Människor kan tränas i barmhärtighet
The Center for Investigating Healthy Minds på Waisman Center vid Wisconsin–Madison Universitetet visar upp ett meditationsrum och ett laboratorium för hjärnskanning. Forskarna genomför ”rigorös vetenskaplig forskning om sunda egenskaper som vänlighet, barmhärtighet, att kunna förlåta och sinnesnärvaro”. (Foto: Center for Investigating Healthy Minds at the Waisman Center of UW–Madison)


Utrustade med ett meditationsrum för vetenskaplig forskning och ett hjärnskanningslaboratorium har forskare på University of Wisconsin–Madison för första gången undersökt huruvida vi kan tränas i att bli mer barmhärtiga inom en kort tidsperiod, vilket skulle leda till ett mer osjälviskt beteende och tillhörande förändringar i nervsystemet.

– Teorin är att om man övar på barmhärtighet genom meditation, övar i sitt eget sinne, så kommer detta att översättas till när man ser någon som lider eller behöver hjälp, sade Helen Wang, doktorand i klinisk psykologi och författare till artikeln, i en telefonintervju.

Den nya studien, med titeln, ”Compassion Training Alters Altruism and Neural Responses to Suffering”, har publicerats i tidskriften Psychological Science.

Med användning av funktionell magnetresonanstomografi (fMRT) mätte forskarna hur mycket hjärnaktiviteten hade förändrats mellan början och slutet på träningen. De fann att ”de människor som var mest altruistiska efter barmhärtighetsträningen var de som uppvisade mest förändringar i hjärnan när de bevittnade mänskligt lidande”, enligt ett pressmeddelande.

Barmhärtighetsträning i labbet

Vid Center for Investigating Healthy Minds (centret för forskning av hälsosamma sinnen) har forskarna lärt deltagarna att meditera.

Under två veckor mediterade och tränade deltagarna på att generera barmhärtiga tankar gentemot tre olika typer av människor i deras liv.

Först övade de på barmhärtighet gentemot en älskad person. Sedan övade de på barmhärtighet mot sig själva och mot en främling. Till sist övade de på barmhärtighet mot någon de hade haft en konflikt med, eller en ”svår” person.

I hemmet lyssnade deltagarna på vägledande ljudinstruktioner över internet i 30 minuter varje dag under de två veckorna som studien pågick. Det fanns också en kontrollgrupp som utövade kognitiv omvärdering, som är ”en teknik där människor lär sig att återinrama sina tankar så att de blir mindre negativa”, enligt pressmeddelandet.

Tillbaka på centret mätte sedan forskarna upp den känslomässiga responsen i hjärnskannern medan deltagarna mediterade.

– Vi visade dem bilder av människor som led [som till exempel ett gråtande barn eller brännskadeoffer] och vi bad dem att generera en barmhärtig respons som de övade på hemma, sade Weng.

– Det handlade om att repetera barmhärtighetsskapande fraser som ’hoppas du slipper lida, hoppas du får lycka och glädje’, och försöka känna ömhet och värme i sina hjärtan.

Sedan kom det verkliga testet. Utan att de visste om det testades deltagarna i osjälviskhet och hur sannolikt det var att de skulle hjälpa en främling i nöd.

– Vi ville inte att de skulle veta om att vi mätte deras altruistiska beteende utan vi sade till dem att det var en separat studie, sade Weng.

Deltagarna i studien spelade i grund och botten rollen av åskådare och såg två anonyma personer spela ett ”omfördelningsspel” där de utbytte pengar över internet.

Det fanns en ”diktator” och ett ”offer” i spelet. Diktatorn hade tio dollar och offret hade ingenting.

Samtidigt hade deltagarna fem dollar, så de kunde hjälpa offret om de ville.

För varje dollar deltagarna gav till offret så togs två dollar från diktatorn och gavs till offret.

Resultaten visade att de deltagare som tränats i barmhärtighet hade lättare att hjälpa en främling jämfört med deltagarna i kontrollgruppen.


Helen Wang, doktorand i klinisk psykologi på Waisman Center vid Wisconsin–Madison Universitetet, studerar barmhärtighet. Weng har upptäckt att vuxna kan tränas att bli mer barmhärtiga, vilket leder till större empati, omsorg om andra och osjälviskhet, liksom förändringar i hjärnbarken vid parietalloben (vid hjässan). (Foto: Center for Investigating Healthy Minds at the Waisman Center of UW–Madison)

Helen Wang, doktorand i klinisk psykologi på Waisman Center vid Wisconsin–Madison Universitetet, studerar barmhärtighet. Weng har upptäckt att vuxna kan tränas att bli mer barmhärtiga, vilket leder till större empati, omsorg om andra och osjälviskhet, liksom förändringar i hjärnbarken vid parietalloben (vid hjässan). (Foto: Center for Investigating Healthy Minds at the Waisman Center of UW–Madison)

Hypotesen är att barmhärtig meditation faktiskt ökar det osjälviska beteendet, enligt Weng.

– Sedan ville vi veta: Hur förändras deras hjärnor som respons på människors lidande?, sade hon.

