Mer science fiction-ikon än vapenivrare


Charlton Heston (1923-2008) är nog känd för många i den yngre generationen för sin medverkan i Michael Moores kontroversiella dokumentär ”Bowling for Columbine” (Kanada/USA/Tyskland, 2002). Där utmålas han som värsta skurken, eftersom han var talesman för NRA (USA:s nationella vapenförbund). Detta tycker jag känns lite orättvist, eftersom han var så mycket mer än bara en vapengalning.

Eftersom Heston pensionerade sig runt 2003, fick den yngre generationen inte tillfälle att bekanta sig med honom som skådespelare. Sen när han dog var det sista han medverkat i just ”Bowling for Columbine”. Han är mest känd för sin roll i mastodontfilmen ”Ben Hur” (William Wyler, USA, 1959). För mig är han dock den man som höll liv i science fiction-genren mellan det att ”2001: A Space Odyssey” (Stanley Kubrick, Storbritannien, 1968) lade grunden för genren, och det att ”Stjärnornas Krig” (”Starwars Episode IV: A New Hope George Lucas, USA, 1977) förde genren till nya höjder.

Det började redan samma år som Kubricks banbrytande ”2001: A Space Odyssey” med ”Apornas Planet” (”Planet of the Apes”, Franklin J. Schaffner, USA, 1968). Denna film, som idag är en klassiker, har måhända inte de snyggaste specialeffekterna, men den innehåller flera klassiska frågeställningar, som senare blev typiska för genren. Exempelvis vad som skulle hända om människan inte längre stod längst upp i näringskedjan. Bara slutscenen, med frihetsgudinnan(jag vill inte säga mer för de läsare som inte sett filmen), är nog för att man ska klappa händerna åt manusförfattarnas genialitet. 

1971 hade han huvudrollen i ”The Omega Man” (Boris Sagal, USA), vars handling går ut på att han är den sista friska människan på jorden, efter det att resten av befolkningen drabbats av ett virus. Filmen i sig är inte särskilt bra, men ämnet har ju använts i ett flertal andra filmer, varav ”Doomsday” (Neil Marshall, Storbritannien/USA/Sydafrika/Tyskland) är en av de senaste. Det har även gjorts en nyinspelning av den, denna gång med Will Smith i huvudrollen, under namnet ”I am Legend”(Francis Lawrence, USA, 2007). 

Två år senare hade han huvudrollen i ”Soylent Green” (Richard Fleischer, USA), som är en detektivhistoria som var tidig med att ta upp det faktum att vi förstör miljön. Filmen utspelar sig i framtiden då man har förstört miljön så mycket att det inte finns någon vanlig mat kvar. Istället är all mat konstgjord. Slutet bjuder på ett avslöjande storlek gigantiskt, som jag personligen tycker kan tävla med det i ”Apornas Planet”. 

Michael Moores filmer är alltid intressanta. Hans stil går ut på att han inte ens försöker vara objektiv, utan visar allt från sin egen synvinkel. Detta resulterar ofta i intressanta filmer. Dessvärre resulterar det lika ofta i att han hänger ut människor, som svartmålas i onödan. Heston var ett av dessa offer. Jag håller med Moore om att USA:s vapenlagar är uppåt väggarna, men Heston har ju lika stor rätt till sin åsikt. Jag kommer dock inte att komma ihåg Heston som en vapenivrare, utan som en science fiction-ikon som är minst lika viktig som Mark Hamill/Luke Skywalker.