Lökodling utan gifter fullt möjlig
Idag finns det nästan 900 hektar ekologisk grönsaksodling i Sverige. Främst morötter odlas ekologiskt, men även lök, vitkål och rödbetor är vanligt, skriver KRAV, Biodynamiska föreningen och Samodlarna i ett gemensamt uttalande. (Foto: AFP PHOTO)


Den ekologiska lantbrukaren Frans Brozén finner glädje i att jobba med växter och liv. Han valde för länge sedan bort bekämpningsmedlen och det går alldeles utmärkt att odla lök, morötter och potatis utan gifter, säger han.

I mitten av 80-talet hittade man rester av bekämpningsmedel i grundvattnet på Gotland. Lantbrukaren Frans Brozén, som är kemist i botten, insåg hur allvarlig situationen var och beslutade sig för att övergå från konventionell till ekologisk odling.

– Man hittade bekämpningsmedel i det viktigaste livsmedlet. Vi klarar oss utan allt annat, men inte utan vatten, säger Frans Brozén på mjuk gotländska.

Att svenska lökodlare skulle gå omkull ifall de omdebatterade bekämpningsmedlen Stomp och Totril förbjöds håller inte de tre organisationerna Samodlarna, Biodynamiska föreningen och KRAV med om. I ett gemensamt uttalande hävdar de att den ekologiska odlingen är lönsamt i längden och skapar sysselsättning åt alltfler.

Frans Brozén, som är ordförande för Samodlarna Sverige,  en godkänd produktorganisation inom EU,  är bara ett av exemplen på att giftfri odling är fullt möjlig. Han har varit med sedan den ekologiska rörelsen och KRAV startade i Sverige. Han är en av drygt tio ekologiska lökodlare på Gotland. Några av dem odlar för husebhov eller driver en liten gårdsbutik, men Brozén själv odlar fem till tio hektar lök varje år. 96 procent av skörden säljer han till fastlandet.

Det har varit en tuff process, säger Frans Brozén, men så är också livet som bonde generellt sett ofta ett vågspel.
– Man satsar mycket pengar på våren och sedan vet man inte riktigt hur mycket man får tillbaka. Det kan bli mycket regn eller mycket sol eller dåliga priser. Bönder är aldrig riktigt lyckliga hela vägen, men det är underbart att få hålla på med växter och liv, säger han.

Utmaningarna och strategierna ser lite annorlunda ut när man odlar ekologiskt jämfört med odling med bekämpningsmedel, men i övrigt är det inte så stor skillnad, menar han.
– Gör man fel ekologiskt så blir det jobbigt att komma ifatt. Kommer du efter i ogräsbekämpningen till exempel, då måste du rensa, det tar tid. Är du kemibonde kan du åka ut och spruta bort ogräset.

Enligt KRAV, Biodynamiska föreningen och Samodlarna lägger en ekologisk lökodlare 150 till 200 fler arbetstimmar per hektar lök än en som använder bekämpningsmedel. Den vanligaste metoden för att rensa ogräs är fortfarande att rensa för hand inom den ekologiska odlingen, även om det har utvecklats metoder för att bearbeta ogräsen maskinellt.

Frans Brozén har själv varit sin bästa läromästare. Gör man fel så gör man fel, säger han, det är ”learning by doing” som gäller.

Det gäller att använda sitt sunda förnuft, säger han. Se till att man har bra jord till exempel, det är inte så ekonomiskt att använda sig av mariginaljordar eller jordar som inte är anpassade för den odling man håller på med. Man får även se över vilka maskiner man använder, och strategier för ogräsbekämpning.
– Man får försöka komma ifrån det mentala att det skulle vara kliniskt rent allting, säger han.

Frans Brozén har tre stycken åretruntanställda i sitt företag, och anställer ytterligare fem till sju personer under högsäsong. Under vintern sorterar och paketerar man lök och potatis till exempel, och servar maskinerna så att de fungerar när man ska lägga om vårbruket.

Den ekologiska jordbrukaren får mer betalt för sina grödor, men den största vinsten är framförallt att slippa hanteringen av farliga gifter, skriver de tre organisationerna, vilket gynnar den biologiska mångfalden.

Epoch Times frågade Frans Brozén ifall han har något favoritrecept för lök:
– Det finns många, men potatis och fläsk med löksås är bra. Men det går lika bra med lammstek.

Fakta:

KRAV grundades 1985 av tre grönsaksodlare som trodde att folk vill ha mat som har odlats i en frisk jord, utan kemiska bekämpningsmedel. Sedan dess har tusentals bönder och andra livsmedelsproducenter anslutit sig till den idén.

KRAV utgår från den ekologiska grunden och ställer dessutom höga kvalitétskrav på bland annat god djuromsorg, socialt ansvar och minskad klimatpåverkan. KRAV-certifierad mat innehåller inga naturfrämmande tillsatser.

• Tillsammans med konsumenter, producenter och handeln har KRAV under 25 års tid drivit fram en ekologisk marknad i Sverige.
• I dag finns det cirka 3 600 KRAV-lantbrukare, 5 500 KRAV-certifierade produkter och cirka 180 importörer.
• All KRAV-produktion kontrolleras.
• Läs mer på krav.se

KRAV-märket är ett registrerat varumärke hos Patent- och registreringsverket. Registreringen ger KRAV ekonomisk förening ensamrätt till varumärket KRAV

Källa: KRAV