loadingEn anställd på det brittiska läkemedelsföretaget GlaxoSmithKline går in på huvudkontoret i Shanghai. (Foto: Peter Parks/AFP/Getty Images)
En anställd på det brittiska läkemedelsföretaget GlaxoSmithKline går in på huvudkontoret i Shanghai. (Foto: Peter Parks/AFP/Getty Images)
Opinion

Läkemedelsföretagen expanderar i tillväxtländerna

César Chelala

Efter att ha förlorat patentskyddet på många lönsamma läkemedel, och då förskrivningen av läkemedel sjunker i västvärlden, förlitar sig nu läkemedelsindustrin alltmer på nya marknader, som till exempel Kina och andra snabbväxande länder, inklusive Afrika. Denna expansion är emellertid ofta fläckad av motbjudande kommersiell tillämpning.

Economist Intelligence Unit uppskattar att läkemedelsförsäljningen i Kina år 2017 kommer att uppgå till 166 miljarder dollar, vilket gör det till en självklar marknad för företag som vill växa. Även om marknaden i Afrika fortfarande är liten så erbjuder den snabba tillväxten i många stora städer intressanta möjligheter till utveckling.

Läkemedelsförsäljningen i Afrika kan komma att uppgå till 30 miljarder dollar år 2016, från nuvarande siffra på runt 18 miljarder dollar. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) har Afrika 11 procent av världens befolkning, men står för 24 procent av den globala sjukdomsbördan.

Återhämtningen i ekonomin i flera latinamerikanska länder har gjort regionen till en attraktiv marknad för läkemedelsföretagen. Försäljningen på den latinamerikanska marknaden uppskattas till 70 miljarder dollar. Brasilien, som är den största marknaden i regionen, växte med 10 procent år 2010 och uppgår nu till 26 miljarder dollar enligt IMS Health, ett företag som förser läkemedelsindustrin med tjänster och teknologi.

Anklagelser i Kina

I Kina är förhållandet mellan läkare och patienter stressat. Ett av skälen är de oetiska relationerna mellan många läkare och läkemedelsföretagen. Det är inget nytt att läkare mutas i Kina, men den senaste tiden har nya anklagelser dykt upp mot vissa välkända läkemedelsföretag. Detta kräver nya och mer effektiva åtgärder mot problemet. Enligt vissa bedömningar går 30 procent av läkemedelskostnaderna tillbaka till läkarna för att öka försäljningen.

Det finns flera sätt på vilka läkarna mutas av läkemedelsföretagen – kontantbetalningar, resor med alla utgifter betalda, presenter till familjerna, och till och med sexuella tjänster. Läkemedelsföretagen mutar också sjukhusen till att lagerhålla deras läkemedel så att läkarna kan förskriva dem.

En av de senaste anklagelserna är mot det brittiska läkemedelsföretaget GlaxoSmithKline (GSK) där de anställda på ett inkorrekt sätt ska ha använt pengar och andra medel för att öka förskrivningen av Botox i Kina, som det brittiska företaget säljer enligt avtal med patenthållaren Allergan.

Kina står bara för en liten del av företagets totala vinst (omkring 1,2 miljarder dollar av totalt 40 miljarder år 2012) men landet är en av företagets snabbast växande marknader.

Anklagelserna mot GSK är inte begränsade till Kina. Förra sommaren gick företaget med på att betala 3 miljarder dollar i böter som en förlikning med myndigheterna i USA efter illegala aktiviteter under 10 år. Företaget anklagades för att ha sålt antidepressiva mediciner i USA för icke godkänd användning på barn, samtidigt som man dolde kritisk bevisning från myndigheterna.

Flera andra företag har också anklagats för att mutat läkare i Kina. Bland annat har en före detta anställd på företaget Eli Lilly anklagat företaget för att ha spenderat mer än 490 000 dollar på att muta läkare i Kina.

