Mätning av narkosens djup skyddar hjärnans funktion
För äldre och svaga kan narkosläkemedel ge kognitiva men och även försvåra återhämtningen. Det här kan undvikas genom att mäta narkosens djup med EEG-baserade teknik. (Foto: Didier Pallages/AFP)


En operation, med allt vad det innebär, utgör alltid en viss hälsorisk för patienten. För äldre och svaga kan narkosen ge kognitiva men och även försvåra återhämtningen. Det här kan undvikas genom att mäta narkosens djup, men intresset för den EEG-baserade tekniken är låg inom sjukvården, anser Pether Jildenstål.

Pether Jildenstål berättar för Epoch Times att forskare vid tidigare djurförsök sett att narkosläkemedel kan ge förändringar i hjärnans nervceller som kan framkalla alzheimerliknande förändringar.

Även en studie som gjorts av forskare vid universitetet i Bordeaux i Frankrike, har visat att demens var 35 procent vanligare bland personer som genomgått en större operation under narkos. I studien ingick 9294 personer över 65 år som följdes under 10 år.

Det tros vara narkosläkemedlen som utlöser inflammationer i hjärnans nervceller som ger de alzheimerliknande symtom hos patienterna.

Pether Jildenstål har i sitt avhandlingsarbete vid Örebro Universitet kommit fram till att den EEG-baserade mätningstekniken kan ha stor betydelse för patientens återhämtning.

Genom att mäta elektriska signaler i hjärnan med EEG, (elektroencefalografi) en metod som mäter aktiviteten i hjärnans nervceller, kan man se hur djup narkosen är under operationen.

Jämfört med traditionell anestesiövervakning ger metoden en rad fördelar, förklarar Pether Jildenstål. En sådan fördel är bättre dosanpassaning, vilket innebär både mindre åtgång av narkosläkemedel och mindre risk för att patienten försätts i alltför djup narkos. Dessutom återfår patienten sin kognitiva förmåga snabbare och även förbrukningen av smärtstillande läkemedel minskas.

Det är framförallt äldre och svaga patienter som utgör riskgrupperna men enligt Pether Jildestål kan alla människor påverkas av narkos.

– Vi hade inte väntat att det skulle vara så stor skillnad i den kognitiva påverkan, som försöken visade. Dessutom minskar EEG-baserad teknik för att styra narkosdjupet riskerna att utveckla inflammationer i samband med operationerna.

Pether Jildenstål har tillfrågat runt 2000 anstesiläkare och sjuksköterskor i Sverige om deras kunskaper om och användande av anestesidjupmätare.

Resultatet visade att det råder både misstro och bristande intresse för EEG-baserade anestesidjupmätning inom vården.

– Det finns inga rutiner, när det gäller EEG-baserad anestesidjupmätning, säger Pether Jildenstål och efterlyser tydliga vårdprogram.

Personalens attityd till hur narkosen påverkar patientens kognitiva förmåga behöver också förändras, anser han.