobbning.

– Våra preliminära resultat när det gäller industriella arbetsmiljöer visar att där finns det både individuella och organisatoriska riskfaktorer till mobbning, säger Reza Emdad.

Faktorer som påverkade i organisationerna var brist på stöd från medarbetare och rollkonflikter, vilket innebär otydliga förväntningar och krav.

Studien syftar till att utveckla ett interventionsprogram för företagshälsovården. Det ska vara till hjälp för hela arbetsplatsen, både mot offret, förövaren och vittnena.

Insatser för mobbade

Insatser för de drabbade kan ske på tre nivåer. I ett tidigt skede då den mobbade klarar av att kämpa emot eller flyr, i ett senare skede då den mobbade lider av tillfällig eller långvarig ohälsa och har svårt att komma tillbaka till arbetslivet. I det sista skedet också mot dem som inte kan komma tillbaka till arbetslivet och som lider av allvarlig och långvarig psykisk och fysisk funktionsnedsättning, vilket i värsta fall kan leda till självmord. Mobbaren ska inte få en ny chans att rekrytera ett nytt offer.

Men det finns hopp. Reza Emdad säger till Epoch Times att den som drabbats av PTSD på grund av tortyr eller mobbning kan återhämta sig och återgå till ett normalt liv igen men det krävs att man hamnar i rätt miljö och får hjälp.

Hjärnan utvecklas positivt av friskfaktorer

I ett kommande projekt tänker han studera effekter av en speciell terapiform för mobbningsdrabbade individer med komplex PTSD. Metoder som håller på att utvecklas ska med modifieringar kunna användas för att hjälpa barn på skolgården.

– Hjärnan är plastisk och flexibel. När personen påverkas av friskfaktorer, får god terapi och ingår i ett socialt sammanhang är sannolikheten högre att man tillfrisknar, men utan ett socialt nätverk och utan friskfaktorer kan det bli svårare.

Reza Emdad berättar att vår hjärna aldrig slutar förändras. Kopplingarna i hjärnan blir inte fastcementerade när vi åldras, något som man trodde tidigare. Genom sociala relationer, genuin respekt, ömhet, anknytning och lärande kan kapaciteten i hjärnan förändras.

–  För mobbningsdrabbade med komplex PTSD, vare sig det är ett 7-årigt barn på skolgården eller en anställd på verkstadsgolvet eller i akademisk arbetsmiljö, bildas nya anslutningar och den interna strukturen i de befintliga synapserna i hjärnans nervceller förändras på grund av rätt rehabilitering. Visste du att när du som har blivit svårt mobbad som anställd på en arbetsplats efter rätt rehabilitering och efter att ha fått möjligheten att se att mobbaren inte får fortsätta med sitt mobbningsbeteende, då växer nervcellerna i hjärnan och bildar nya modeller om sociala sammanhanget?, säger Reza Emdad.

Utbildning på arbetsplatser

På arbetsplatser bör evidensbaserade utbildningar ges av särskilt utbildade terapeuter.  Behandling bör erbjudas alla som känner sig ha blivit påverkade av mobbningsspiralen, den mobbade, vittnena och ledarskapet på arbetsplatser.

Reza Emdad understryker att utbildning av personal om mobbning på arbetsplatser inte får utföras av vem som helst, annars kan mobbningssituationen försämras. När det gäller mobbningsproblematiken krävs specifik kunskap på området hos psykoterapeuter för att kunna få bedriva utbildning eller göra andra interventioner på individnivå och på gruppnivå på arbetsplatser.

En lyckad psykoterapi öppnar upp blockerade kommunikationsvägar i hjärnan som ger den mobbade nya möjligheter att leva i nuet och återgå till arbetet.

– Både hos den mobbade och hos förövaren kan moderna integrerade terapimetoder skapa nya neurala nätverk i hjärnan, nya sätt att tänka, känna och bete sig målinriktat i livet och arbetet. Man kan mäta effekter av inlärning och samtalsterapi på hjärnan. Hjärnans potentiella möjligheter är större än himlen, avslutar Reza Emdad

Mest lästa

Rekommenderat

Mobbning ger samma symtom som tortyr

Susanne Larsson

Mobbning kan påverka människan på samma sätt som tortyr och kan leda till att offret slutligen begår självmord. Förändringar i hjärnan och posttraumatiskt stressyndrom uppvisas hos både mobbningsoffer och tortyroffer, enligt psykoterapeuten och hjärnforskaren Reza Emdad vid Karolinska institutet.

