Massgripanden i Kina för ”ryktesspridning” kring explosion och börsras
Mikrobloggen Sina Weibos kontor i Peking, 6 april 2014. Den kinesiska regimen har nyligen straffat närmare 200 personer för ”ryktesspridning” för till synes ganska harmlösa internetkommentarer. Foto: Wang Zhao/AFP/Getty Images)


Den 31 augusti meddelade Kinesiska kommunistpartiets officiella TV-Kanal, CCTV, att regimen hade låtit gripa och straffa närmare 200 personer för ”ryktesspridning” på nätet.

Framför allt är det kommentarer kring den stora oron på den kinesiska börsen och den  förödande explosionen i hamnstaden Tianjin som har bestraffats. Men de förment omstörtande kommentarerna visade sig snarare mest bara vara sorgsna eller en aning sarkastiska.

Enligt CCTV hade kommentarerna ”förhäxat folket, rört upp allmänhetens känslor, skapat panik och förlett massorna, vilket resulterat i allvarliga störningar på finansmarknaden och i samhället.” Förutom börsraset, som pågått sedan i juli, och den svåra olyckan i Tianjin, som krävde minst 158 människors liv, så  kommer de här gripandena också inför firandet av Kinas seger över Japan i andra världskriget, som går av stapeln den 3 september.

Sammanlagt greps och straffades 197 personer, och 165 konton på mikrobloggar och liknande stängdes. Vad var det då kineserna skrev som bedömdes som så skadligt? Så här kan det se ut, i två kommentarer från mikrobloggen Sina Weibo:

”Efter Tianjin-olyckan var det många som lämnade gåvor till de döda, men de döda kan inte återvända. Tusentals har dött, men media rapporterade bara dussintals döda.”

”En föga känd politisk kraft måste ligga bakom börskraschen; skulle eliten, korrupta ’tigrar’ som drabbats hårt av antikorruptionskampanjen bara sitta still och vänta på att bli krossade? […] Vanliga människor har fallit offer för politiska maktkamper.

”Ingen klar definition”

Myndigheterna har inte publicerat någon fullständig lista över vilka som straffats för ”ryktesspridning”. Inte heller definierar man exakt vad man menar med ”ryktesspridning”.

– Jag föreställer mig att CCTV-inslagets syfte är att varna folk för att diskutera dessa ämnen – med andra ord, att alla synpunkter som skiljer sig från partilinjen är ovälkomna när det gäller sådant som är potentiellt känsligt, kommenterade Madeline Earp på människorättsorganisationen Freedom House i ett mail.

– Ett av skälen till att censuren i Kina är så effektiv är att det är väldigt svårt att på förhand veta vilken sorts innehåll som man kommer att straffas för, fortsatte hon.

Många av de här kommentarerna, som Epoch Times undersökt genom att söka på Sina Weibo, hade inte ens särskilt mycket information i sig. De uttryckte frustration över börsoron eller sorg över de brandmän som dog i katastrofen i Tianjin. Somliga spekulerade kring dödstalen, vilket är precis den sorts kommentarer man kan förvänta sig efter en storskalig olycka där informationen är knapp.

”En så stor explosion, folk som var där sade att det låg döda kroppar och kroppsdelar överallt. Kinesiska nyheter försöker faktiskt mörka omfattningen av olyckan genom att inte rapportera om hur många som faktiskt dog. Om du vill veta de riktiga dödssiffrorna, kolla in utländska medier. Den kinesiska rapporteringen är rent nonsens,” löd en kommentar.

Även journalister utsatta

Förutom vanliga användare drabbades även journalister. Journalisten Wang Xiolu på tidningen Caijing straffades för att ha spridit falsk information om börsen. Han fick avge en bekännelse på CCTV den 31 augusti, där han sade att han inte skulle ha publicerat artikeln i fråga ”i ett sådant känsligt skede.

Den kinesiska regimen är känd för att hårt kontrollera och censurera media i samband med olika sorters katastrofer eller stora negativa händelser. Några kända exempel på senare år där den officiella bevakningen senare visat sig vara kraftigt vinklad eller falsk, samtidigt som de som försökt berätta sanningen har straffats, är SARS-utbrottet 2003, jordbävningarna 2008 och 2011 och den katastrofala snabbtågsolyckan 2011.

Rapportering av Frank Fang, Larry Ong och Matthew Robertson