Två huggna stenföremål som föreställer ankor har grävts fram vid Vespasianuslägret nära Stonehenge. De tros vara de äldsta skulpturerna som hittats i Storbritannien. De är två av många fynd som tyder på att den heliga platsen var i bruk flera tusen år innan själva megaliten konstruerades.
Under ledning av arkeologen David Jacques på The Open University har flera elever grävt fram en hög med artefakter från mellersta stenåldern, däribland en ceremoniell dolk, resterna efter en festmåltid på en uroxe, och mer än 5000 flintastenar och verktyg.
”Vi tänkte att det förmodligen var ett gömställe för förhistoriska verktyg, och antog att vissa var samtida med Stonehenge”, sade Jacques i ett pressmeddelande.
”När vi tog dem till Cambridge och ett antal experter ansåg att de alla var mesolitiska började vi bli väldigt begeistrade.”
Teamet hittade bevis för en eldstad med mer än 200 kokade djurben från åtminstone en uroxe, som med kol 14-metoden daterades till omkring 6250 f.Kr., mer än 3000 år innan den gigantiska stencirkeln restes.
”Mesolitiska människor var nomadiska jägare och samlare som hade tillfälliga bosättningar”, förklarade Jacques.
”Salisburyslätten kan ha varit något liknande Serengeti med vandrande hjordar av djur, och människor kan ha använt kullarna ,som skapar en slags bassäng runt den, som utsiktsplats varifrån de kunde se djurens rörelser.”
Uroxen, som nu är utrotad, var ett stort djur som en gång strövade över Eurasien och Nordafrika. Den var nästan två meter hög.
”En uroxe var som en stor minivan i storlek”, sade Jacques. ”Att fånga ett så stort djur måste ha varit en svår uppgift.”
”Den bör ha gett mat till många människor. Det är troligt att det var en stor träff, kanske med så många som hundra människor, som tilllagade och festade på uroxen.”
Ankorna daterades till 700 f.Kr. och dolken till runt 1400 f.Kr. Skulpturerna tros vara en del av en bronsålderstradition där man kastade offergåvor i vattnet.
Endast några få andra mesolitiska artefakter har tidigare hittats i området. Fältarkeologen Tom Lyons på Oxford Arhaeology East sade i pressmeddelandet att upptäckten är av stor betydelse.
”Det är verkligen spännande att hitta ett sådant ställe med material. Det gör definitivt detta till ett fynd av nationell betydelse, om inte av internationell betydelse”, sade han.
Översatt från engelska.