Mobbning är ett internationellt ökande problem. Det medför ett oerhört lidande för den drabbade och en stor kostnad för arbetsgivaren.

Reza Emdad, docent i medicinsk psykologi, har i flera år arbetat med hjärnforskning och människor som lider av PTSD, posttraumatiskt stressyndrom, efter att ha utsatts för tortyr i krigsdrabbade områden.

PTSD kan drabba individer som upplevt en svår händelse som inneburit livsfara eller en allvarlig kränkning av sin integritet.

”I magnetkameran har jag till exempel sett att en del av hjärnan, hippocampus, minskar i volym, och blir skrynklig hos tortyroffer. Miljön hade blivit toxisk på grund av obalans i neurokemiska nätverken och överskott av stresshormonet kortisol i denna del av hjärnan, som har med korttidsminnet att göra”, säger Reza Emdad i en artikel på försäkringsorganisationen AFA:s informationssida om arbetsmiljöforskning.

Symtom efter återkommande mobbning

Exempel på tecken på PTSD är koncentrationssvårigheter, sömnproblem, mardrömmar och minnesblixtar, problem som drabbar både de som utsatts för tortyr och de som utsatts för mobbning.

Symtom på PTSD kan utvecklas efter att ha utsatts för mobbning i sex månader och i genomsnitt minst en gång i veckan. Detta beror på att mobbade individer upplever återkommande mikrotrauman, förklarar Reza Emdad.

Förändringar i hjärnan hos mobbad och mobbare

Det uppstår förändringar i hjärnan hos både den mobbade och mobbaren, visar två internationella studier.

I en studie har man med hjälp av magnetröntgenkamera sett att i förövarens hjärna aktiverades de delar som representerar smärta när de tittade på bilder som handlade om att någon var avsiktligt utsatt för smärta. Belöningssystemet aktiverades vilket tyder på att mobbarna njöt av att se andras lidande.

Den andra studien visade att mobbade individer visade avvikelser i en annan del av hjärnan som kallas corpus callosum som har betydelse för visuell bearbetning, minne och inlärning.

– Dessa resultat får man ta med en nypa salt. De måste bekräftas innan de kan tolkas som nya bevis. Det enda man kan säga säkert om dessa studier är att både förövare och de mobbade uppvisar ovanliga reaktionsmönster i hjärnan, säger Reza Emdad.

Åtgärder mot mobbning

Mobbning kräver helt andra åtgärder än en konflikt och vid mobbning är det alltid mobbaren som är mäktigare, menar Reza Emdad.

– En konflikt kan ibland behövas i en organisation för att dynamiken ska leva upp och produktiviteten öka. Mobbning däremot leder alltid till minskad produktivitet. Studier visar att arbetsplatser förlorar flera miljoner kronor varje år.

På en arbetsplats krävs det hjälp från en person som antingen är mäktigare än mobbaren på arbetsplatsen eller som kommer utifrån och bryter ner mobbningsspiralen.

Även vittnena får psykiska hälsokonsekvenser för mobbning ”infekterar” hela organisationen, anser Reza Emdad.

Maktobalans

– De som blir mobbade är inte svaga eller undfallande, tvärtom är de ofta kompetenta och tycker om utmaningar. Vem har ansvaret att det inte uppstår en mobbningskultur på arbetsplatsen? Det är ledarskapets ansvar.

– Det finns flera studier som visar att kompetens är en riskfaktor. Det handlar om revirbeteende hos den som känner sig hotad och ser sig förlora mark och resurser. En maktobalans har uppstått, fortsätter han.

Vad karaktäriserar då mobbaren? Reza Emdad förklarar att han eller hon saknar förmågan att känna med i andras lidande eller se hälsokonsekvenserna av mobbningen.

– Det kan vara så att förövaren har brist på mentalisering, eller ”theory of mind”. Det betyder att man inte kan se sig själv utifrån eller andra människor inifrån. Han eller hon kan inte föreställa sig hur offret känner sig och förstår inte heller sina egna signaler.

Hjärnforskning visar att en sådan människa inte kan reflektera över sitt eget beteende, saknar helt enkelt brist på inlevelseförmåga.

Vid all mobbning handlar det om maktobalans. Hela organisationen påverkas negativt och med tiden accepteras mobbningen och blir en integrerad del i arbetsplatskulturen.

