Med en befolkning på bara lite över 20 miljoner kan önationen Taiwan, strax utanför Kinas kust, ofta verka som en bogserbåt som knuffas mellan hangarfartyg. Detta är en träffande bild både politiskt och ekonomiskt.
Cherng-Chuan Su, chef för Taiwan Trade Office (Taiwans handelskontor), en halvstatlig organisation med säte i New York, har under de senaste 20 åren följt den här processen och försökt hjälpa till. I sin nya position (från i fjol), ses han föra taiwanesiska handelsdelegationer till USA, där han presenterar dem för potentiella lokala importörer.
Taiwan gör stora affärer med USA: förra året var landet USA:s 10:e största handelspartner sett till den totala volymen, med ett bilateralt handelsutbyte på 67,4 miljarder. Datorer och elektronik, där taiwanesiska datorer är kända för kvalitet, var den största kategorin.
I åratal kunde taiwanesiska företag skilja sig från Kina genom sin elektroniktillverkning (ledande industri i Taiwan) tack vare hög kvalitet och dominans på ett kärnområde: viktiga komponenter som behövs för tillverkning av datorer, moderkort, hårddiskar och kameror producerades i Taiwan och skeppades sedan till Kina för montering, där arbetskostnaderna var låga.
”Taiwaneser investerade enorma summor i Kina i början, och flyttade också en hel del kapitalvaror dit”, sade Su på sin taiwanesisk-klingande Mandarin i en intervju nyligen på hans kontor på One Penn Plaza. ”De [taiwaneserna] tog med sig elektronikkomponenter, kapital och utrustning.”
Naturligtvis blev kinesiska ingenjörer, arbetare och chefer som utbildades i Taiwanägda fabriker i Kina med åren deras konkurrenter. Taiwan höll sig steget före med sin teknik men skillnaden har minskat från år till år.
Nu konkurrerar kinesiska företag aggressivt och stjäl de bästa anställda med påkostade lönepaket, och gör vad de kan för att lägga vantarna på den teknik som utvecklats av taiwanesiska företag.
Till detta bidrar att den kinesiska statliga policyn nu dikterar att nästan all teknik som används i Kina bör produceras i Kina år 2025. Detta har drivit på kinesiska teknikföretag att klättra i värdekedjan, och under resans gång äta Taiwans lunch.
Cherng-Chuan Su, chef för Taiwan Trade Office (Taiwans handelskontor), en halvstatlig organisation med säte i New York, står framför en karta på sitt kontor på One Penn Plaza i Midtown Manhattan den 3 augusti 2015. (Foto: Benjamin Chasteen/Epoch Times)
Peking presenterade sin teknikplan i juli. Den har som mål att få kinesiska företag att behärska den teknik som taiwanesiska företag traditionellt har varit bra på, särskilt i integrerade kretsar (konstruktion, tillverkning och testning), produktionen av brickor för halvledare, linser, och mycket mer.
Konkurrensfördel
”Taiwan måste styra viktiga komponenter”, sade Su. ”Kina är alltid ute efter dem, men Taiwan skyddar dem noga.” Att vara ett steg före i innovationscykeln är det sätt på vilket Taiwans elektroniksektor har överlevt så länge.
Han gav exemplet med Taiwan Semiconductor Manufacturing (Taiwans halvledartillverkare), ett storföretag som gör integrerade kretsar – kärnan i alla elektroniska enheter – för otaliga företag. ”Deras modell är: ”Ge mig dina ritningar och jag ska tillverka det åt dig.”
Den här rollen – som mäklaren – är en annan viktig form av verksamhet för den taiwanesiska entreprenören: att föra samman leverantörskedjor, samordna massiva tillverknings- och affärsprocesser.
Foxconn, som drivs av den taiwanesiske miljardären Terry Gou, med bas på fastlandet och campusar stora som städer, är ett perfekt exempel. Företaget är Apples främsta monterare av iPhone.
Taiwanesiska företag samarbetar också nära med företag som Nike, och sköter leverantörskedjor i Taiwan, Indien och runtom i Asien.
”Taiwaneser har lagt ner mycket arbete på denna samordnings- eller mäklarroll”, säger Su. ”Det är ett system med ansvar. Man måste slutföra uppgiften eller också stannar man kvar.”
Detta skiljer sig från USA, sade han, där ”Jag fann att när klockan slår 5 så är alla borta. I Taiwan går ingen hem.”
Sammantaget betyder det att tillverkningskostnaderna fördelas på arbetstagarna, som bara lägger ner fler timmar och tar på sig mer ansvar.
”Detta är en sorts konkurrensfördel”, sade Su. ”Men jag känner alltid att det också innebär att vi taiwaneser arbetar så hårt.”
Översatt från engelska
