loadingEn kinesisk kvinna rensar gröna alger från Chaohusjön, i Anhuiprovinsen, östra Kina. Den alltmer ökande förekomsten av algblomning i insjöar orsakas mestadels av obehandlat avloppsvatten, som innehåller stora mängder kväve, en ingrediens i tvättmedel och växtnäring. (Foto: AFP/ Getty Images)
En kinesisk kvinna rensar gröna alger från Chaohusjön, i Anhuiprovinsen, östra Kina. Den alltmer ökande förekomsten av algblomning i insjöar orsakas mestadels av obehandlat avloppsvatten, som innehåller stora mängder kväve, en ingrediens i tvättmedel och växtnäring. (Foto: AFP/ Getty Images)
Hälsa & Livsstil

Minst 300 miljoner saknar rent vatten i Kina

TestFirst TestLast

Kina har en av världens snabbast växande ekonomier. Samtidigt är det ett land med enorma miljöproblem. Bristen på rent dricksvatten är ett av de största hoten mot hälsan idag.

– Att människor får det bättre är positivt. Men det finns en baksida; den enorma tillväxten på tio procent bekostas med miljön, säger Jesper Liveröd på Greenpeace i Stockholm. Majoriteten av allt sötvatten är redan förstört.

Enligt Greenpeace är det förorenade vattnet ett av de mest akuta miljöproblemen i Kina. Minst 300 miljoner människor i Kina saknar tillgång till rent dricksvatten.

– I dag är upp emot sjuttio procent av vattnet i floder, sjöar och reservoarer förorenade. Särskilt Gula floden som går som en pulsåder genom Kina är mycket påverkad, säger Jesper Liveröd.

Problemet är att fastän det finns lagstiftning för att reglera industriellt avfall, saknas det kontrollmekanismer för att se till att lagarna efterlevs. ­

– Otillräcklig lagstiftning, dålig kontroll från myndigheterna och bristande ansvar hos industrier, gör att vattnet förorenas i snabb takt, säger Liveröd. Kinas industriella sektor dumpar ut 40 till 60 miljarder obehandlat avloppsvatten till floder och sjöar varje år. Kvar blir endast 40 procent drickbart vatten.

Att vattenföroreningarna påverkar hälsan allvarligt börjar synas. Enligt Greenpeace har OECD beräknat att 30 000 kinesiska barn, mestadels på landsbygden, dör av sjukdomar som har samband med intaget av giftigt vatten. Det finns också tecken på att samhällen som ligger nära Kinas stora floder har fler fall av cancer, missfall och mänskliga begåvningsstörningar.

I takt med landets konstant höga tillväxt kommer ett ökat energibehov. Kina är i dag kraftigt beroende av kol för energiutvinning. – Den snabba energilösningen blir att etablera kolkraftverk, vilket resulterar i svåra luftföroreningar och temperaturpåverkande koldioxidutsläpp.

– Brunkol, som ofta används i kraftverken, är världens kanske mest miljöfarliga energikälla, säger Liveröd.

I takt med förbättringen av kinesernas levnadsstandard får allt fler råd att skaffa bil. Ett land som tidigare var känt för sina miljontals cyklister har plötsligt fått en ny, koldioxidtung bilpark.

Smog är ett stort problem i Peking, något som särskilt uppmärksammats i samband med OS. Enligt Greenpeace är Kina ett av de länder som står för de största koldioxidutsläppen.

– Kina måste, precis som alla länder, delta aktivt i det globala arbetet mot miljöhoten. Utan Kina, som världens folkrikaste nation och en av världens starkaste ekonomiska utvecklingszoner, kommer inte internationella ansträngningar att förhindra klimatförändring och stoppa miljöförstöring att räcka, anser man på Greenpeace.

Greenpeace i Kina har just nu en kampanj för att uppmärksamma den svåra situationen med vattenföroreningar, med krav på att regeringen och industrier inför renare produktion och striktare lagar för att säkra en tillbörlig rening av avloppsvattnen.

Greenpeace menar att det finns en relativt stor och tändigt ökande miljömedvetenhet bland den kinesiska befolkningen. Samtidigt ses det inte alltid med blida ögon av kinesiska myndigheter att organisationer som Greenpeace arbetar med påverkan, opinionsbildning och fredlig konfrontation, för att uppmärksamma miljöfrågor.

Den kinesiska regeringen har trots allt tagit vissa steg för att förbättra energitänkandet och utveckla användandet av förnyelsebara energikällor. Det offentliga målet är att tio procent av landets primära energianvändning skall komma från förnyelsebara energikällor år 2010.

– Vi måste bort från den storskaliga förbränningen av kol, olja och gas. Redan idag står den förnybara energitekniken redo att ta över. Det är en myt att den inte kan leverera. Med energieffektiv teknik kan vi till 2050 halvera världens energibehov jämfört med gängse prognoser. Och det resterande energibehovet kan vi tillgodose till hälften med förnybar energi – en bra bit på väg mot det helt miljövänliga energisystem som är slutmålet. Goda nyheter, alltså. Men vi har ingen tid att förlora, säger Jesper Liveröd.