Jämför mobbning på akademiska och industriella arbetsplatser

Idag arbetar Reza Emdad med att jämföra akademiska arbetsplatser med industriella arbetsplatser när det gäller mobbning, ett forskningsprojekt som stöds av försäkringsorganisationen AFA.

I studien har 5 000 personer i akademisk miljö och 5 000 personer i industriell miljö tillfrågats i en enkät om de blivit mobbade eller varit vittne till mobbning.

– Våra preliminära resultat när det gäller industriella arbetsmiljöer visar att där finns det både individuella och organisatoriska riskfaktorer till mobbning, säger Reza Emdad.

Faktorer som påverkade i organisationerna var brist på stöd från medarbetare och rollkonflikter, vilket innebär otydliga förväntningar och krav.

Studien syftar till att utveckla ett interventionsprogram för företagshälsovården. Det ska vara till hjälp för hela arbetsplatsen, både mot offret, förövaren och vittnena.

Insatser för mobbade

Insatser för de drabbade kan ske på tre nivåer. I ett tidigt skede då den mobbade klarar av att kämpa emot eller flyr, i ett senare skede då den mobbade lider av tillfällig eller långvarig ohälsa och har svårt att komma tillbaka till arbetslivet. I det sista skedet också mot dem som inte kan komma tillbaka till arbetslivet och som lider av allvarlig och långvarig psykisk och fysisk funktionsnedsättning, vilket i värsta fall kan leda till självmord. Mobbaren ska inte få en ny chans att rekrytera ett nytt offer.

Men det finns hopp. Reza Emdad säger till Epoch Times att den som drabbats av PTSD på grund av tortyr eller mobbning kan återhämta sig och återgå till ett normalt liv igen men det krävs att man hamnar i rätt miljö och får hjälp.

Hjärnan utvecklas positivt av friskfaktorer

I ett kommande projekt tänker han studera effekter av en speciell terapiform för mobbningsdrabbade individer med komplex PTSD. Metoder som håller på att utvecklas ska med modifieringar kunna användas för att hjälpa barn på skolgården.

– Hjärnan är plastisk och flexibel. När personen påverkas av friskfaktorer, får god terapi och ingår i ett socialt sammanhang är sannolikheten högre att man tillfrisknar, men utan ett socialt nätverk och utan friskfaktorer kan det bli svårare.

Reza Emdad berättar att vår hjärna aldrig slutar förändras. Kopplingarna i hjärnan blir inte fastcementerade när vi åldras, något som man trodde tidigare. Genom sociala relationer, genuin respekt, ömhet, anknytning och lärande kan kapaciteten i hjärnan förändras.

–  För mobbningsdrabbade med komplex PTSD, vare sig det är ett 7-årigt barn på skolgården eller en anställd på verkstadsgolvet eller i akademisk arbetsmiljö, bildas nya anslutningar och den interna strukturen i de befintliga synapserna i hjärnans nervceller förändras på grund av rätt rehabilitering. Visste du att när du som har blivit svårt mobbad som anställd på en arbetsplats efter rätt rehabilitering och efter att ha fått möjligheten att se att mobbaren inte får fortsätta med sitt mobbningsbeteende, då växer nervcellerna i hjärnan och bildar nya modeller om sociala sammanhanget?, säger Reza Emdad.

Utbildning på arbetsplatser

På arbetsplatser bör evidensbaserade utbildningar ges av särskilt utbildade terapeuter.  Behandling bör erbjudas alla som känner sig ha blivit påverkade av mobbningsspiralen, den mobbade, vittnena och ledarskapet på arbetsplatser.

Reza Emdad understryker att utbildning av personal om mobbning på arbetsplatser inte får utföras av vem som helst, annars kan mobbningssituationen försämras. När det gäller mobbningsproblematiken krävs specifik kunskap på området hos psykoterapeuter för att kunna få bedriva utbildning eller göra andra interventioner på individnivå och på gruppnivå på arbetsplatser.

En lyckad psykoterapi öppnar upp blockerade kommunikationsvägar i hjärnan som ger den mobbade nya möjligheter att leva i nuet och återgå till arbetet.

– Både hos den mobbade och hos förövaren kan moderna integrerade terapimetoder skapa nya neurala nätverk i hjärnan, nya sätt att tänka, känna och bete sig målinriktat i livet och arbetet. Man kan mäta effekter av inlärning och samtalsterapi på hjärnan. Hjärnans potentiella möjligheter är större än himlen, avslutar Reza Emdad

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024