Microsoft förlorade konkurrensmål i EU
Microsofts chefsjurist Brad Smith på en presskonferens efter att mjukvarujätten förlorat ett viktigt EG-rättsligt konkurrensmål i Europeiska gemenskapernas förstainstansrätt i Luxemburg. (Foto: Jean-Christophe Verhaegen/AFP/Getty Images)


EU:s näst högsta domstol fastställde nyligen ett viktigt konkurrensrättsligt beslut gentemot Microsoft. Rätten menade att Microsoft, världens största försäljare av mjukvaror, missbrukat sin dominerande ställning på marknaden till skada för konkurrensen.

Förstainstansrätten i Luxemburg avslog företagets överklagande av ett beslut av EU-kommissionen 2004, på alla punkter utom en, och fastställde också konkurrensskadeavgiften på 497 miljoner euro (690 miljoner US-dollar).

Rätten fastställde ett beslut från 2004 som ålade Microsoft att lämna ut information om dess serveroperativsystem och ta bort musik- och videospelaren Windows Media Player från Windows. Eftersom Windows var installerat på en majoritet av alla sålda datorer ansåg såväl EU-kommissionen som Förstainstansrätten att Microsofts dominerande ställning på PC-markanden var skadlig för mjukvaruföretag som utvecklar egna program för Windows.

EU:s konkurrenskommissionär Nellie Kroes sade vid en presskonferens i Bryssel att kommissionens beslut 2004 ”utgjorde ett viktigt prejudikat vad gäller dominerande företags skyldighet att tillåta konkurrens, särskilt inom högteknologiindustrin. Beslutet som fastställdes av domstolen är särskilt betydelsefullt eftersom så många människor använder datorer, vare sig det rör sig om enskilda konsumenter, skolor, företag eller regeringar, och eftersom 95 procent av världens datorer har Windows som operativsystem.”

”Microsoft måste nu fullt ut foga sig efter sina juridiska skyldigheter och upphöra med att inlåta sig i konkurrensbegränsande beteenden. Kommissionen kommer att göra sitt yttersta för att försäkra sig om att Microsoft fogar sig snabbt”, sade hon.

Enligt Bloomberg tillade Kroes, när hon tillfrågades om Microsofts åtlydnad, att ”En marknadsandel på mycket mindre än 95 procent skulle vara ett sätt att mäta framgången… Man kan inte dra en linje och säga att exakt 50 procent är korrekt, men en betydande nedgång i marknadsandel är vad vi skulle vilja se.”

Microsoft nådde 2002 en uppgörelse med amerikanska myndigheter angående liknande krav. Företaget hävdade att domstolens beslut skulle tillåta att företagshemligheter avslöjades för tredje part.

Samtidigt som fastställandet av konkurrensbeslutet är det största bakslaget för Microsoft på åratal sjönk aktiekursen med omkring en procent på New York-börsen vilket antyder att investerarna inte var alltför oroade av EU-beslutet.

Brad Smith, chefsjurist hos Microsoft, uttryckte kort efter att domen meddelats att man behövde mer tid för att läsa och förstå domen och att ”Vi uppskattar domstolens ståndpunkt vad gäller frågan om förtroendekommittén och övervakningsmekanismen, ett område där domstolen delar vår uppfattning. Samtidigt är jag den förste att medge att jag inte tror att någon skulle säga att detta var den viktigaste delen av detta fall eller detta beslut.”

Han menade vidare att ”Mycket har förändrats men jag kan säga att en sak har varit konstant, och kommer att fortsätta vara det, och det är Microsofts engagemang i Europa.” Han gav sedan exempel på hur Microsofts investeringar i Europa hade ökat under de senaste åren.

Angående frågan om interoperabilitet mellan Microsofts och andra företags produkter på servermarknaden, sade Smith ”Det har inte alltid varit en enkel process att utveckla, skapa och publicera den tekniska dokumentation som krävs enligt beslutet, och i någon mån så speglar det den exempellösa beskaffenheten av detta beslut.”

Microsoft har redan avsatt pengar till att betala konkurrensskadeavgiften och säljer nu en version av Windows utan Windows Media Player för den europeiska marknaden.

Microsoft kan fortfarande överklaga beslutet till EU:s högsta domstol, EG-domstolen.

Läs gärna engelsk version.