Mest lästa

Rekommenderat

loadingEn kinesisk kvinna rensar gröna alger från Chaohusjön, i Anhuiprovinsen, östra Kina. Den alltmer ökande förekomsten av algblomning i insjöar orsakas mestadels av obehandlat avloppsvatten, som innehåller stora mängder kväve, en ingrediens i tvättmedel och växtnäring. (Foto: AFP/ Getty Images)
En kinesisk kvinna rensar gröna alger från Chaohusjön, i Anhuiprovinsen, östra Kina. Den alltmer ökande förekomsten av algblomning i insjöar orsakas mestadels av obehandlat avloppsvatten, som innehåller stora mängder kväve, en ingrediens i tvättmedel och växtnäring. (Foto: AFP/ Getty Images)
Hälsa & Livsstil

Minst 300 miljoner saknar rent vatten i Kina

TestFirst TestLast

Kina har en av världens snabbast växande ekonomier. Samtidigt är det ett land med enorma miljöproblem. Bristen på rent dricksvatten är ett av de största hoten mot hälsan idag.

– Att människor får det bättre är positivt. Men det finns en baksida; den enorma tillväxten på tio procent bekostas med miljön, säger Jesper Liveröd på Greenpeace i Stockholm. Majoriteten av allt sötvatten är redan förstört.

Enligt Greenpeace är det förorenade vattnet ett av de mest akuta miljöproblemen i Kina. Minst 300 miljoner människor i Kina saknar tillgång till rent dricksvatten.

– I dag är upp emot sjuttio procent av vattnet i floder, sjöar och reservoarer förorenade. Särskilt Gula floden som går som en pulsåder genom Kina är mycket påverkad, säger Jesper Liveröd.

Problemet är att fastän det finns lagstiftning för att reglera industriellt avfall, saknas det kontrollmekanismer för att se till att lagarna efterlevs. ­

– Otillräcklig lagstiftning, dålig kontroll från myndigheterna och bristande ansvar hos industrier, gör att vattnet förorenas i snabb takt, säger Liveröd. Kinas industriella sektor dumpar ut 40 till 60 miljarder obehandlat avloppsvatten till floder och sjöar varje år. Kvar blir endast 40 procent drickbart vatten.

Att vattenföroreningarna påverkar hälsan allvarligt börjar synas. Enligt Greenpeace har OECD beräknat att 30 000 kinesiska barn, mestadels på landsbygden, dör av sjukdomar som har samband med intaget av giftigt vatten. Det finns också tecken på att samhällen som ligger nära Kinas stora floder har fler fall av cancer, missfall och mänskliga begåvningsstörningar.

I takt med landets konstant höga tillväxt kommer ett ökat energibehov. Kina är i dag kraftigt beroende av kol för energiutvinning. – Den snabba energilösningen blir att etablera kolkraftverk, vilket resulterar i svåra luftföroreningar och temperaturpåverkande koldioxidutsläpp.

– Brunkol, som ofta används i kraftverken, är världens kanske mest miljöfarliga energikälla, säger Liveröd.

I takt med förbättringen av kinesernas levnadsstandard får allt fler råd att skaffa bil. Ett land som tidigare var känt för sina miljontals cyklister har plötsligt fått en ny, koldioxidtung bilpark.

Smog är ett stort problem i Peking, något som särskilt uppmärksammats i samband med OS. Enligt Greenpeace är Kina ett av de länder som står för de största koldioxidutsläppen.

– Kina måste, precis som alla länder, delta aktivt i det globala arbetet mot miljöhoten. Utan Kina, som världens folkrikaste nation och en av världens starkaste ekonomiska utvecklingszoner, kommer inte internationella ansträngningar att förhindra klimatförändring och stoppa miljöförstöring att räcka, anser man på Greenpeace.

Greenpeace i Kina har just nu en kampanj för att uppmärksamma den svåra situationen med vattenföroreningar, med krav på att regeringen och industrier inför renare produktion och striktare lagar för att säkra en tillbörlig rening av avloppsvattnen.

Greenpeace menar att det finns en relativt stor och tändigt ökande miljömedvetenhet bland den kinesiska befolkningen. Samtidigt ses det inte alltid med blida ögon av kinesiska myndigheter att organisationer som Greenpeace arbetar med påverkan, opinionsbildning och fredlig konfrontation, för att uppmärksamma miljöfrågor.

Den kinesiska regeringen har trots allt tagit vissa steg för att förbättra energitänkandet och utveckla användandet av förnyelsebara energikällor. Det offentliga målet är att tio procent av landets primära energianvändning skall komma från förnyelsebara energikällor år 2010.

– Vi måste bort från den storskaliga förbränningen av kol, olja och gas. Redan idag står den förnybara energitekniken redo att ta över. Det är en myt att den inte kan leverera. Med energieffektiv teknik kan vi till 2050 halvera världens energibehov jämfört med gängse prognoser. Och det resterande energibehovet kan vi tillgodose till hälften med förnybar energi – en bra bit på väg mot det helt miljövänliga energisystem som är slutmålet. Goda nyheter, alltså. Men vi har ingen tid att förlora, säger Jesper Liveröd.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024