I Afrika har läkemedelsföretag anklagats för att testa farliga läkemedel på barn och för att genomföra tester utan godkända tillstånd. I Nigeria har en panel med medicinsk expertis anklagat företaget Pfizer för att ha brutit mot internationella lagar under en epidemi av hjärnhinneinflammation 1996 då ett icke godkänt läkemedel användes på barn. Enligt nigerianska tjänstmän ledde Pfizers illegala handling till att elva barn dog och till att tiotals barn blev handikappade.

Trettio nigerianska familjer stämde Pfizer som i en förlikning i amerikansk domstol gick med på att betala 75 miljoner dollar.

Latinamerika

I Latinamerika har läkemedelsföretagen haft ett aggressivt förhållningssätt mot marknaden. Detta har kritiserats hårt eftersom resultatet är ökade läkemedelspriser för konsumenterna. De som motsätter sig förhållningssättet får betala ett dyrt politiskt pris.

Argentina är ett typiskt fall i det avseendet. Arturor Umberto Illía, som valdes till president i Argentina 1963, störtades 1966, bland annat på grund av de begränsningar han försökte sätta på läkemedelsföretagen i Argentina. 1964 antogs en läkemedelslag med hårdare reglering av läkemedelsindustrin. Lagen gav också myndigheterna makten att kontrollera priserna på vanliga mediciner.

Lagen tvingade dessutom läkemedelsföretagen att inför en domare presentera en analys av kostnaderna för sina läkemedel och att formalisera alla befintliga kontrakt. Opartiska observatörer och människor över hela det politiska spektret menar att restriktionerna upprörde affärsintressen och var avgörande för att Illía blev störtad i en militärkupp.

Tillväxtländerna erbjuder exceptionella möjligheter för läkemedelsföretagens utveckling. Den utvecklingen borde dock ske enligt internationella regler och inte bara med företagens vinst i fokus.

César Chelala är internationell hälsokonsult och vinnare av utmärkelsen Overseas Press Club of America.

Översatt från engelska.

Mest lästa

Rekommenderat

loadingEn anställd på det brittiska läkemedelsföretaget GlaxoSmithKline går in på huvudkontoret i Shanghai. (Foto: Peter Parks/AFP/Getty Images)
En anställd på det brittiska läkemedelsföretaget GlaxoSmithKline går in på huvudkontoret i Shanghai. (Foto: Peter Parks/AFP/Getty Images)
Opinion

Läkemedelsföretagen expanderar i tillväxtländerna

César Chelala

Efter att ha förlorat patentskyddet på många lönsamma läkemedel, och då förskrivningen av läkemedel sjunker i västvärlden, förlitar sig nu läkemedelsindustrin alltmer på nya marknader, som till exempel Kina och andra snabbväxande länder, inklusive Afrika. Denna expansion är emellertid ofta fläckad av motbjudande kommersiell tillämpning.

Economist Intelligence Unit uppskattar att läkemedelsförsäljningen i Kina år 2017 kommer att uppgå till 166 miljarder dollar, vilket gör det till en självklar marknad för företag som vill växa. Även om marknaden i Afrika fortfarande är liten så erbjuder den snabba tillväxten i många stora städer intressanta möjligheter till utveckling.

Läkemedelsförsäljningen i Afrika kan komma att uppgå till 30 miljarder dollar år 2016, från nuvarande siffra på runt 18 miljarder dollar. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) har Afrika 11 procent av världens befolkning, men står för 24 procent av den globala sjukdomsbördan.

Återhämtningen i ekonomin i flera latinamerikanska länder har gjort regionen till en attraktiv marknad för läkemedelsföretagen. Försäljningen på den latinamerikanska marknaden uppskattas till 70 miljarder dollar. Brasilien, som är den största marknaden i regionen, växte med 10 procent år 2010 och uppgår nu till 26 miljarder dollar enligt IMS Health, ett företag som förser läkemedelsindustrin med tjänster och teknologi.