De undersökte hjärnans aktivitetsdata och såg att ju mer hjärnan förändrades efter de två veckorna av träning i barmhärtighet, desto mer pengar slutade det med att deltagarna gav till främlingen.

Forskarna upptäckte förändringar i hjärnan i hjärnbarken vid parietalloben, (inferior parietal cortex), en region som är kopplad till empati och förståelse av andra.

”Barmhärtighetsträning ökade också aktiviteten i dorsolaterala prefrontala hjärnbarken (den del av hjärnan som ligger i frontalloberna i varje hjärnans halvklot. Den är kopplad till flera andra områden av hjärnan, bland annat thalamus, hippocampus) och hur mycket den kommunicerade med accumbenskärnan, ett område i hjärnan som har att göra med känsloreglering och positiva känslor”, sades det i pressmeddelandet.

– De lärde sig ett mer anknytande, vänligare och varmare närmande mot dessa lidande människor, enligt Weng.

Men att utöva barmhärtighet vid en datorskärm är inte samma sak som att utöva barmhärtighet i verkliga livet.

Daglig barmhärtighet

Efter studien frågade forskarna deltagarna om de märkt några förändringar i sina dagliga liv.

– En person sade saker som att de var i livsmedelsbutiken och de var vänligare mot personen som kontrollerade dem i butiken och lite mer tålmodiga när de var tvungna att vänta i butikskön, påpekade Weng.

De dokumenterade också hur deltagarna kände sig under studien.

– En person sade saker som ’först kände jag mig väldigt ledsen över att personen led, sedan kände jag en värme i hjärtat’, det var allt möjligt, sade Weng.

För vissa deltagare var det enkelt att känna barmhärtighet för någon de verkligen tyckte om, eftersom de redan kände sig kopplade till den personen.

Men sedan var de tvungna att öva på barmhärtighet mot sig själva, främlingar och någon de har konflikter med, eller en ”svår person”.

– Ibland sade de beträffande den svåra personen, ’Jag försöker känna barmhärtighet, men jag är fortfarande ganska arg’, sade Weng.

– Andra människor sade, ’OK, jag förstår deras situation och känner mig lite mer ömsint’. Folk försökte definitivt var verkligen engagerade i övningen, tillade Weng.

Studier av barmhärtighet

”Det är ungefär som träning med vikter … vi fann att människor faktiskt kan bygga upp sin ’barmhärtighetsmuskel’ och svara på andras lidande med omvårdnad och en önskan om att hjälpa”, sade Weng i pressmeddelandet.

Hon förklarade under telefonintervjun att barmhärtighet kan utvecklas likt en ’muskel’ eftersom det är en förmåga vi redan har inom oss, som väntar på att användas.

Till exempel sade Weng att barn har med sig naturligt från födseln ett system för att knyta an till andra och för att älska, eftersom de behöver det för att överleva.

Men när vi blir äldre förändras saker och ting hos oss.

– Vi har olika upplevelser och vi förlorar liksom kontakten med det. En del av den här träningen är, med tanke på att vi är vuxna … när vi lever i den här moderna världen, hur får vi åtkomst till denna plats som vi alla har inom oss?, sade Weng.

Richard J. Davidson, välkänd forskare inom neurovetenskap och pionjär inom studier av meditationens påverkan på hjärnan, grundande 2008, Center for Investing Healthy Minds, där forskare genomför ”rigorös vetenskaplig forskning om sunda egenskaper som vänlighet, barmhärtighet, att kunna förlåta och sinnesnärvaro”, enligt webbsidan.

Alison DeShaw Rowe, specialist på omvärldsrelationer på centret, sade att Davidson bestämde sig för att sätta barmhärtighet på den vetenskapliga kartan och studera det från en vetenskaplig synpunkt efter att Dalai Lama ställde en fråga till honom i början av 1990-talet.

Han fick frågan varför psykologer bara fokuserar på negativa känslor som oro och depression? ”Varför använder ni inte de här verktygen för att studera sunda mentala egenskaper?” sade DeShaw Rowe.

Fördelar med att vara mer barmhärtig

Weng påpekar att andra studier av barmhärtighet har visat att människor tenderar att respondera mindre stressigt när de utvärderas, ha mer positiva känslor dagligdags, vara mer tillfreds med livet och mindre depressiva.

– Det (barmhärtighet) får en att knyta an till människor, vare sig det är att man är mer vänlig på jobbet eller mer villig att prova nya saker, sade Weng, och berättade vidare att hon är intresserad av att studera huruvida barmhärtighet förändrar hur vi agerar i relation till vår familj och våra vänner.

– Jag tror att det kan visa människor – det kanske handlar lite mindre om vad jag behöver hela tiden, utan vad andra människor behöver, sade Weng och tillade att man genom att göra det faktiskt också hjälper sig själv.

All förbättring kräver övning, och man måste börja någonstans.

– Även två veckors övning resulterar i någon form av förbättring. Det visar verkligen att det är uppnåeligt och görbart, och att meditation inte bara är till för munkar, sade Weng.

Översatt från engelska.