Framsteg inom medicinsk vetenskap och teknik har bidragit till tillväxten av njur- och andra slags transplantationer runt om i världen. Inte desto mindre har gapet mellan tillgång och efterfrågan fortsatt att öka.
I Europa till exempel, är den genomsnittliga väntetiden för att få en transplantation runt tre år och förväntas ha ökat till tio år 2010.
Med 120 000 patienter på kronisk dialys och 40 000 patienter i kö för att få en njure bara i Västeuropa, kommer årligen omkring 15-30 procent av dessa patienter att dö på grund av organbrist.
Många patienter ger sig in i organsmuggling som en lösning. Olika kriminella och andra individer har upptäckt organbrist som en enkel möjlighet att pressa människor från fattiga länder till att sälja sina organ. Möjligheten att göra stora vinster stärker deras intresse: säljarna av njurar betalas ungefär 2 500-3 000 dollar medan mottagarna betalar från 100 000-200 000 dollar.
Den 11 december 2007 sammankallade IHEU-Appignani Centret för Bioetik – sponsrat av FN:s särskilda rådgivare i jämställdhetsfrågor och kvinnors mänskliga rättigheter samt Europarådet – en expertpanel som diskuterade temat ”Genomgripande människorättskris: Organtransplantation och organsmuggling”. Under diskussionen lyftes olika etiska, medicinska, sociala och legala frågeställningar fram.
Bland talarna fanns representanter från FN, Europarådet, bioetikcentret vid University of Pennsylvania, avdelningen för transplantationskirurgi vid New York University såväl som Westchester Medical Department of Surgery and Transplantation. Bland åhörarna fanns studenter, journalister, professorer, läkare och andra intresserade.
David Kilgour talar om de nya bevisen för statssanktionerad organstöld i Kina vid en allmän manifestation den 15 november 2007 på Självständighetstorget i Kiev. (Foto: Vladimir Borodin/The Epoch Times)
Organsmuggling och marknader för organ diskuterades utförligt. Professor Art Caplan vid University of Pennsylvania poängterade att Falun Gong-utövare länge uttryckt oro för att utövare som hålls frihetsberövade i fängelser eller arbetsläger i Kina har använts som källor för organ till förmögna transplantationspatienter, in- eller utrikes.
En åskådare talar om en oberoende undersökning gjord av två kanadensare, David Kilgour en före detta parlamentsledamot och människorättsadvokaten David Matas, angående deras rön beträffande anklagelsen att Falun Gong-utövare dödas för sina organ.
Dessa organ har erbjudits för transplantation till personer som desperat sökt passande organ och varit beredda att köpa. I rapporten presenterar de två kanadensarna 33 olika bevis som de samlat ihop än så länge, inkluderandes olika dokument, vittnesmål och telefonsamtal med sjukhus där kinesiska sjukhus bekräftat att det fanns organ från Falun Gong-utövare att tillgå. Mer information om just denna fråga finns på www.organharvestinvestigation.net eller www.david-kilgour.com.
Advokaten David Matas talar på en presskonferens i Hong Kong den 17 juli 2006. Han och kompanjonen David Kilgour inledde då en undersökning kring anklagelserna om påstådd organstöld i Fastlandskina. (Foto: Woody Wu/AFP/Getty Images)
Rachel Mayanja, FN:s speciella rådgivare i jämställdhetsfrågor, betonade i sitt inledningsanförande fattigdomens betydelse för organsmuggling. I vilken mån människor som lever i fattigdom saknar valmöjligheter diskuterades också av panelen. Maud de Boer-Buquicchio, den första kvinnan att väljas till Europarådets vice generalsekreterare, betonade behovet av samordnade, multilateral insatser på regeringsnivå för att bekämpa organsmuggling.
Professor Butt presenterade tre skäl för organtransplantation; känslomässiga, altruistiska och ekonomiska, och förordade att man för att förbättra organdonationer måste förbättra primärvården för donatorn liksom den uppföljande vården.
Professor Thomas Diflo vid New York University, avdelningen för transplantationskirurgi, diskuterade det ständigt växande problemet med ”transplantationsturism”. Färska data från United Network for Organ Sharing (UNOS) i USA listar ungefär 98 000 individer som väntar på organ, att jämföra med de cirka 30 000 organ som donerades i fjol.
Dr. Diflo anmärkte sedan att de flesta sjukvårdsrelaterade yrkesorganisationer i USA motsätter sig organmarknader eller ekonomiska incitament för donation samt att uppgifter från organhandeln i Indien visar att betalda donatorer inte får det ekonomiskt bättre i längden (t.ex. vad gäller genomsnittlig årsinkomst). Han anmärkte också att organ som sålts på marknaden ofta är av sämre kvalitet och medför en ökad risk för att mottagaren skall stöta bort organet.
Han talade därefter om sina egna erfarenheter som transplantationskirurg, när en av hans egna patienter av kinesisk-amerikansk härkomst återvände från Kina efter att ha fått ett organ transplanterat från en kinesisk fånge som avrättats vilket väckt viktiga etiska frågor hos honom själv. Han presenterade sin egen undersökning, vilken publicerades i the Village Voice 1999, om en händelse i Kina där två avrättade fångars organ tagits utan deras familjers tillstånd.
Dr Diflo uppskattade att 6 000 njurtransplantationer utfördes under 2006 till ett pris av 80 000 dollar per njure. Marknaden omsätter med andra ord en halv miljard dollar om året.
De potentiella lösningar denna nya expertpanel såg inbegrep att sätta upp ett mer omfattande juridiskt regelverk mot organsmuggling, att initiera åtgärder för att förbättra hälsan i ”donatorländer”, att identifiera illegala donatorer och neka sjukvårdsförsäkringar för patienter som fått organtransplantation utomlands. Det straffrättsliga ansvaret borde omfatta samtliga inblandade i smugglingsprocessen; förmedlare, mellanhänder och donatorn själv.
Ana Lita är chef för IHEU-Appignani Center för Bioetik, en opolitisk NGO som tillhandahåller eftertänksam, aktuell forskning och analys av de bioetiska utmaningar världssamfundet står inför. För att läsa mer se www.humanistbioethics.org
Översatt från: http://en.epochtimes.com/news/8-2-9/65405.html
