"Miljöer för utlandspropaganda"
Kinas regim får kritik för att den satsar stora pengar på Konfuciusinstitut i utlandet samtidigt som det råder usla förhållanden i många av landets vanliga skolor. (Foto: AFP/LIU Jin)


Konfuciusinstitut etableras genom att utländska universitet står som värd och i sin tur sponsrar universiteten i Kina.

Tanken på att etablera Konfuciusinstitut över hela världen uppstod 2002. Den kinesiska kommunistregimen skrev på sitt första avtal om att etablera ett Konfuciusinstitut med Uzbekistan under Hu Jintaos besök i juni 2004. Fram till nu har minst 35 sådana institut etablerats i USA. I Stockholm finns det Nordiska Konfuciusinstitutet. Det grundades 2005 som det första i Europa.

Li Changchun, medlem av politbyråns ständiga kommitté, uttryckte tydligt den 24 april 2007 att etablerandet av Konfuciusinstitut över hela världen är en stor och viktig del av utlandspropagandan.

Denna stora och viktiga del av utlandspropagandan tydliggör kommunistpartiets avsikt att påverka och kontrollera världssamfundets tänkande om partiet och stärka de krafter som stöttar det i andra länder.

Enligt Konfuciusinstitutets officiella föreskrifter ska ett institut ”utveckla kinesiska språkkurser, träna kinesiska språklärare och förse med utbildningsresurser för kinesiska språkkurser” samt även ”etablera en administration för certifieringsprocedurer för lärare i kinesiska, förse med information och konsultativa tjänster angående kinesisk utbildning, kultur, ekonomi och samhälle samt stödja forskning om det samtida Kina.”

Det är uppenbart att detta inte är ett vanligt institut för språk och kultur. Det finns till för att kontrollera alla aspekter av kinesisk språkundervisning utomlands, inklusive material, lärare och läroplan.

Föreställ er hur det blir när Konfuciusinstitut har spridit sig över hela världen. Läroböckerna kommer bara från Peking och personalen skickas ut direkt från Peking eller godkänns av Peking. Studenternas förståelse av Kina kommer att helt kontrolleras av information som kommunistpartiet står bakom. Konfuciusinstituten riskerar att bli forum där den kinesiska regimen kan vårda relationerna med dem som böjer sig för partiet.

Detta är skälet till att kommunistpartiet inte tvekar att stödja Konfuciusinstituten; det är den stora och viktiga delen av deras utlandspropaganda. Det är i realiteten kommunistpartiet som bekostar instituten, under förespeglingen av ett samarbetsprojekt mellan Kina och utlandet. Enligt Konfuciusinstitutets föreskrifter täcker Kina kostnaderna för att starta upp institutet. Dessutom täcker man hälften av dess löpande kostnader. Detta är en aldrig tidigare skådad generositet. När det gäller frågan om exakt hur mycket av de kinesiska skattebetalarnas pengar som går åt till detta är det ännu en av kommunistpartiets ”statshemligheter”.  

Medan den kinesiska regeringen spenderar pengar ”hej vilt” i andra länder är Kinas eget utbildningssystem i stort behov av mer pengar sedan många år tillbaka. I början av 2009 avslöjades att andelen pengar som går till utbildningssystemet i Kina bara motsvarar 2,8 procent av BNP, klart under genomsnittet i världen på 5,1 procent, detta enligt Kinas eget officiella ”Uttalande om statistiken för genomförandet av 2005 års nationella utbildningsbudget”.  

Till och med Pekings officiella tidskrift Ban Yue Tan avslöjade att mer än 90 procent av det kinesiska folket anser att Peking ägnar alldeles för lite uppmärksamhet åt utbildning och att fler än 80 procent inte är nöjda med de förhållanden som råder kring utbildningssystemet. Eftersom regeringen inte levt upp till sitt ansvar för offentliga tjänster som utbildning och sjukvård måste skolorna nu ta ut avgifter av folket. 

Under de senaste 20 åren har universitetsavgifterna i Kina blivit 25 gånger högre. Enligt statistik är kinesiska universitetsavgifter de högsta i världen om man utgår från den genomsnittliga BNP:n. De höga avgifterna har resulterat i att barn från fattiga familjer inte har råd att gå i skolan.

Varje år när högskolornas terminer börjar i augusti och september inträffar tragedier. Bönder och arbetare begår självmord i vrede och skam över att inte kunna betala barnens skolavgifter. Grundläggande undervisning på landsbygden är i ett rätt så bedrövligt skick. Vissa elever undervisas i tempel som byggdes under Qingdynastin. Det finns ett talesätt på landsbygden: ”Qingdynastins klassrum, Kuomintangs bänkar, kommunistpartiets barn”.

Southern Metropolitan rapporterade 2005: ”När du kliver in i en skola på landsbygden ser du den skrämmande usla situationen: Lärarna har smutsiga kläder, eleverna är ovårdade, bänkar och stolar är trasiga och de flesta skolbyggnader är skadade och farliga.” Enligt Foundation of China’s Children and Teenagers har Kina tre miljoner barn som inte går i skolan, vilket gjort att utlandskineser startat en ”Love Union” för att samla medel till utbildning.

Så å ena sidan står kommunistregimen i skuld till sitt eget utbildningssystem, och å andra sidan spenderar man väldiga summor utomlands och bygger rentav skolor och erbjuder gratis utbildning i utlandet.

Givetvis är detta rent akademiskt, eftersom Konfuciusinstitut byggda utanför Kina inte är till för utbildning utan för att etablera ”miljöer för utlandspropaganda”.

De finns till för att sprida kommunistpartiets propaganda och används för att förleda studenter. Världens folk borde vara medvetna om detta.

Översatt från engelska: http://www.theepochtimes.com/n2/content/view/11595/