Anklagelser i Kina

I Kina är förhållandet mellan läkare och patienter stressat. Ett av skälen är de oetiska relationerna mellan många läkare och läkemedelsföretagen. Det är inget nytt att läkare mutas i Kina, men den senaste tiden har nya anklagelser dykt upp mot vissa välkända läkemedelsföretag. Detta kräver nya och mer effektiva åtgärder mot problemet. Enligt vissa bedömningar går 30 procent av läkemedelskostnaderna tillbaka till läkarna för att öka försäljningen.

Det finns flera sätt på vilka läkarna mutas av läkemedelsföretagen – kontantbetalningar, resor med alla utgifter betalda, presenter till familjerna, och till och med sexuella tjänster. Läkemedelsföretagen mutar också sjukhusen till att lagerhålla deras läkemedel så att läkarna kan förskriva dem.

En av de senaste anklagelserna är mot det brittiska läkemedelsföretaget GlaxoSmithKline (GSK) där de anställda på ett inkorrekt sätt ska ha använt pengar och andra medel för att öka förskrivningen av Botox i Kina, som det brittiska företaget säljer enligt avtal med patenthållaren Allergan.

Kina står bara för en liten del av företagets totala vinst (omkring 1,2 miljarder dollar av totalt 40 miljarder år 2012) men landet är en av företagets snabbast växande marknader.

Anklagelserna mot GSK är inte begränsade till Kina. Förra sommaren gick företaget med på att betala 3 miljarder dollar i böter som en förlikning med myndigheterna i USA efter illegala aktiviteter under 10 år. Företaget anklagades för att ha sålt antidepressiva mediciner i USA för icke godkänd användning på barn, samtidigt som man dolde kritisk bevisning från myndigheterna.

Flera andra företag har också anklagats för att mutat läkare i Kina. Bland annat har en före detta anställd på företaget Eli Lilly anklagat företaget för att ha spenderat mer än 490 000 dollar på att muta läkare i Kina.

I Afrika har läkemedelsföretag anklagats för att testa farliga läkemedel på barn och för att genomföra tester utan godkända tillstånd. I Nigeria har en panel med medicinsk expertis anklagat företaget Pfizer för att ha brutit mot internationella lagar under en epidemi av hjärnhinneinflammation 1996 då ett icke godkänt läkemedel användes på barn. Enligt nigerianska tjänstmän ledde Pfizers illegala handling till att elva barn dog och till att tiotals barn blev handikappade.

Trettio nigerianska familjer stämde Pfizer som i en förlikning i amerikansk domstol gick med på att betala 75 miljoner dollar.

Latinamerika

I Latinamerika har läkemedelsföretagen haft ett aggressivt förhållningssätt mot marknaden. Detta har kritiserats hårt eftersom resultatet är ökade läkemedelspriser för konsumenterna. De som motsätter sig förhållningssättet får betala ett dyrt politiskt pris.

Argentina är ett typiskt fall i det avseendet. Arturor Umberto Illía, som valdes till president i Argentina 1963, störtades 1966, bland annat på grund av de begränsningar han försökte sätta på läkemedelsföretagen i Argentina. 1964 antogs en läkemedelslag med hårdare reglering av läkemedelsindustrin. Lagen gav också myndigheterna makten att kontrollera priserna på vanliga mediciner.

Lagen tvingade dessutom läkemedelsföretagen att inför en domare presentera en analys av kostnaderna för sina läkemedel och att formalisera alla befintliga kontrakt. Opartiska observatörer och människor över hela det politiska spektret menar att restriktionerna upprörde affärsintressen och var avgörande för att Illía blev störtad i en militärkupp.

Tillväxtländerna erbjuder exceptionella möjligheter för läkemedelsföretagens utveckling. Den utvecklingen borde dock ske enligt internationella regler och inte bara med företagens vinst i fokus.

César Chelala är internationell hälsokonsult och vinnare av utmärkelsen Overseas Press Club of America.

Översatt från engelska.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024